Aftonbladet – 9 maj 1871, sida 2

hvilka den första är den högsta. I delägsta klasserna är lärjungeantalet, liksom nästan öfverallt, störst och uppgår vanligen till 60 å 70 barn. I följd häraf måste vexelandervisningsmetoden, ehura äfven i Danmark uts dömd, i dessa klasser användas. Hafvudämnena, hvari undervisas, äro kristendom, modersmålet, skrifning och räkning. Äfven historia och geografi ingå i undervisningen, men detta företrädesvis i de betalande skolorna, hvilka derjemte äro de enda, der någon undervisning i naturvetenskap kommer i fråga. Hvad läsekurserna beträffar, äro desamma i olla ämnen mindre än hos oss, och -dertill kommer, att några af vära skolämnen alldeles icke förekomma i de kjöbenbavaska-skolorna. Så meddelas alls ingen undervisning i geometri, likaså ej heller i kartritniog, I teckning undervisas väl, men blott modelloch ornamentsritning förekommer; sådana vackra prof på figuroch landskapsteckning, som talaren funnit härstädes, får man ej se i Kjöbenhavns folkskolor. s Vid de årliga examina i folkskolorna går det ytterst strängt tillväga, och lärarne tilllåtas ej ens under pröfniogarne, vare sig de skriftliga eller muntliga, stt vara tillstädes. Denna stränghet kan visserligen hafva sitt goda med sig, men kan äfven leda till ondt, det lärare och lärarinnor lätt komma in på den afvägen att bedrifva undervisningen, ej med barnets utveckling till mål, utan med tanken uteslutande riktad på att kunna åstadkomma en vacker examen. En olägenhet, hvilken i Kjöbsnhavn liksom annorstädes gör sig känbar, är den rubbning i barnens undervisning, som åstadkomrimes af deras förflyttning ur den ena skolan i den andra, Denna förflyttning är nödvändig, då föräldrarne från en församliog flytta till en långt derifrån aflägsen, Är deremot barnets nya hem ej alltför långt bort beläget, tillåtes det att qvarstanna i den skola, som det vid flyttoiogen besöker. Ganska ofta inträffa emellertid flyttningar ur den ens skolan i den andra af annen anledning än föräldrarnes ombyte af bostad. Då föräldrarne anse gig icke längre ba råd att hålla sitt barn i en betalande skola eller under två månader icke erlagt den stadgade z2fgiften, sättes barnet genast i friskolan, och tvärtom vid förbättring i föräldrarnes ekonomiska ställning. Bli föräldrarne af en eller annan orsak missbejåtna med undervisningen i friskolan, flyttas barnet i en betalvingsskola, men ofta händer, att de vid närmare eftersinnande finna afgiften för dyr och underlåta i två månader att erlägga densamma, då barnet mäste återgå till friskolan. Desea täta rubbningar måste betraktas såsom en af de förnämsta olägenheterna af systemet met betalningsoch friskolorna. Då flyttningen har sin grund i föräldrarnes ombyte at bostad, hålles gerom eskolinspektören roga kontroll deröfver, att det afflyttade barnet blir intaget i en ny skola. Skoltvånget är nemligen i allmänhet ganska strängt i Kjöbenbavn. Vid föräldrarnes underlåtenbet att hålla sina barn i skola, vare sig privat eller offentlig, blirva de ålagda böter. Första månaden utgöra dessa 8 öre, andra månaden 32 och den tredje 64 öre, allt pr dag. Erläöggas ej böterna, sker utmätning, och vid bristande tillgång förvandlas straffet i fängelse. För kontrollens skull äro alla hasvärdar pligtige att ingifva förteckningar på alla i deras bos boende barn i skolåldern och dessa förteckningar jemföras sedermera med skolornas journaler. De barn, som åtnjata updervisning i privata skolor, kunna vär som helst kallas att undergå offentlig examen. Befrisdo från skolgång äro: alla barn under kopfirmationsåldern, som efter regeln tager sin början vid en ålder af 13!2 år, alla barn öfver 15 år samt sådana, som, efter att hafva uppvått 13 års ålder, ett år bivistat skolans högsta klass, I följd af flerahanda orsaker äro emellertid skolförsummelserna, trots denna stränghet, ingalunda mindre än här, hvarest skolzn måste, om så påfordras, släppa ifrån sig hvarje lärjunge, som inhemtat det stadgade mwicimum af kunskaper. Under året lemnas 21 dagars seommarferier samt dessutom en fridag kvar fjortonde dag, Sjelfva skolbyggnaderna kunnas, hvad storlek, inredning, materiel m. m. beträffar, på intet sätt komma i jemförelse med de hos os8 befintliga. Likaså stå Kjöbenohavns folkskolor vida efter de Stockholmska, hvad renlighet beträffar, och detta härleder sig hufvadsakligen deraf, att på förra stället finnes ej annat än trätrappor, hvarförutom tamburer sakpae. Möjligheten att hålla rent försvåras ock deraf, att bsrnen till stor del bes gagna träskor. En så stor skolsal, som Fe pelvis den i Klara folkskola, finnes ej i Kjöbenbavn. I stället för de hos oss brukliga skolpulpeterna nyttjas bord, hvartdera afsedt för åtta lärjungar, och detta gör, att den ordning och precision, som vid upptagandet och nedläggandet af skolböckerna, griffeltafs lorna och skrifböckerna här eger rum, icke i Kjöbenbavns folkskolor återfinnes. Iskolhusets iprednirg exbjuda de Kjöbenhavnska skolorna den fördelen framför våra, att hvarje klass har sin särskilda utgång. Skolmaterielen är ej på långt när så fullständig som här. En såden rikhaltighet i detta afseende, som finnes i Klara folkskola, skulle förefalla en dansk skolman såsom en dröm. En sak, som i hvarje dansk folkskola förekommer, saknas deremot här, nemligen en tvättställ, och talaren kunde ej förstå, hur man kunde undvara en sådan. Utom de ofvsnnämnda skolorna fipnes äfven en, afsedd för dem bland folkskolans elever, gom i afseende å förståndsgäfvor och ten Aag TONER Sr Lyckliga de, som slippa helbrejda undan, om de sätta sig på tvären, som det ibland kan falla dem in. Ingen kan få upp en motsträf