Aftonbladet – 22 maj 1871, sida 3

itaga sådan last, åtminstone ej till billigare frakt jän ett pund pr ton, hvilket gör 1 rdr 50 öre pr centner. Lägges dertill inköpspris och andra oms kostnader, kommer malmen att stå den engelska köparen i ett pris af 3 rdr 40 öre pr centner, d. v. 8. 1 rdr 26 öre högre än hvad den engelska malmen gäller. På grund af dessa beräkningar trodde talaren sig kunna med bestämdhet försäkra, att vi icke behöfva befara någon malmexport till England af större dimensioner. Öfver den andra frågan: Huru böra masugnar för smältning af svenska jernmalmer antiogen uteslutande medelst träkol jeller med träkol i blandning med en mindre del cokes ändamålsenligast konstrueras, och huru böra I dimensioner och lege förändras på grund af malmernas beskaffenhet, tillverkningens storlek och de särskilta ändamål, hvartill tackjernet är ämnadt att användas?., Flen sig direktör Grill i ett längre anförande, varigenom han sökte bevisa, att våra träkolsmasugnar böra i afseende på dimensionerna ökas, hvarigenom högst betydliga besparingar skulle uppkomma. Ökningen kunde ske dels i afseende på höjden, dels vidden, och borde verkställas i den skala, att de blifva minst tre gånger så stora som stenkolsmasugnen, afsedda för samma produktion på samma tid. Direktör Rinman förevisade ritningar öfver ombyggda masugnar och styrkte genom blåsningsjernmalm sitt påstående att höga masugnspipor i allmänhet gifva ett bättre resultat än de relativt lägre och vidare. Direktör Clason hade den erfarenhet, att masugnspipans nedre 16 fot böra vara så vida som möjligt. Fördelen häraf vore, att godset passerade denna del af pipan på möjligast Korta tid. Hr Westman trodde, att vi i afseende pipornas vidd redan nått den gräns, som icke får öfverskridas, synnerligast som stället måste vidgas i samma proportion som pipan. Frågorna rörande stångjerneoch stålberedningen gåfvo flera fackmän anledning att uttala olika åsigter om Bessemermetodens egenskaper. Öfverdirektör Styffe tycktes ha mindre förtroende för Bessemerstål i anseende till dess skörhet och oförmåga att stå emot köld. :Häremot uppträdde bruksegaren Bergendahl, som upplyste att lokomotivbjul, förfärdigade af Bessemerjern vid Sandviken, för frn, Nr 1 le teg räkning under den sista kalla vintern befunnits fullt hållbara samt i sådant bänseende, enligt intyg från denna banas direktion, vidå öfverträffande Bessembrinbrir kater från England och Schlesien, hvilka der till lika användts. Öfriga talare voro direktör Clason och bergsnotarien Wiborgh. Den sistnämnde lemnade åtskilliga upplysningar rörande tillverkning af Spiegeleisen, hvarmed ban i flera år varit sysselsatt vid en masugn i södra Dalarne. Slutligen förekommo till bebandling frågor rörande skogshushållning. Jägmästaren Björkman redogjorde för lyckade försök till skogsplantering, som irom Westmanland verkstälts afjägmästaren Arpi. Man bade dertill med vederbörligt tillstånd användt folkskolornas elever, som med särskildt för detta ändamål för; rdigade verktyg, på hvilka prof af talaren förevisades, lyckats återplantera många sunnland skog. Omkostnaderna för denna planteing uppgingo ej till mera än 4 rdr 50 öre pr tunnand. Direktör Deilvik utvecklade fördelen afatt synnerligast i skogbeväxta trakter med tillgång på ämpliga flottningsleder verkställa kolning i ugnar och icke såsom pu allmännast sker i milor. Under sammanträdet förevisades och förtydlisades åtskilliga modeller. Såsom ordförande funserade bruksegaren Danielsson; såsom sekreterare jenstgjorde prof. Åkerman,