Aftonbladet – 5 maj 1871, sida 2

gående stämpelafgifter för certepartier, skuldebref, depositionsbavis och vexlar. Detta rslag mötte i båda kamrararne ett sällspordt kompakt motstånd. En mängd talare ådagalade icke blott olämpligheten i allmänhet att på sådant sätt beskatta rörelsen i landet just då den började uppspira till något lif, utan äfven det försåt som förslaget utlade för oförvitliga medborgare att, genom af okunnighet eiler uraktlåtenhet försummadtiakttagan deafstämplingspäbudet dels blifva lag rytare, Jjels blottställas för förluster. Utskottet hade nemligen föreslagit, för att bet ygga påbudets iakttagande, att de fordringsbevis och afhandlingar, om hvilka fråga var, skulle bli ogiltiga, om de icke blifvit i stadgad ordning med stämpelpapper försedda. Förslaget fick måhända dråpslaget just genom den erinring, som gjordes derom, att denna bestämmelse skulle åstadkomma en rubbning af civillagen, som icke vet af något sådant vilkor för att t, ex. ett skuldebref skall ega gällande kraft, och en sådan rubbning kunde icke lagligen genomföras utan i den ordning som för civillags stiltande eller ändring finnes bestämd. Utskottets framställningar rörande dessa ämmen blefvo af båda kamrarne med stor majoritet afslagna. Bevillniogsatskottets förslag om förhöjda stämpelafgifter å utnämningsbref till kommendörsoch riddarevärdigheter samt å doktors bref, ha icke heller af kamrarne bifallits, men kamrarne ha vid atvikandet från utskottets förslag gått i alldeles motsatta riktningar, i det Första kammaren afslagut alla förböjningar, under det Andra kammaren på förslag af hr Gumaelius fördubblad: de af utskottet föreslagna afgifterna, ja för de enkla riddarevärdigheterna til och med ökat afgiften 150 procent utöfver hvad utskottet föreslagit. Man har således att, rörande dessa ämnen motse gemensamma voteringar. Deremot ha båda kamrarne varit eniga i beslutet att höja stämpelafgifterna å fullmakter och konstitutorialer för nofrättskommissarier, notarii-publici, skeppsklarerare, sockenskrifvare och stadsmäklare. Förslaget om förhöjd afgift för slutsedlar afslogs af båda kamrarne, men förhöjoingen å mätarebref bifölls af Andra, men afslogs af Första kammaren. Statsutskottets hemställan att riksdagen må ställa till K. M:ts förfogande erforderliga medel tör förlikning i fråga om staden Stettins fordringsanspråk hos kronan har blifvit bifallen af båda kamrarne, af den Andra med 117 röster mot 50, hvilka sednare biträdde br Jöns Pehrssons förslag att riksdagen skulle bemställa hos konungen om han ej ansåg sig böra betala beloppet på grund af 1815 års riksdagsbeslut, genom hvilket konungen åtog sig att betala rikets gäld. Det hade emellertid upplysts af hr Hedin, att detta beslut afsåg specielt uppgifna skulder. Bankoutskottets förslag om en-riksdalrarnes bortagande, hvilket förevarit blott i Andra kammaren, har der blifvit afslaget.