Aftonbladet – 1 maj 1871, sida 2

fråga efter modrens önskan eller vilj är blott den ogifta modren, som rätteligen gas hafva en moders makt och myndighet öfver sina barn. Den cisleithanska ministeren har pu föri riksrådets representantkammare i Wien tframlagt det med så gpänd väntan motsedda förslaget angående utvidgandelagstiftningsinitiativ för de särskilda kronoländernas landtdagar. Dess innehåll ir väsentligen följande: Landtdagarne ega att i sådana angelägenheter, som äro riksrådet förbehållna och icke genom denna i2g undantsgas, beriot ie-j ger, hvilka efter riksrådets samty h kejsarens sanktion erhålla gälllande krafi för vederbörande kronland, hvarvid riksrådet har att inskränka sig till pröfoinges af frågan, om den föreslagas lagen är t 2 med rikets intreezen eller icke och ur denna synpunkt anvtaga eller afslå densamma I det tel, i liviiket ministerpresidenteo grefve Hohenwat förordade detta förslag, be:onsde han regeringens sträfvande att låtsas rättvisa vederfaras alla folkstammar inom riket. Norddeutsche Allgemeine Zeitung avmärker, att denua förändring endast i det fall kan blifva farlig för den närvarande dualistiska författningen, att inom sjelfva riksrådet en tendens visar sig att låta landtdsgarno tå fritt spelrum tör sin nys lagstiftningsverksavihet. ust denna omständighet, som verkar Ingnande på det tyska partiet i tråga om af den föreslagna förändringen, måste czecherne finna henne otllfredsstäla: i Prag på tyska utkommande men cz icnad tidning yttrar också, att ett isgs ningsinitiativ som först besöfver en acnani mot landtdagen i en kamp på lif och dädj stigande korporatiors stadiästelse icke är någoating annat än ett skickligt ut konstgropp, hvarmed man endast förspillar on dyr-j par tid, och att man derföre hvarken kan! känna någon särdsies hänförelse om förslaget går igenom eller någon särdeles ledsnad om det ef riksrådet förkastas. Federalisterna tyckas äfven vara i mycken verksamhet för att genomdrifva längre gående reformer i riktninges af deceutralisation. I slutet af Maj månad skall i Wien bållas ett raöte af österrikitka feder österrikisk patriotidag, hviikens progr. blifva de olika nationaliteteross liksberättigande, de särskilda kronländernas sjelfstyi relse, deras förening til en realunion utan nägon centralisation och utan någon tördelning på tvenne centraliserade landgrujper och en rättvis valreform. Det inom riksrådet herrskande författningspartiet å sin sida har icke de ji att förnya striden, Det har åter upptagit frågan om direkta val samtidigt med dea om ökaadet af do deguterades antal, och det har framställt ett yrkande, att det kejserliga bref, kom sammankallat delegationerna, skail underställas riksrådet, på det att detta rå kunna diskotera frågan, buruvida icke deiegationens mandat ntgått och nya val böra ega rum. Afven i den östra hälften af raonarkien herrskar rörelse. I Kronstadt! uti Siecbenbäörgen hölls den 21 April ei storertsd politisk demonstration, er förbrödringsfsst nmelln jungrare och rumäner. Mer än 1500 personer togo del dernti. Folktalarne hel-! sales med jubsl. Tåget rörde sig till fest:okalea med riksbaneret, samt uUngeraka och rumäniska fanor i epeteen. Tossten för ett stort och starkt Österrike mottogs med entusiasm. Mer än 10,000 åskådare voro närvarande vid festen. Andtligea tyckas operationerna vid Paris taga en kraftigaro fart, Mac Mahon harnu ändrat sin avfallsplao. I stället för att söka bemäktiga sig Mailiot-porten, Les Ternes och Champs BElystes för att intränga i hjertat af staden, har han börjat en formlig belägring af de södra fästena. Anfallet mot dessa tog sin början i onsdags, den 26 April, och detta med så stor kraft, att fästet Issy redan på middsgen upphörda ett besvara de belägranes eld. Regeringstrupnerna hs ryckt fram på 300 stegs aiständ från fästet, som lär vara så sterkt medtaget, att det icke kan försvaras. Byn Issy är en hög at roiner. Rochefort räder i sin tidning att spränga fästet i luften. Da öfriga fästena på denna sida om Paris he blifvit mindra häftigt angripna. Insa erna tyckas icke ha varit okunniga om sina motståndares anfallsplan, hvilket är så mycket mindra vadra på, som Thiers med stor öppenhjertighet i sina dagliga cirkulärer till prefekterna underrättar om hvad han ämnar företsga mot insurgenterna, och att han hoppas snart få fästet Issy i sitt våld. Till följd häraf skicksde också insurgenteheforna redan den 25 dennes en del af sina bättre bataljoner och ett talrikt artilleri till den södra fronten. Insurgenterna hindras till en del i sina strategiska rörelser och militäroperationer genom de tycka trupperna öster och norr om Paris. Den 25 gjorde de ett försök att armera Viocennes, men genast ankom ena tysk perlamentär från Romainville med uppmaning till dem att noggrannt efterafva vapenstilieständsvilkoren ar den 28 Jaouari. Öiuseret måsta då gilva befallning att). xyndsamt borttaga kanonerna från vallarne. D3 framryckte äfven met norr och besattei staden S:t Oaen för att förhindra en kringvående rörelse af de regeringstropper, som stå vid Gennevilliers. Kött deroå kom likväl en utskickad från genberai Fabrice med ostalining till dom att utrymma S:t Ouen, vilket också skedde. I allmänhet visa de upproriska sig synnerligen undfallande för tykaroo. Bland annat har general Cluseret 1tfärdat ett päbnd, enligt hvilket, de elssare ich lotbringare, som befiona sigi Paris, ickel. ö tvingas till tjenstgöring i nationalgardet. Jag hoppas — säger han — att folkets oda förstånd skall fritaga mig ifrån att ngå i närmare detaljer om motiverna till ona åtgärd. Dessa motiver äro lätts att 30 till; do kunna endast vara — fruktan tvekarna