Aftonbladet – 10 maj 1871, sida 2

got brottsligt i ett sådant uttalande, och, af dem, Nemeth, visade, att en del afjet positionens medlemmar ofta nog bekänt sig) samma privcizer äfven inför sina vals än!r h få grund af desamma blifvit valda. Jag a: öfveriygsd, sade han, att de tyska dene af monarkien skola förena sig med det! ora och mäktiga Tyskland, hvarttill jag en-! st kan önska dem lycka, och som för 058 galonda är någon olycka.s Vi ha ätinu iöke i de franska tidvingarnes nit någon officiel redogörelse för utgårgen ii da nyligen skedda municipalvalen i Franklt ke; men om ran får tro en korrespondent n V:rsailles, skola de liberala eller republi-g enerra ba segrat i de stora städerna, ceblr ärkligt nog sksll bland de valde finnasij ycket få öppet erkända anhängare af kom-t i E i f j uven. I södra Frankrike ha valen alldeles gjordt utfallit emot l-gitimisternas i natioförsamlingen förväntan. Chambords anängare ha med få undantag blifvit slagna r brädet, och de, eom segrade, tillhöra de woderata, men icke de exalterade legitimiterna, I det hela taget aånser korrespon-: enteh valresöltatet mer varit till venstra enterns i naitionalförsamlingen än till hö-l: erns förmån, hvilket således skulle bevisa, li ; . tt högerns poltik ogillas af landet. Denna ade räknat på intrycket af tilldragelsarna i aris, scen provioseraa tyckas t:ga saken ner kallt. Hvad Thiers ställning avgår, så påstås et, att flera af de partigrupper inom och tom parlamentet, som nyligen varmt och estämdt understödde honom, på senare tiden jörjat lägga en vies kyligbet i degen mot onom. Man tviflar väl icke på hans uppiktigt rejubliksnska tänkesätt och ännu nindre misstänker man honom att med beitenhet se de stämuvlingar, som föreha!ves tili örmån för kejsardömers återioförande; men nan är misstelåten med somliga af harsåtsärder och särekildt med några utnämninga, 17ilka äro egnade att väcka, om icke missroende, ätvinstene visea farhågor bland de iterala och moderata, som hittills utgjort sans säkraste stöl. Såsom exexp il vilja vi införa följande utnämning. I spetsen för den efdelning at inrikesministören, som her uppigten öfver tidningspressen, har regeri ryligen ställt en tjensteman, som fi simma befattning under den kejserliga styrelser, och som dä ut:närkte sig framtör elta andra, hvilka haft detta bestyr, för sin ifve. att använda repressiva åtgärder. Efter kejsardömets fall tillbregte han flera månader i Brässel och bar der öppet till torgs sina sympatier för Napoleon och sin övekan att få se non äter på den franska tronen. Då han omkring en månad s:din reste till Veragilles, både hans åcigter icko undergått någon förändring, och han gjorde icke heller då mer än förat någon hemlighet af dem. Denna uträmning, som icksa är den enda i sit: stag, har, såsom sagit är, väckt ond blod och icke varit fördelaktig tör Thiers icflytande och ställving. Man har icke på länge hört Garabetta omnämnas, men ett telegram fiån Versailles af den 6 dennes vet att berätta, att han har atfärdat en uppmaning till municipalråden i städer med mer än 30,000 invånare att hvar för sig välja tre deputerada till en församliog, som skalla sammanträda i Bordeaux Tidningen Paris Journal påstår, att han blifvit arresterad i Lyon. Öfverste Rossels utvämning till öfverbefälhafvare öfver kommunens trupper skall, euligt en korrespondens från Vesaiiles till Iod6p. belge, ba varit en obehaglig öfverrasknicg för nationalregeringen, emedan man redan lär ha haft giltiga skäl att antaga, att general Cluseret icke skulle vara likgiltig för vissa kliogande förlikningsförsök. Det berättas, att hsn i flera veckor skall ha underhsndlat med regeringen i Versailies och varit villig att ställa Big i spetsen för eo motrörelse mot kommunen. Med Ciuserets kända snikva och samvetslösa karakterlåter detta icke så synnerligen otroligt. Af hans efterträdare Rossel kan regerivgen icke vänta sig någonting dylikt, allrahelst om han anser sig personligen förorättad af Thisrs. Han är en lika energisk som skicklig officer och derjemte mycket ärelysten och oförskräckt. Han utnärndes af Gambetta till öfverste, och sedan dennes utnämninger af nationalregeriogen annullerats, ville Rossel icke återtaga sin sqvadronechefsplats. utan förbli minst ötverstlöjtvant, Hans anspråk afvisades dock genska onådigt af Thiers, och Rossel står nu såsom ett slags personlig motståndsre mot regeringen i fält på kommunens sida, der hen rggas ej mindre af bämdkänsla än en stark längtan att utmärka sig och förvärfva ett stort militäriskt namn. Som han är otillgänglig för klingande argamenter, är han en mycket farligare motståndare, än Ciuseret var. Betecknande är det sätt, hvarpå kommnnen å sio sida söker bekämpa sina motständare. Regeringen i Versailles har låtit of. fentliggöra en instruktion, som regeringen i Hötel de Ville låtit tillstälia sina agenter i departementens, Vi meddela här denna handling ordagrannt: Franska republikea. Frihet, jemlikbet, broderlighet. Kommunen i Paris. Kommissionen för de inre förbindelserna. Instruktioner. 1. Ni skall yppa er egenskap och betydelsen af er mission endast för sådana vänner, som i politiskt hänseende äro pålitliga och kunna vara till nytta. 3 Ni skall sätta er i förbindelse med tidningarne. I fall på en viss ort inga sådana utkomma, skall ni ersätta dem genom skriftliga dokumenter, cirkulär eller tryckta afskrifter, hvilka noga skildra formen och väsendet af den kommunala rörelsen. 3. Niskall verka genom arbetarne och med arbetarne så snart de blott ha en början till orga: nisation. 4 Ni skall upplysa köpmannaklassen om ställningen, genom solida grunder förmå den att fortsätta sina kommersiella förbindelser med Paris och att vinnlägga sig om befordrandet af dess provi 3 3