Aftonbladet – 23 maj 1871, sida 2

ga rökpelare syntes på långt afstånd. Detlg ar militärskolans patrosfabrik com sprang il aften. Det säges att 600 personer, som voro lax ysselsatta i fabriken, bland hvilka mångilti vinnor, blifvit dödade. Vid explosionen li lungades kulor i alla riktrifgar, Mångajd ersönef, söm i samma ögonblick gingo förbi !lk abriken, blefvo sårade. Såsom af vårt tepgram i lördags synes, lär polske grefven lamoyiski vara misstänkt för att ha varit ållande till explosionen, åtminstone enligt vad tidningen Salat Pabiic påstår. Med mobilierna i Thiers hotell har en komnunens tjensteman vidtagit följande anording! ?I enlighet med det af välfärdsuiskotet gillade beslöt förordvar härigenom med-, vOrgaren Jules Fontaine, general-domändirekv ör, till svar på Thiers tårar och hotelser ch på bondförsamliogens i Versailles utfärlade lagar: Art. 1. Alla lionepersedlar som inaas i Thiers hus ställas till ambulansernas lisposition. Art. 2. Konstföremål och sällsynta böcker skola öfrerlemnas till nationalnosåer och biblioteker. Art. 3. Möblerna skola, efter att ha blifvit offentligen förevisade, försäl ä auktioa; Art. 4, Inkom-j,; sten af försäljningen skall uteslutande an-l. vändas till pensioner och skadestånd, hvilka j 1 I nn Oo, mm rem skola tilldelas enkor och barn efter offer, hvilka fallit i detta skamliga krig, gom exegaren af kötel Gsorges för mot oss. Ari. 5. De penniogar, som inflyta för försäljningen af imaterialierna i det nedrifna huset, skolaj! för samma ändamäl användas. Art. 6. Pål! platsen der hotellet stått skall en square ut-! stakas. Paris, 35 Floreal 79.7 j l 1 j j Den 17 Maj anlände till Ostende engelska ångfartyget Napoleon III, kommande från Folkestone och medhafvande ombord 13!2: millioner francs i guldplavtsar, destinerade till Preussen. Samme ångare hade föregåendej söndag också kommit till Ostende medförande lika stort belopp och med samma destination. I förbundsrådets plenum i Berlin dena 17 dennes inlemnades ett förelag rörande sättet för användandet af den från Frankrike kommande krigskostnadsersättningen. Hela summan skall användas till Pallmänna riksbehof?, nemligev: 1) Till försörjning atinvalider från kriget 1870—71 i randt tal 240 mill. thaler; 2) Till bildande af en krigsskatt för att kunna bestrida de första mobiliseringsutgifterna i händelse af krigsfera, 40 mill. thaler; 3) Bildandet af en fond, hvars belopp sedermera skall bestämmas, hvarigenom för framtiden förbundsrege:ingarne icke skola behöfva hälla i beredskap beloppet af de gemensamma tulloch skattebelopren före den verkliga betalnvingsterminen; 4. Till ersättniog åt tyska egare af fartyg och iast, som af Frankrike tagits under kriget; 5. Ersättniog till invånarne i sådana orter af riksområdet, såsom Elsass -Lothringen, hvilka genom bombuerdementot lidit förluster i fast eller lös egendom, Öifver de grundsatser, som härvid skola tilllämpas, skall sedermera fattas beslat. Emellertid ha i rundt tal utbetaits till Strasbour; 50 900,000 franc3, till Schlettstadt 2,500,00 fr., till Breisach 1,300.000 fr., till Thionville 3,000.,000 fr., tillsammans 57,700,000 francs; 6. Ersättning till indyggarn2 i Elsass och Lothringen för prestationer under kriget af hvarjehanda slag; 7. Till reparationer m. må dei E!sass—Lothriogen liggande fästningar; 8. Till hjelp åt ur Frankrike förvisade tyskar, för hvilket ändamål redan 7 millioner f:ancs utanordnats til de oiika tyska regeringarne. Hvad som återstår af sonmman sedan dessa behof blifvit betäckta kommer att fördelas mellan Nordtyska förbundet å ena sidan samt Baiero, Wirtemberg, Baden och Syd-Hessen å den andra. — Af en förslaget medföljande bilaga, hvari grunderna för bildandet af invalidfonden utvecklas, inbemtar man, att förlasterna under kriget inom de tyska armöerna i döde och sårade utgjorde 4990 officerare och 112,038 underofficerare och soldater och beräknas att för denova fond behöfves ett belopp af 239,140,000 tbaler till nödiga utgifters bestridande. Vid spanska repressntaatkammarens session den 16 dennes framlade finavsministern Moret tudgetförslagst, hvarvid ban meddelade, att statsinkomsterna voro i stigsnude, hvilket ban ådagalade genom en jemförelse melian de fyra första månaderna innevarande år och samma tidrymd förlidet är. Han tillade, att han till den 20 Jani kunde faligöra alla statens förbindelier, inberäknadt aflöningan till de preater, som aflagt ed på förfauniogen. Iokomsterna för nästa fioanzår anslår ministern till 588 miilioner Pesetos (45 milliorer mera än förlidet år) utgifterna till 629 millioner (106 millioner mindre än förlidet är). Deficit, 41 millioner understiger förra årets med omkring 60 millioner. Hvad kontraktet med banken i Paris beträffar, förklarade ministern, att det genom ömsesidig öfverenskonimelse blifvit upphäfdt. Den strid om ofelbarbetedogmen, som för närvarande genomgår den katolska verlden, sträcker sig äfven till Turkiet, der armenier, manuiter, kaldeicke kristne m. fl., hvilka stå i förbindelse med romerska kyrkan, dock ingslunda vilja obetingadt underkasta sig påfvens myndighet. För att göra sin auktoritet gällande blend dessa har påfven afsändt en särskild ambassadör, Franchi, till Tarkiet. Denne prelats mission är icke endast att komma till rätta med de armeniske katolikerna, hvilka vägra att erkänna den patriark, som understädjes af Rom, utan äfven att förskaffa den heliga stolen fria händer i ledningen af de katolska församlingarne i orienten. Tarkiska regeringen har! med sin vanliga artighet emottagit denne! prelat, men är föga benägen att ikläda sig några nya förpligtelser till Rom. Underrättelsen om Franchis beskickning har emellertid väckt en liflig oro hos en stor del af orientens katoliker. D2 ha skyndat att bedja om Portens skydd mot de ultramontana anspråken. Storviziren har på deras reklamaa re en kn AR REA NS han pu den stora framgång han vunnit vid aniversitetet och gjorde detta med den hänförelse, zom blott den första framgång i lifvet förmår ivgifva. Hans båda åbhörarinnor lyssnade rå honom med lflist intresse, hvar och en på sitt olika rätt, och gladde sig ät att Mark nu ej längre var en skolgosse, utan i Oktober skulle inträda i sin nyförvärfvade akacemiska värdighet. Och den unge squiren lär också då kom