Aftonbladet – 24 maj 1871, sida 2

mellan Denetborp och Cambridge var så be. tydligt, att en fattig yngling som ämnade studera träget, icke kunds tänka på attress bem på tre år, eller der omkring. För Mark, ver, trots alla hans ärelystna framtidsplaver, detta afsked fullt af smärta för henne var det nästan tröstlöshet. Mer det fanns ingen bjelp; det mäste ske; och i sista ögonblicket, då ban på vägen till postvagnen passerade förbi hennes fönster, hejdade hon för ett ögonblick sina tårar och såg på honcm med en blick full af hopp och förtröstan, för hvilka alla hans planer om ära och utmärkelse bleknade. I detta ögonblick kärde han att Maries lycka, men ej hans egen storhet mäste blifva målet för hans strävan. Vi lemna tillsvidare de unga makerne för tt göra läsaren mera bekant med en person som inom Denethorps lilla verld och på den omgifvande orten, spelade en mäktig och betydelsefnll roll, — miss Clare af Earles Dene. Som redan i förbigående blifvit nämndt, vore hennes granoar och underlydande föga vekanta med den tidigare deten af hennes afnad. Modren hede dött i hennes första barnlom och hon hade sederinera stannat nätan beständigt i Londop,. då hennes far, om erdsst hade smak för nöjen och reliik, föga tritdes på sitt arfgods. Man rodde sig veta att hon tillbakavisat en mängd iftermålsanbud af tillbedjare som knäböjt hennes skönhet eller för hennes rikedor — kanske för bida delarna. Det var fven kändt att miss: Anne vid tjugaiyra ärs ider rest utrikes med sin tant, mrs Lester, vars man var anställd atädes som dilomet. Efter nögta år återkom hon hem; ennes far och hon bosstte sig vid Earleg ene och ganska snart derefter dog mr Clare,