Aftonbladet – 16 maj 1871, sida 3

Stortursten-tronföljarea. Unger hela den 10 sJ ändersökningen pågick fick ingen student tt I lemna Helsingfors, I universitetsstatoterna Allära sådana förändrtioger komma att göres , isom ålägga professorerna att öfvervaka stu1 j denternas uppförande. e FREDEN RR Betraktelser öfver den utländska jernmarknadens nuvarände ställning. bl I likhet med föregående år meddela vi här i sammandrag efter de förnämsta engelska ingediörtidskrifter och tidningen Economist, de 1 I för Sveriga vigtigaste företeelser inom jernmarkuvaden. Det blir för vårt land allt engeläguare att klokt begsgaa de naturliga förmåner, naturen hös 028 med gifmild hand flerstädes bopat till åstadkommande ar de jetål-och jernartiklar, som efter återvunnen I fred mer än någonsin skola behöfvas. Uked lålgåtg betyder numera alltid inom jernindustrien ökadt pris, ty Enoplands och Belgiens ofantliga, hittills jemat växande kni har icke blott tagit i fullt sn länders jeraoch kolgrufvor, men dem på djupet så att kostnaderna för malmappfordriog och pumpning ständigt ökas samt med dem tiliverkningspriset. Inom flera vigtiga grufdistrikt möteer man redan med oro den dag, då tillgången på malm är tttömd, 1j3, Clevelands främsta grufingeniörer hafva i fjol berägnat att detta malmfält, som nu lemnar omkring en tredjedel af hela Englands jern; inom få tiotal år skall vara upprymdt. Nägra af våra föregående artiklar om närmast framtida ttsigter för Sverigs, tt efter bergslagsbanornas öppnande förthånligt täfia i den utländska jeromarknadsn, bafva inöm den: engelska pressen fravkallat en diskussion, som; till fullo styrkt våra uppgifter och beräkningar samt isynnerhet gifvit oss erkännandet stt istet land kan tänla ined värt i tillverkning af bessemurfabrikater. Elementerha till: denna industri fionss väl blott på få ställen samlade, men på några af dessa i så mycket större ymrigbet, och den dag skall snart vara! ione, då Sverige lempar mera bessomer än alla avdra länder tillbopa. Jemte bescemerstål skall snart bessemetjernet intaga sin plats i och uttränga alla finare jernsortet sarat gifva nyct lif åtsvensk skeppsbyggnad såväl som i ät mycken arnsn jeraiodustri, Detta besse-j. merjern har man änna ej förmått ästadkomma utomlands, men Danzetiora, Norberg och !! isypnerhet Nya Kopparberget med sina ädla! och manganrika maimer kan deraf lemna snart! sagdt hvilka qvantiteter som helst. i Ingen industri her någonsin utvecklat sig ) med gådav snabbhet som jernhendteringen och i det är isynnerbel ssäasts ästionde som visat ; de största framstegen. 1860 ars tillverkning! utgjorde något öfrer sex millioner tons — ; omkring hundrafemtio miliieser ceotner —i och 1870 års uppskattas till orskring elfva millioner tons. 1360 Iömnrde England nära 4 fyra millioner tons och år 1870 sex milllönör,! medan Belgiens jerotillverkning pa semma tid växt från en till nära två milloner tons och Sveriges blott stigit från huvdraåttio till: knappt trehundratnsen tons. Främeta skälet till att vi med våra ofantliga malmtill-, gångar fortfarande Slå äå lägt, Beger änpne i bristande jernvägar till de större malinfälten, men de blifva soart ee tvivgande nödvändighet. Vi börja sont, men lyckligtvis under de mest gynnsamma förhållanden samt kunna derför sck metso en desto kraftigare utveck-! ling. Sedan de Hesta ar pitvötbanker numera endast gifva en ganska måttlig utdelving, alltför ringa i förbållande till delegarnes stora risk, torde under närmaste tid ej hos oss fnnäs förmånligare avvändning i stort för ledigt kapital, än att med förenade krafter på dörtill. fjenligs platser åstadkormma stora, tidsellliga j-rnoch ställabrikdr, dkötta af kunnigt och dugligt folk. Mer än all annan jernindustri har rälstillverkningen förkofrats och detta isznnerhet under de tre sista åren. Nordamerikas, Rysslands, öch Ostindisne störartsde jernvägsanläggningar, till icke fingå Gel pehöm vila trakter af föga kultur, hafva gifvit aktig22 så onda resultat samt på samma gång gifvit land och folk en sådan iyfining, att detta sporrat till nya gåmenssmina ansträngningar i jörnvägsbyggnad. Jernvägarnes aktier och cbligstiöner anses tu bland de bästa värdepapper och idån kan nästa Aäfd att en verkligt storartad banbyggnad föret från fem år tillbaka räknar sin början. Underjjg sista tio åren bar Europas rälstillverkning!p ikats från femhandratusen till öfver två milts ioner tons och Jäpglands rälsexport från tre-!m hundzsafermtiotasen Ull ine en million tons: rs varaf under sista året Förenta Staterna ta. pp vit omkring 380,000 tors, Ostindien 150,0007d och Ryssland 278,000 tons 623 millioner! D jentner, som släpats längs större delen afigr Sveriges kust på vådliga farvatten till den!2 ör oss bäst belägna Iuarknad, dör vi docklke inpu koappt vinna inträde, ke Artikeln stålräls, som blott några år varitilje narkvaden, her på denna korta tid likväl vanjsi lit så stadgadt enseende, att Economist i sin rsrovy för 1870 härom yttrar följande förire js märkliga ord: sDet förtjönar uppmärksamsl ki nas alt ålgången af skenor, delvis eller enbart)fö jorda af stål, ökas i starkt tilltagande propor-lä ion och hotar (!) att i sinom tid uttränga ske-1 er vor af jern.n Hotet ligger deri att Eag-b ands jernfabrikanter allmänt medgifva rik-ioc igheten ef den förklaring, som en till frågans! st itredande vedsatt komitå af framstående fack-är nän efgifrit, newligen att England ieke pålpi goa malmer kan öka novarande ståltillverk. ti ing, utan nödgas hemta råvaran utifrån. fö Man har betecknat Sverige såsom bästa plat-sk en för uppköp af tjenliga stölmalmer, menjov i skola snart visa att vi ej äro rakt blinda! fö ör våra egna intressen och att vi kuona göra tålräls med mycket större vinst än någotuj annat land. fri Med Febroari 1870 utgick den höga pa-8t entafgilten utaf 2 pund sterling pr ton förjSe assemersstål och redsattes med ens till 2!70 . pr ton. Man trodde nåturligtvis förut attlte riset å bessemerräls skulle falla ungefär lika de nycket, men den ökade efterfrågan har ijbe tället ytterligare höjt deras pris, som vidjisl: lutet af äret stått till omkring 12 pund sterling bl or ton och af naturliga skäl lofvar att hållare ig uppe under en följd af år. Den Af er-so arne män öppgjorda prospekten till Ljusneloc essemerholag beräknar vid detta pris en år-sa ig nettovinsi af tretliosju procent å anlägg-S ingsoch drifkosinaden. Det är af mångalkt em -E kr fs py Ag SR nn SR FR RR NR RN 0 -I Ö dd MAR rn, TB Am PN