Aftonbladet – 5 maj 1871, sida 2

bivistade min soire enhälligt lofordade Beethovens uppförande. Då skall jag utfundera något sätt att få se den märkvärdiga mepniskan på närmare håll. Jag tror mig kunna försäkra att Beethoven skall visa sig värdig denna nåd. Nå, jag skall se åt hur man kan ställa till det. Härmed var detta samtal afslutadt. Kort derefter infann sig en kejserlig kammarherre hos Beethoven och aflemnade en skrifvelse af följande innehåll: Hans mejestät kejsaren har åt mig uppdragit att inbjuda hr von Beethoven den... kl... till en qvartettproduktion i hans majestäts rum. Kejsaren skall med desto mera nöje se hr von Beethovens närvaro, som en komposition af hr von Beethoven samma afton kommer att exeqveras. Beethoven förvånades. Med undantag af erkehertig Rudolph hade ingen medlem af det kejserliga huset visat honom någon uppmärksamhet, och detta, som Beethoven väl visste, i anseende till hans republikanska åsigter, eller fastmera för hans hänsynslösa uttalande af dem. Mästaren visste sålunda ej hvad han skulle svara på denna oväntade hofbjudning. Han bugade sig stillatigarde för kammarherren som aflägsnade sig sedan han stoppat hos sig bjudningsbrefvet. Haraovida nu Beethoven ämnade efterkomma den kejserliga bjudningen eller ej, är svårt stt säga. Men få bestämd dag och timma fann man honom, såsom dagligen på den tiden, uti gästrummet i värdshuset Snäckanx, och innan kort inträffade här äfven ofvannämnde kammarherre. Hofmannen befann sig i andlös brådska. Man hade på hofvet väntat på Beethoven, och då han icke kom, rusade kammarherren åstad för att uppsöka den senfärdige. Men förgäfves bestormade han mästaren, som nu åter var vid sämsta lynne, att ofördröjligen hörsamma den allerhögsta bjudningen. Beethoven var obeveklig. Kammarherren trodde sig, efter många fruktlösa försök, ändtiigen ha hittat på det bästa motivet. Men besinna då, herr von Beethoven, att man spelar en qvartett af er egen komposition och att kejsaren sjelf öfvertagit en stämma derilo Beethoven blickade lugnt på den upprörde och andtrutoe kammarherren och svarade: Det är godt och väl, men nog har jag hört min qvartett spelas bättre — det kan ni väl kneapvopt bestrida...