Aftonbladet – 16 maj 1871, sida 2

ee rt till följd af sin önskan att befrämja lan(1 ts sociela, religiösa och sedliga intressen. srefter sökte talaren baviss, att deh.engelä öch dei skotska kyrkans förhållande I ststen såväl enligt det sunda förnufts grundsatser som enligt den förflatna lens erfarenhet var obållbart och så art som möjligt måste upphöra. . Talaren amhöll derefter skilnaden mellan det urrupgliga begreppet statskyrka i allmänhet h den navarade formen och uppfattninn af den engelska statstyrken. behande moderat, meb grundligt frågan om ttvisan not dissenters och sådana, som lt enkelt hålla sig på afstånd från kyrkan. umt belyste de sociala olägenheter, som äro skiljaktiga från den ruvarande statekyrkligeten, äfvensom den skads, söm dennå gör elfva kyrkan genom att förlama bennes andlingskratt, ioskränka hennes frihet och ifva henne en verldslig karakter. Hr Miall lade i en och en half timmes tid och af röts ofta af bifallsrop från olika sidor iuuerhnoset, till och med af några konservativa. lär han till slut uppmanade underbuset att ske betrakta denna fråga såsom ett ämne ör filosofisk spekulation, utan med särskildt fseende på utlandets angelägenheter såsom tt praktiskt thema, bördes till och med ett adeligt: hör! hör! uttalas af Gladstone. Motionen understöddes sf J. D. Lewis. lot densamma talade ce på regeringens ägnar. Hans skäl voro förnämligast attsaen icke vore tidsenlig och icke rättfärdigaes al de förfatna årens lagstiftning, — Sir Woundell Palmer, statekyrklighetens pelare land regeringens anhängare, uppträdde äfren met motionen hufvudsakligen på den rond, ett statskyrkans afskaffande skulle förvaga elter förstöra kyrkan, hvilken han beecknade såsom de fattiges arfvedel såväl på det som i de folkrika städerna. —Oppoitionens chef, Dis: ac, egnade isina inledvingsrå ett varmt erkäncandeåt Miallför den skärpa och tankemognad, som utmärkt hans anfönde, men försvarade statskyrkans existene örnämligast af det skäl, att erkännsndet af andets religiösa åsigt deri fioner sitt försroppsliganda i staten. Såsom da enda motståndåre möt statskyrkan betecknade hr lerpå dissenters, såsom de fordna puriteanernas sfterirädare, revolutionära filosofer eler filosufiska revolutionärer samt ett ultrapresterligt parti inom sjeliva ky:kan, — Premiermizistern Gladstone afslöt diskussionen temligen vorrt, förklarande, att regeringen skulle sätta siz emot motionen, icke blott nu, utan äfven allt framgent. Till slut yttrade Misll åter några ord hvarpå omröstning företogs, hvilken, såsom vi i går nämnde, utföll med 89 röster för och 374 mot motionen. mm ne I et fd fr mm — nn OR AA Det cisleithanska Österrikes presisrgioister, grefve Hoherwarr, lät icke af den motgång lörelaget om utvidgadt lagstiftoingsiniativ för landtdagarne rönte mom förfottciogsutskottet arskräcka sip från att låta det komma under di-koasion ioom sjelfva riksrädat. Men äfven här rönte det samma öde. Sedau han i ett långt föredrog i representantkammaren försvarat det, entog kamriaren med 88 röster mot 55 den af utskottet. föreslagtra dagordningen. Konscljpresidenten hade redan i utskottet antydt, att minis:dren icke skulle komma att argå tili följd af ett nederlag i denna fråga. Detandra af ministören tramlegda törfattniogsförslaget, hvilket rör Galiziens ställning, anses ba bättre utsigter, emedan det undsrstödjes al det tyska författvingspartiet. Detia understöd är dock vilkorligt och bercenda derpå, att på samma gång direkta val till riksrådet införas, hvaxigeoom denna församling möra skulle fa karskteren ef ett verkist parlament i stället för en församling af delegerade från iandidagarne och sålnoda ett steg tages till störra centralisation.. Men det är icke en sådan lösning polackarue i Gnlzien vilja komma till, och det är derföre ganska tvifvelaktiat att de vilja antaga den kompromiss författningspartiet erbjuder dem. De galiziska tidningarno behandla också författniogsförslaget för Galizien temligen kollsinHögra centern, bestående af de alltigenar. federalistiskt sinnade deputereda för Tyrolen, Krain, Bakowina och länderna vid Adriatiska hafvet, vilja alls icke veta nägot af en sepsratförlikning med polacksrne och skola derföre rösta mot det galiziska förslaget. Hulvudmsaoen tör devts parti, Tetrino, ämnar till och med återkomma med det sedan förlidet år frsmställda förslaget om alla landtdagars antonomi och, i fall det afslås, uppmana sina politiska vänner att utträda ur rikerådet. Vid en rådplägaiog den 10 decnas i författningsutskottet ansående galiziska förals get afgaf grefve Hohenwart tvenne förklaringar, hvilka, såsom Wien-tidningarne yttra, inom författningspartiet framkallade en rörelse, hvilkens like man aldrig sett. Mini sterns första förklariog bestod deri, att han medgaf, att de galiziska deputerade eftor förslagets antagande skola i riksrådet få deltaga i omröstniogar öfver frågor som redan behandlats på galiziska landtdagen. Det andra äpna vistigare meddelandet bestod deruti, att grefva Hohenwart på tilltfrågan, om Galiz:en ensamtskulle rå hogna sig sf så utomordentliga förmåner, afgaf den förklarivgen, alt äfven Böbnen fraumdeies skall erhålla en lika ställning som Galizien, i fall den böhmiska oppositisnen åtnöjer six dermed. Dermed h.er kooflikten melian den unvarande -cisleithanska ministdren och författaingspartiet åter upplågat häftigare än någ nsio. Den 8 dennes egdai Pesth enatbotaredemonstratidn rum utanför underhusets sessionslokal. Skrädderiarbetarne i denna stad ha nemiigen gjort strike. 52 deltagare i denus strike ha på okända skäl blifvit häktade a! polismyndigheten. Deputeraden Ernst Simonyi hade dea 6 interpeliorat irrikosministern I snledning af danna xok. D1 intat svar Då