Aftonbladet – 12 maj 1871, sida 2

1er Och Pacierc, på den Lyska IUISt DIelet sarck och Arnim (den andra bivistades äf-l1,, sen af bankiren Erlangen). Pen 7 hölls åter n 4!a timmess smäjankomst, på hvilken , hn öfrenökommelse i alla purkter åstadkoms. iq. Den 8 och I skulle egnas åt redaktionen atlg redsinstrumentet, hvilket likasom förut freds.. preliminärerna skall framläggas för franska jy; hationalförsamlingen och tyske keisaren tilllrj ratifikation, Protokollsförende Yoro på döv !y .yska sider det. Bucher och legationgseksetoraren grefve Wartensleben, pålp en frenska grefve Föaglon. Rörande unierhard.ingarnes gärg och innehåll förljudes — ur tästa källa, uppgiives det — ett kejsa-, ren den 6 i ett telegram arbefellt Bismarck att, jomte det hen fullständigt tpprätthöllej. viskoren i fredsprelimisärerna, bevilja Frankli rike alla möjliga licdrivgar för dossa3 upp-la ;yllande, samt att det styodsamma kulvan-, det ar det avarkiska tillståndet i Paris äfven afhandiats. Det barättas vidare, att dei franske fullmäktige ander Bisnaröks bemedti ling undsrhandlst ne de försämsta bankirhusen I Frankfort — Rothschild, Baxhmånn.(ur Erlanger m. fi — om ett franskt lån på 5001h mililioaer francs. Bismarck hade haft öfigalo rådplägviogar med bankirerna. Från Stresbomg teiegraferas til flere tidniogar i Berlio, att IE sass och Lothringen spart skola bekommå en kominansre tatiop, som är Hi eralzre än den af pational-F lingen i Versailles entapgba. in pro-j2 representation skall länge fram inkal jf kh r IE k (6 0 i v f Jag, Det skall äfven vara fråga ou ett de nitivt ordaande sf donstolsväsendet, och da unvareznde krigsrätterva lära komna att applösar. Sannolikt är dock, att det kommer att dröja med dessa åtgärder, tilldass det tyska parlamsotet voterat d6 båda franska provinsernas införlifvande i det tyska kejsarziket. sant korrespondens från Versailles om da politiska partiorna i den navarande frafiska nå naliörsamlingea. Dan största och talrikaste röppen, säger brofskrifvaren, utgöres af det i! legitimi-tisza partiet. Det räknar i förening! med yttersta höge n 250 medlemmar, di v. 8.1 en tredjedel af församlingen, då denna öri foiltalig, men för uärtearando två femtedeta. I Detta partis ö:vervigt är likväl mera skeni bar än verklig, då det sakvar nästan sliaj poiitiska kapaciteter. Större delen at lagitimistarna otgöres sf egendomsegare på landet, hvilka under da två senaste regericgarne afbållit gig från alla politiska änge!ägesheter och uttglutande sysselastt sig med åkerbruk. indastriella arlåggnivgar, hästafrel, jact och dylikt. Dst skulle bli svårt att bland dem framvisa 20, som nigorlunda satt sig in i närvarande politiska förhållusden. Um Berryer äoov lefde, skalle han vara detta prtis sjeiskrifne ledore, men för ög seknår det ex chef. Orleanisterna räk: kriog 160 medlemmar i firsamliogen, af hvilka dock 30 ej kuana gälla sora renz o leanister, d. v. s. sådana som icke vilja gå in på något acnat ordasnde af fö hälndena än hu:e 1O laans återinsättniog. Orleanisterna räkoa bland sig fora framståonde telare och politisks kapaciteter; ev stor delat dem är böjd för en sammnanszältving med legiimnisterns, bvilken dock hittills äscn icke kommit till stånd. De moderata repablikanernas grupp omnfattar omkring 175 medlemmar. Detta partiär det minst likartade; många bland den skulle gerna mottaga ett konungadörme med libarala iastitotioner, isynnerhet sedan det socis!istiska upproret den 18 Mars har lagt i dagen de faror, som tyckas vara oskiljaktiga från ena fransk rep bli. De: radikala partiet, yttersta venstorn, räkoar omkring 45 medlemmar. D3 sympatisera med de grundsatser, som kommunen i Paris har proklamerat, men hålla sig likväl för goda att göra gemensun sak I med herrar Asi, Megy, Rigault, Cluseret och Doxbrowski. Detta parti är redan nu utan inflytande i församlingen och skall bli det ännu mer, sedan upproret i Paris blifvit kufvadt. Bonspartisternas parti försvinner alldeles; det räknar ecdast 5 törklarade medlemmar (hvarat 4 fråa Corsika) och omkring 10 hemliga anhängare. Man ser af denza samnanställning,, armärker Timegkorrespondenten, att kammaren är nästan monarkisk. Icke desto mindre skall hon under en längre tid apprätthålla repabliken, öch hon sksll göra väl deri, då republiken är den eada terräsg hvarpå de särskilda partierna mnågoriuz kunna komma hvaranära till mötss. ö 3 1 I Times för den 6 dennes läses en ivtres ; 1 I en korrespondent af den 5 dennes från Versaiiles till Indåp. beige, i hvilken samma ämne behandlas, yttras det om det republikanska partiet: Den-republikanska venstern, som bestär af 130 medlemmar, skall bli ett starkt parti, ty den bar förstått organisera sig. Nu ha också två andra grupper bildat sig, hvilkas medlemmer beslutit stödja rega ringea oah republiken; den första är förenin gen Feray, beståerds af 80 medlemmar och som ökas för hvarje dag, Ut ministöcen representeras denna grupp af Dufsure, som l uppriktigt hav anslutit nig till republiken. En annan fraktion på 50 medlemmar gillar af rent praktiska skäl republiken ech representeras i ministeren af handelsministern Lambrecht. Om modlemmsarne al dessa med hvarje dag växarde fraktioner sammanräknas, får man en totalsumma af 260 representanter, som äro redo att stödja ministeren. Daj medlemmar, af hvilka det orleanistiska partiet bastår och hvilka ha platsi centern, äro deas uton ense om att göra allt för att håla det legitimistiska partiets passioner i tygela. I Byrdeanox har en provisorisk komite bildet sig, för att sammankalla en kongress af delegerade fö: Frankrikes städer. Koqxira har utfärdat ett program, hvars hulfvadsank ter äro följande: Art. 1. En kongrass al deiegerade för Frankrikes städer rammickal till Bordeaux för att rådsiå om da lämul! gaste åtgärderna att göra slu: på det dos kriget, betrygga de kommunala friheterna. och befista repnbliken. — Ari. 2, IHvarjo stad zekall sända en delegerad för h 20,000-tal af invånare. — Art. 3 bestämma l närmare säitiet för valst af delegerade. Art. 4 förklarar, att kongressen skall exa karakteren af en privat församling för att ejråka i konflikt med myndigheterna. — Art 5 : skrifver, att kongrassan skall sammanträda inom tio dagar eter musicipalvalen den 30 April. Det påstås, att dst egontlga upghoivet till devna kongress skall vara ett ham ligt sällgkarn, haku