Aftonbladet – 19 maj 1871, sida 3

ilicke bombardera Paris. Thiers hade i prc , klamationen sagt, såsom sanningen är, a 1 i regoriogen skjuter icke på staden för ann: ändamål än att skaffa sig ingåreg genom e tjaf portarne, för att befria Paris, samt a t) hon söker at till dea snfallna punkten in -Iskränka ödeläggelsen, som har sin orsak ett krig, till hvilket regeringen ingalunda E upphofsman. Pearisarve veta nog sjelfva hver som är upphofvet till detta infama krig, at I det är kommunen, d. v. s, såsom det hete Ji regeringens upprop till Paris, en minoritet I som förtrycker Paris och som djerfts betäcka si I med den infama röda fanan samt göra an språk på att Frankrike skall foga sig efter des våldaamraa nycker. En sådan sanningsenli fromställning till ett folk, som kommune: fortfaranda söker att föra bakom ljaset, ha nataorligtvis förskräckt denna kommun och ni tillgriper dea hvilka galna och hvilka brotts. liga medel som helst för att söka rädda si; eller ätminstoae kunna glädja sig åt en fall komligt onyttig härmrsd. Derför skall Thiers hus falla och ej sten på sten lemnas öfrig Dean som känner dat lilla vackra huset — föl att kallas palats är det allt för litet — vi Plsce Saint-Georges; med den skuggrik: trädgården, boklagar dess öde. Det var er egendom, som en flitig skriftställare genom et låvgvarigt och mödosamt arbete lyckats för väriva sig, en väl förtjent vedergällning fö trägna forskningar, sömnlösa pätter, mång: års tenkeansträngniogar. Nu grosas det pi befallving af en Arvaud, en Endes, en Gambon och en Rauvier. Hvilka äro dessa her rar? Eco, Eudes, är en mördare; alla äro dt I medskyldiga i de många brott kommunen be. gått. Det eker samtidigt med att den nye militärbefälhafvaren Deleseluze, sjelf komplet i militära ting, utfärdar en proklamation, i hvilken han ej blyges för att ävnu söka inbilla Perissrne att de kämpa för fri het och samhällelig jemnlikhet och att segeras pris blir för dem Frankrikes och verldens frigörelse, bommets trygghet och deras makars och barns frälsta lif. Ea om har stor del i det gemena å Id egendom, som nu föröfvas zelsoa af Thiers hus, är Henri t var han som för någon tid anade pöbeln att plonira den bostad, som redan nu grusas. Mången har i jer längsta Önskat om ej försvara och frikänna Rochefort, dock urskulda honom, och hans uppförande åtminstone ander en del af belägringen gaf just icke a ledning att tro honom om det värsta. Maa ansåg honom exalterad, men dock bonett. Na kan men ej längre bysa det ri!de omdömet, Han skrifver i sin tidniog, Le Mot dOrdre, åen gemepaste skandal, Då och då få vihitett exemplar al detta smu tv man numera finuer de vederstyggiigaste historier och dikter om enskilda personers iörhållanden. Henri Rochefort bar falit djapt. den öfriga skandaipressen i Paris, som vis frodas, under det alla hederliga tido pzar blifvit indragne, sa vi här någon hurleskt. gräslige Pere Duchesne. Det å LÄrg avm —. -Fostil, mer som helt öpÅr et vidunder I vw ovat oj kropet uppmanar till mord. 219 mm jen år ett resopt, som detta dårhushjon stan-. digt rekommenderar för elva motståndare, eller också omedelbar dränkuing — ö Peau, el pas plus tard que tout de suiten, utropar Pöre Duchesna för nägra dsger sedan, den 19 Fioreal år 79. Kommunen får icka visa svaghet, det duger icke, månar han som, sedan Hart länga vältrat sig i smuts, för ombytes skull vili hafva blod. I förgår indrogos återigen sex tidningar i Paris ocH ibland dem Moniteur universel, hvilken sedan tre åf till-baka ej varit officiel och aadar denva jäm merliga tid i Paris kunnat ända hittills bevara sig fråa kommunens förföljelse. Att de publicister, som ieke låta skrämma sig af komnuner eller som ej äro nog lumpna att läta dem dagtinga med sig, häktas ganska ofta, är allmänt kändt; mea man har ej förat hört att korrespondenter till utländska bied blifvit antastade. Detta skall dock bafva iotraff.t för ett par dagar sedan, få Racul Rigaults agenter infonno sig hos en af VIoätpendance Belges i Paris bosatta korrespondenter för att häkta honom. Han var dock lyckligtvis icke hemma, men emedan agenterna icke ville, återvända med alldeles oförrättadt ärende, så srresterade de korrespondentens bugga ijensteflickor. Så berättas saken åtminstons har i Versailies och den förefaller visst icke otrolig. Medborgaren Raoul Rigault är eu mycket sträng herre, f strängsre ou än när han, för få år en af kontradansens celebrias Lilas och gjorde der eter mycket besvär, d. odigt för att blifva uta for representeAtt tänka aren, skulle 20ul Rigault, för rårgot annat i qusdriller och gäst på cafberna i ehe? för polisen och liga sedligheten, är i; har också sin sorgs kanska den öfverman länker efter, af hvilket slags folk ienna komman består, måste man ytteriigare seklaga veridens förnämsta stad, som låtit i tt par månader regera sig ef slika personer. Det säges att Delsscinzes skull vara en helsrlig van, hvilken af ötvertygelse beträdt ten väg, på hvilken hen tyvärr befinner sig, amt au han, hviltet onvkligen bevisar mycct, uppoffrat sin förmögenbet på befrämjanlet af decna öfvertygelse. Låtom 068 tro letta, men då ser man ock, till hvilken afsmed en person ken komma, som för att ippnå den sck, för hvilken han. intreserar gig, icke skyr medlen samt asso-l! ierar sig med skacvdalen och brottet, Dales. Inze s kan derföre. omöjligt ingifra oss nåt deltagande. Skulle det vara någon bland nna gemena samling. tör bvilkea vi kunde