Aftonbladet – 19 maj 1871, sida 3

och Kkväli ännu högre grad beklagansvärda i Deras franska uttal var godt och fritt från all provincislism, men kläderna voro i trasor och deras ansigten svärtade och orena. Ati bränvin utgjort deras enda näriog under ett par dygn kunde icke betviflas. — Äfven de voro tidens offer. Vågen är således slut häör,, inföll den andre, hvars domnande energi tycktes äterlifvas genom den ytterligar faran af deras belägenhet. Här står en vagn, som du sjelf ser. Det är klart att medborgarinnan befinner sig i jast simma predikament som vi. Hum! inte olik en aristokrat. Stackars barn! Han såg åter på hence — hon tycks ej ha lång stund att lefva. Gif mig bränvinsflaskan. Se, hon öppnar ögonen — Vackra ögon, vid min heder! Här kunna vi minsann göra en sfär Du talar i gåtor.o För iogen del. Hör pu på, Jales! Låt oss taga äsnor och a och vä derifrån vi komna. Då vi korsvägen, så vika vi af till Bsarg det är allt hvad som behöfs, Iogen känner oss der, och ivgan skall heller hälla förhör med oss, om vi hringa en så fager adept till den heliga modrens altare. Och skulle de äfven falla på den idn att klippa värt skägg — dia b ka i förlo:a så Vi skola på intet annat sätt med livet komma ut från dessa fördömda bergpass. Don atackars markisinnan återfick slutligen Fö art ni viljan yitrada hon rg är redan aHa! hon ä I Är ni allena medborgarinna?s Hon besionade sig, innan hoasvarade, Op hennes mak, med derss barn bade gått st söka ett säkert hemvist och fannit både dett: