Aftonbladet – 22 maj 1871, sida 3

Förslaget till Reglemente för Städernas allmänna brandstodsbolag för fast egendom. (Forts. från n:r 112.) Särdeles betänkligt är utan tvifvel äfven komiterades förslag i 23 S, att i händelse en kommun skulle tredskas i afseende på eldsläckningsväsendets förbättrande enligt lemvad föreskrift, så kan styrelsen suspendera försäkringsrätten för alla kommunen tillhöriga hos bolaget försäkrade fastigheter af hvad art och beskaffenhet som helst) och dessutom till minst femtio och högst ett hundra procent förhöja de för försäkrade egendomar i. alimänhet inom kommunen utgående årsafgifter... Hvarföre skola årssfgilterna höjas, då försäkringsrätten blifvit suspenderad? Är då ej i den senare åtgärden ett tillräckligt straff för de tredskande? Men om än berörde stadgande är tillämpligt på en kommun, hvars fastighetsegare ingå i bolaget sedan det nya reglementet antagits, så kan det omöjligt vara tillämpligt på de fastighetsegare, som redan på grund af ou gällande reglemente försäkrat sina hus. — Styrelsen har också icke kun-nat förorda stadgandets tillämpving å nuvarande i bolsget försäkrade fastigheter, utan blott å sådane som försäkras sedan det nya reglementet antagits, . Af lika ingripande beskaffenhet är visserligen icke det nya stadgandet att styrelsens trenne ledamöter skola af bolaget väljas och vara delegare i bolaget, samt att styrelsen ivoom sig utser ordförande; men vissa betänk-ligheter kunna deremot anföras. Alltsedan bolaget bildades har styrelsens ordförande af K. M:t blifvit förordnad; så har skett emedån bolaget tillkommit under regeringsmaktens speciella omvårdnad och skydd, och åtpjater den för inrättningens verksamhet cch obekladrade gång stora förmånen, stt uti sina al K. Mit stadfästade reglementen oga K. Mit2 en gång för alla gifoa befallningar till embetsmwyndigheterna om verksamhet för bo lagets ärender. — Om ru bolsget för att häfda sin sjelfständighet förklarar att regeringen icke bör hafva något att skaffa med tillsättningen af bolagets styrelse och begär att den K. Mit hittills tillerkända rättighet att utse ordförande skall upphäfvas, så torde vissen. ligen en sådan framställning blifva bifelien; men sedan kan bolaget icke skäligep göra anspråk på att dess styrelse, tfårom en af staten erkänd förvaltande Myr Tghet, vidare skali åtnjuta den stora P7 delen att äska embetsmäns åtgärder tch att derom brefvexla med embdetsmi digheter, utan får nöja sig med ar sasom hvarje enskild person gå tillYin. Den sjelfständighet, som kvmiterade genom sitt förslag velat vinna, kan blifva för bolaget ganska dyrköpt; men å andra sidan måste antagas att alla de embetsmyndigheter med hvilka bolagets styrelse nu eger rättighet att direkt brefvexla och påkalla biträde, skola finna sig särdeles belåtne om de från detta mödosamma åliggande befrias; och en sådan önskan å deras sida skall bli desto större då de taga kännedom om de hög stämda och vidsträckta anspråk på handräckning och biträde, som komiterade inlagt i 47 g. a gång tillförene har satts i fråga en inskränkning i bolagsmännens frihet i valet af styrelseledamöter, likvisst då med den varsamma modifikationen att ledamöterna skulle väljas ?förelrädesvis? bland delegarne. Detta förslag förkastades. Nu bar det af komiterade upptagits, men blifvit fullt bestäradt: endast delegare i bolaget skola till styrelse-. ledamöter kunna väljas. Komiterade hafva sannolikt förbisett den ingalunda ovigtiga omständigheten, att der styrelsen zxall ha sitt säte, nemligen i hutvudstzåen, ett ytterst inskränkt antal bolagsmän för hus finnes och vanligen har funnits. Under sådant förhållande skall det blifva ganska tvifvelaktigt att bland detta fåtal finna personer med de egenskaper som vore önskiiga. Ändå mer tvifvelaktigt är, att de i landsorterna bosatta delegarne kunde vara benägna att för det ringa arvode, som till styrelsens ledamöter är anslaget, inflytta till bufvudstaden för att egna sig åt en tidtals ganska trägen verksamhet. Vår anskilda tro är emellertid att komiterades förslag tillkommit med beräkning att va— jet af styrelseledamöter boende i hufvudstaden och delegare i bolaget skall möta så stora svårigheter att en törflyttning af styrelsens säte till någon annan stad blir nödvändig. Om lenna vår förmodan ej sakner grund — och komiterades egna furanden hätva den vizst cke — så föreställa vi oss att en Ytterst iflig strid skall uppstå om valet sX Dytt säte ör bolagets styrelse, och att, jen egna nyttan, let egna materiella int-esset skall tilldet ytersta ansträngs 9. Ehurr edan vid bolagsstämmen förlidet tötslaget om borgens ställande sf do bolagets tjenstemän, som hafva uppbörd och redovisningsskyldishet. blifvit förkastadt. har