Aftonbladet – 16 maj 1871, sida 2

etaredeputation i massa öfverlomna en petion till underhaset. Kammarens president omssisch; sö fått käonedöm om detta föres sfvaude, lät genast fördubbla Takton tid kni, sts alla portar, beordrande den att icke släppa 1 någon utan inträdeskort. Omkring kl. 1a 0 strömmade en hop arbetare af 100 till 50 personer till sessionsbuset och begärde träde. Skaran borivisades, men fattade deck osto utanför huset, OChefen för stadsgarnioner, underrättad härom, skyndade till stället ned 40 å 50 pandurer. Det föll icke de demuterade in att betrakta saken såsom en allfarsam demonstration; de håde tvärtom rätt oligt åt de modige skräddarne, som cerde parlämentshuset. Då likväl omkring 11 folkmassan blbf allt större och det blet stan omöjligt att koma iran Med vaktar ill parlamentsbusets ingångar, började parianevtshusbyggnadens vaktmästare att melelst en vattenledningsslarg öfrerspola hopen ed vatten. Massan drog sig tillbaka för vattensträlen raen samlades åter om en stund. Vu fann sig chefen för stadsgarnisonen tvunsen att ingripa. Pandurerna trängde massan tillbaka och spärrade gatorna. En af atarne, som gjorde motständ blef häktad, t föratiledde deptiteräden Madarszo att a en interpellation till presidenten. 11. 12 e sig ändtligen hopen. Sannolizt sigt besvarade ifirikesministern Toth först pu den interpellation, eöm deptiteräder Ivanyi reden för någrä veckor sedsin framställt till Kendra ångäbnde arbetaroanföraren Raspes (från Isse I pitt Cd Rheioprovinsen) arrestering och utlemnanus. Doane hade blifvit utvisad, förklarade han, emedan han icke kunnat styrka att han på ärligt sätt försörjde sig och emedan han agerat på ett förbjadet arbetaremöte, Han hade icke blifvit utlemnad till å utländsk myndighet, ntan blott af skorten qvarlemnad i Bruch på bron Leitha (österrikiska gränsen) Hvad det seden blifvit af honom, visste han icke. rikiska pol letinändö för ett kränkande al den intörkeå ioceila asylrätien cch yttrade att r inisioräd rkiariog var karakteristisk för det slags konstitutionella tillståad, under hvilket man fver i Ungern. Dermed var diskussionen i. Skräddarstriken är orgaviserad öfver bela Ungern. Äfven fruotimmeursskräddarne ha nyligen gjort strike, likaså:skräddsrne i Agram och Essey. Korresaondsaser från Madseid berätta åter om häftiga uppträden vid vaifallmakternas granskving i cortes den 28 och 29 April. I arnlodning af valen i Lucena boskylide grefve Toreno rege-ingen att ha sökt skrämma valmänsen genom militära åtgärder, och angrep dersfter mivistbren, derför att den förvisat åtskiliga genereler, isynnerhet grefve Cheste, till Baleariska ösroe. Talsrehn yttrede blend annat: Huru rioga poltiek skygglist inl: visteraresidenten Serrano än besitter, ivser san likväl lätt, att han icke med röjs konde se grefve Cheste i co:tes sammanträden. Mivisterpresidenten, som vid detta yitrande ej var närvarande, intanno sig kort dereiter och svarade på angreppet: Uzder föregåeude regeringar har jag två gånger blivit arresterad, en gång som president i sevaten och en göng som senator; men jag gör de dåvarande ministrarna och icke greive Cheste ansvarig derför, då grefven endast verkstalice ministdrens befellninger. Den, som beckyller mig ett hysa ringa politiek skyggheton förklarar jog för en vling ceh utmanat. hönom på duell,. Oppositionen protesterade häftigt mot detta yttrande, och under tio miouter var det omöjligt stt åstsdkomn a logo. Uedar öfverläggningarne om valea i Tadela bzaklagade Alorzo, att man i cortes angrep den legitime konungen. -Echeverria yttrade: Man kan här diskutera em movarken; soveräniteten tillbär natiozens, Presidenten Olczaga kallade talaren tre gånger till ordoiogen och förklarade, att han mäste hamställa. till församlingen, om det kucde tillåtas Echeverria att fortsätta si i No sprongo republikaner, carlister ech alphonsiester upp och skreko om hvarandra; slutet på uppträdet bief att församlingen fiåntog Echeverria ordet. Castelar sökte iörfäkta Ide deputerades rätt att indraga konungea och författningen i diskussionen. Majoriteten, ministrarne och presidenton protesterade. I Midt under det förfärliga oväsendet ropade Oastelar: Trots allt detta skall dynsastien Ifallalo Uriktesministern Martos svarade: QCarlister och republikaner! I ären här på lnåder af regeringen, gom kunnat föngala eder (förfärligt oväsen). I måsten hyss aktning för lagaroe och författvingen! Castelar förnyade sina invändningar. Ministern: Hr Castelar vill framkomma med ett iegförslag lom afsättandet af den nuvarende dynastien. Han liknar ett barn, som griper ofter måInen. Under det han och hans parti ställa Isig utanför lsgen, så stå vi bär med msjelriteten af de deputerade, armen, lagen, rättvisan, förnuftet och det långt öfverväganda I flertalet af nationen, som understödjer 0zs). Ett at Oastelar föreslaget misstroenderotam förkastades derefter med 172 röster möt 88. Särdeles karakteristiskt för den rörelse, som för närvarande uppskakar den katolska verlden, är, att äfven från Neapel, detta den krassaste vidskepelses och den yttersta andliga träldoms förlofvade land, en adress, som luttalar sioa sympatier för domprosten Döllivger, utfärdats af några prester. Adressen meddelas i veckotidningen Emanicigatore cattolico. Postångfartyget Briton från Capstaden anlände till Southampton d. 10 M3j och medförde den underrättelsen, att Bassuto-stammarne hota medettanfall mot dizmantlälten vid Priel, hvarför 1000 man Trans-Vaalska trupper blifs vit sända dit. Tidvingen Cape Argus meddelar me AA ARTE RAR OA