Aftonbladet – 1 maj 1871, sida 2

vänder, och nästan öfverallt ha de ryckt fram p den iore muoren. Till de afgöranda ope-:re ationsr, som nu tyckas förestå, lär Mac Made won he att förfoga öfver en armå på 100,000 sk ller 125,000 man. General Douay skall föra sk vefälet öfver de från Anxerre kommande pc rupperna och general Clinchant öfver trup-!D erna från Cambrai. General Ducrot, som jr verit utsedd till befölhsfvare för trupperna lsa rån Cherbourg, har undanbedt sig detta förgt roende. Dagligen ankomma nya trupper. oc Ur Progrös liberal meddelas följande uppla vift på Versaillesregeringens stridskrafter. Rereringstrupperna skola utgöras af: infanteri: 45 r:gemenien å 2000 man, 90,000 man; 10 ba-X taljoner fotjägare å 800 man, 8000; 10 ge-i? pikompanier åa 250 man, 2500; republikanskt 5! fotgarde, 3000; 1 gendarmeriregemente, 2000; fi — kavalleri: beridet republikanskt garde, 2000; 4 chasseuregamenten å 600 man, s 2400; 2 regementen lancidrer, 1200; 2 huk särregementen, 1200; 3 kyrassierregemenå tes, 1800; 2 gendarmeriregementen, 1200; t summa 116.500 man; — artilleri: Detta ut-? göres af 46 batterier med 276 fältkanoner och 7 6000 man. Armen medför dessutom 60 grofva insrinkanoner. Reservtrupperna, hvilka samd mandragas dels i Cherbourg, dels i Rennes, lära räkosa 60,000 man. p Icsorgenternas förnämsta militöra ledare äro : ö fr d E I l 8 J: l c j 1 E ä ör närvarande: general Cluserot, högste befölhafvare och krigsminister, Dombrowski, Closerets, stabschef, general Henri, general Eudes, hvil: en för befälet öfver de södra fätena, och den nye kommendanten i Paris, La Cecilia, hvilken genom ett dekret blifvit utnämnd till general. Codi Tours och deltog år 1859 i res fälttåg, bvarunder han orgrad i ingeniörkåren. Då kriget veussen utbröt, ryckte Cecilia ut från a anförare för ett kompani friviiskyttar och utmärkte sig genom a anfall vid Ablig, Chateaudon och nt det modiga försvaret af etadon? vp. Efter den 18 Mars trädde Cecilia l wmunens tjenst såsom stabschef hos ge-lå nere! Eaodes. Cecilia är 36 år gammal och skildras af tidningen Rappe! såsom en foll-j! ndad verldsman och derjemte som en ytterst! lärd person, hvilken — enligt nämnda tid-! nvipgs uppgift — skulle tala icke färre än 26! icka och orientaliska språk samt vara l! en matersatiker af första rangen. f Ea mycket stor icängd utländningar her ; ( i i 1 skyndat till kommunens fanor. Tidningen Gaulois uppskattar det främmande elementet i pationaigardet till 25000 man, hvilket dock uppenbart är öfvardriivet. Men att antalet r betydligt är säkert: Biand dem fionas en mängd polsckar, garibaldianer och irländska fenier, hvilka tro sig genom att deltaga i etriden tjena dels den universelia repablikeno, le dels sitt eget fäderneslands särskilda intres-; fren på amerikaner, spaniorer och greker böra till denna kategori, Vidare haj; medlemmar af den internationella arbetare-j föreninges i Paris tillkallat siva kamrater, af li hvilka måvga isynnerhet ankommit från Bel-! gieo, men äfven nägra från England. Enligt : Nouvelliste de Rouen skall den internatio-; nelia föreningen i London ha skickat kom-j; munen i Paris 3,000,000 francs. I sieifvajl: Frankrike resa eagenter för Paris-socislisterne , omkring i industridistrikterna och värfva der )s anhängare. Tidningarne i Versailles urakt-, jäta dessntom icke att fästa uppmärksamls heten på, att Paris med sina 2,000,000 invånare hysermånga tusen straffade brottslingar, hvilka : nu blifvit instockna i nationalgardet. 1 ; å 6 g l n 4 j ; l J 4 I anledning af den motvilja att tjenstgöra, som visar sig bland en del af det parisiska Dationealgardsts manskap, anmärker Le Temps: Äcnu beständigt foritara husvigitationerna för att gripa de personer, som söka undandraga sig kommuners utskrifningsdekret. Ma: kan görs sig den frågan, hvad kommunen skall företaga med de anträffade personerna. Man måste inexercera dem, men dertill är tiden troligen för kort, emedan detta olyckliga krig ej kan räcka läpge. Ätven sakoss uniformspersedlar; i marschbateljonerns sakna många soldater ekipering, och i instruktionsafdelvivgarne finnes det åtskilliga personer, som icke ega det ringasio begrepp om att manövrera. Men de mediemmar at kommur nen, som i Höte! da Villa fabricera dekret, tänka icke derpå; de vilja till och med till tjenst inkalla äldre åldersklasser, nemligen mellan 40:e och 50:s året. Bataljonerna ha edan na en mycket blandad karakter sidan af skägglöra ynglingar marschera äldre personer med grått hår. Men allronr märkviogsvärdt år den stora mängd utlä mngar, som kommit in såväl i kommu styrelsen som i nationalsardet. I några ba taljoner äro t. ex. belgierna starkt representerade, i andra ficnas persozer, tillhörande andra nationaliteter. De främmande nationaliteterna, för hvilka Paris öde är litgiltigt, äro framförakt sovat orsaken til att deta krig, eom hela Frankrike afskyr, drager ut il: längden. De egentliga parisarne bli småniogom trötta vid det evinnerliga kriget; någrals sljoner ha smält så starkt tillsammene,! att kor såsom hänjf delsen är med 18:e, 19: 0:s batsljouerna. Den 5ö2:a bataljone eckoas såsom till större delen motsträfvig.: bataljonernal, fråa Bercy och från stadens rika delar befinna sig i samma ställning. Men anmärkningsvärdt är det, att äfven da arrondiswement, sora hittills varit kommunen tillgifn2,l. börja vackla; bland dessa nämnes Montro med 46:s bataljonen. Den 4:e bataljonen genom sin chef låtit förklara, att den icke met skall begifva sig till enceinten. Eno likadan protest har blifvit anmäld fråga 100:e bataljonen; äfven i de pålitliga bataljocerna, samrsnemälta ksdrerna dag för dag, och del: uttägsnde bataljonernas effoktivstyr ka kan på sic böjd anelås till 500 man. Dot är under sådana förhållanden icke att andra på, om insurrektionens chefer, säsom: korrespondenter till utländska tidningar påstå, vidtaga åtgärder ait undkomma, i hän-! delse staden skulle falla i regeridgetruppernas! händer. Den inre gården i Hötel de Villa hålles stängd för alla främmande; rykten äro i omlopp, att luftballonger der hållas i beredskap, red hvilka de mest komprometterade ledarne skulle konna färdas bort, då vistelsen i Paris icke längre blir säker. Under samtal med andra personer och i sina organer inom pressen försäkra upprorets ledare beständigt att de hellre skola spräå i bre I AA RK