Aftonbladet – 12 maj 1871, sida 2

titvera sig elldelas efter Förenta Staternas nöhster och söker bevisa, att man på detta tt kan undenrödja sila svårigheter både och för framtiden. Hain vill sålunda inlela Frankrike i nition sjater, hvilka alla skola styra sig sjollva och öfver bvilka likai: som i Amerika står en contralstyrelse. Dessa nittom stater äro följände: Id3 de France Paris, Seine et Oise cch Seine et Marne), Manche, Pas de Calais, Nord, Est (hit räknar han äfren helt ogeneradt Etsass och Lothrivger), Jura, Rhöse, Medelhafvet, Ostpyreneerna, Vestpyren vergne, C2 bands konstitution hvilar på följande grundval: en förbundsköongress med två kamrar, egha representationer för de särskilda statern2, suveränitetens delande för de olika ärendena mellan de särekilda staternas regeringar och cenirelregerin T aniedtiog KS denna nyt vändelot i Gusrdicå möngstit table pöblicistiska bana yttras i Rocheforts tidning, Mot åOrdre: Den man, som år 1866 undersiödde Preuesen mot Österrike, som gaf oss Emile Ollivier, som hopsamlade jaröster för det kejserliga plebiscitet, och som sedan han af all maks drifvit oss till det krig, som kostade oss Elsass och Lothringen, på det skamligaste sätt undandrog sig de lidanden och faror som åtföljde Paris belägring genom att fly till landsorten — Emil Girardin vägar att åter visa sig och låta utrdpa sig på Paris gator önder form så en tidning med titeln Union Franbaise. Hvilken doktrin han ån må predika, ha vi beslutit att icke böra på bonom. Vi anse för: vär pligt att förmana republikanerna att toga sig till vara för denne gamle åcmoralisateur, som för sina omsadlingar icke mera kan åberopa gia klarsynthet såsom ursäkt. Der är män, sådana som Girardio, som skapa Bonaparter, och det är Bonaparterna som gjort oss till hvad vi nn äres str lag är iof sås ge: ka Kommunen fortfar att vidtega energiskalX åtgärder mot den fisnåtlien delen sf pressen: Hittills ha sedan den 18 M å Uppresbd viogen börjada, 14 tridvingar it Undertryckta, blapd dem för kort tid ;n äfven )d on med batinet Nation souversine, hvilken var i hög grad radikal, sen låtit sig anI grepp mot kommunen, No ha genom ett dekret ytterligare ja . tidri jodragits, nemligan: Petit Monitear, P Natiooal, It Bon. Sens, Petite Presse, Pat Jourcelli Frarce och Temps, hvilka, så det heter I i dekretet, i hvart och ett af sus nummer uppegga till borgerligt krig och äro deifrigaF 8 e bundsfirvandter tili Paiis och republikens fiender. Å gärden råsrås does hån andra båll i första rupmet Yara fiktad mot goitKöpsblad, hvilka på ett obeh kurrera med Pyats, Vallcs, Grivascets m. fl. organer. Så:om stöd för anföres, att under det Putit National och den konuppträPe it Moniteor blifvit u:dsrtryc seivativa Pstrio (hrilken v der högar uosdfalende) Univers (osktadt bä skonade. Af da stora tidning och Tvmps strukit med. Den höll isynnerhet, till komm fi munioipalvslen i Freckrike ut mån för de moderata r kommunen således i A Bb ga undsätttilng att hoppas utiirän, utan är i.olerad och mäste uppgliva sia sak. I Pasis böja allt flera spår viea sig till on bagynnande opposition mo: kommanen, Nyligen ha i den terroriseraie buvudsiaden joner vägrat börsamma kommunens befalluingar. ia äro den 208:de bataljonen vid Börstorget, den 196:te åter tra rätionalgardesbatal i Palsis Royal samt, hv: är mest beteck 3 Ånande, batatjonen från det illa beryktade I Movffotard-qvarteret. Denna sstnämnda har Iman till och med måst afväpna Kommunen gör nom sin förvaltning åtekter. Bälanda harj, Iskilliga obehagliga vs det visst sig aut en m af själva kom. I manen, den ultreradiksle Bianchet, hvilken ville arrestera hela verliean cch Byligen till och med Fölix Pyat, i sjelfva verket icke är någon annsn än en vis: Tonille, hvilken i Lyon gjort en bedräglig oession och till och I med tjenstgjort inom jo:isea. Han ntstöttes Jar kommunen och sffö-des till Mszas. Vi-j dare ha bäktats gevera!stabrebefen för Szineflottiljen och dra vyligon. afsatte direktören Tför nationalbiblisteket, dena senare derföre, att under hans förvalining en mängd värderika böcker och rmahäskripter försvädi i: ) Kommunens regering fort!ar att exeka de I fattigare klasserna. I dessa degsr hör hon örordnat, att alla på gen ättnivgen . pantsatta saker, för hvilka icka öfver 20 frares ) erhållits i lån, skola gratis åtalemnas til Jen uceprutiglige låntagaren, sedan han bes T visat sin identitet. I Såsom vi redan omnämnt, tyckas fö hållandena i Algeriet taga en för Frankrike särdeles . ogynnsam vändniog. På samma gång de inel hofnska stemmearna äro i ull resning, räder eb rörelse bland de franska koionisterce sjaltva, hviika vilja lösslita sig från Frankrike I och bilda en sjelfständig s at. Upproret griper lör hvar dag: mera oms ig. Fronkrikesj Tauktoritet erkännes, som dat vil synas, en-l! Idact i staden Algisr och dess närmaste omI gifning, men äfren I denna stad räder en dy! lik jäsning, hvilken vid ringaste anledving kan bryta ut i öppen insurrektion. ) Den mot ofelbarhetsdogicer riktade rörese, som för närvarande gerorgår hela det kaItolska Europa, har äfven bland Schwcz! kstoliker vaooit starkt insteg, och oppositionen mot denna dogm gifrer sig här såsom annorstädes tillkänna gex02 Möten och adresser. Ptt sådant möte hölls den 29 i förra månaden i Solotharn. Omkring. 400 frisinnade katoliker voro här församlade för att Ttaga den nya dog i skärskådande. Resaltatet ble? ett e st fö samma och stitandet at en förening af npplysta katoliker inom hela Schweiz hvilken j skyll träda i förbindels2 med den förening, jsom bildats i samma syfte i Miiocten, och arbeta få genomförandet af de kyrkligt-: politiska grandsatser, som blivi tällda 1 det nya sobweiziska förbondeförfattningsförslaget. Den biskopliga kansieren, Därst, jen förslagen jesuit, som var närvarande, sökte förgäfves framställa dogmen. såsom oskyldig och oskadlig. Hans framställning gjorde icke nägot intryck. Landtamtmannen Vigier vederlada honom i ett kort, men sakrikt yttrande. Äfven katolikerva i Bern ha gjort opposition mot dogmea om påfrens ofelbarhet. I ett talrikt sesökt möte besläto de enhälligt så när som på en röst L) förkastsndar ab dar mnmmnealta ba KS sätt konslt antegande g a 1 I kle-ikala j! åk) blifvit!j rae ha France! re fram11 gelse, att is till förI ve, och utt , f ! f