Aftonbladet – 29 april 1871, sida 3

., milltäriska undervisningen författade H. läro ! I böcker i krigskonstens särskilda delar, hvilk: föresktefvos till officersexamen. Strax för 11834—25 års upprörda riksdag begynte H Isin politiska skriftställareverksamhet mer I uppsatser i Statstidningen, riktade mot de at Anders Danielsson framburna, men af Gu: staf Hierta författade förslag till ombildning laf Sveriges försvarsväsende. Aretderefterbe. I kämpade han i samma tidning satserna on ministerstyrelse och parlamentarisk regerin, i hvilket ämne han förde en längre polemi I med J. P. Theorell. 1836 vann han krigs lakadeitiebs högsta pris för en skrift Om stående härar öch fölkbeväpning?. 1839 föreItog han en vidlyftig utländsk resa, besökte lalla Fredriks och Napoleons slagfält och skref vid bemkomsten Om krigsundervisningen i främmande länder. 10.3 valdes har till krigsvetenskapsakademiens sekiulerare hvilken befattning han bibehöll i 20 år. Varm vän af de nya undervispingsgrundsatserna: de lefvande språkens tidiga begynnande i skolan, de dödas framflyttning, ämnesläsning, fri flyttning, skoltukt utan kroppsags. 0, 8. v., utgaf H. 1843 en skrift POm studentexamen och elementarläroverkens brister? och 1846 en annan Om Läroverksfrågorna, hvilka ådrogo sig stor uppmärksamhet. 1846 utnämndes han till ledamot i Nya elementarskolans direktion och 1862 efter Lefrens död blef han nämnde direktions ordförande. H. befordrades 1843 till öfverstlöjtnant i armen, 1844 till mejor i kåren och samma år till adjutant hos korung Oscar. 1844 begynte han i Posttidningen det på sin tid mycket omtalade skriftställeri, som hade till ändamål på en gång att hindra konung Oscar från att kasta sig helt och hållet i de konservatives armar och att gå de liberala elltför mycket till mötes. De häftiga anfallen mot honom, i hvilka Hazelii yttranden alltid blefvo tagna för utgående från den konung, bvars adjutant han var, föranledde konung Oscar att bedja Hazelius upphöra att skrifva eller, som man då kallade det, att ?sätta munlås på honom?. 1846 upptog Hazelius ånyo striden för just-melieu-politiken, men äfven då tystades han af regeringen. Efter att 1848 ha blifvit befordrad till öfverstelöjtnant samt under 1848 års truppsammandragning i Skåne ha tjenstgjort vid konungens stab, blet H. åter ryckt in i det politiska lifvet genom konungens beslut att framlägga ett eget representationsförslag. Hazelius arbetade då tillsammans med den minoritet, gom utbröt sig ur representationsreformens, vänner, för val efter klasser och yrken. År 1851 bragte han genom aktieteckning till stånd kapital för inköp af Dagligt Allehanda och dess utgifvande under titela Svenska Tidningen. Dels utgifvande, dels ledande densamma från December 1851 till November 1859, arbetade han med hela sin stora talang för att förädla och hedra konservatismen genom att binda den vid sådana liberala åsigter, hvarförutan den icke kan få någon inflytelses. Hazelii publicistiska verksamhet karakteriseras i P. T. på följande träffande sätt: Det hastiga ingripandet i dagens frågor kunde kanske någon gång i detalj visa spår af brådska och ett skjutande öfver målet; men den bravur, hvarmed H. onekligen betäckte de svaga sidorna och föröfrigt betalte med sin person, visade en man bakom ordet, och väckte deltagande, äfven der stundom hans bemödanden icke kunde viona öfvertygelser. Och personligheten gjorde stilen. Det låg nägeot raskt och oförskräckt frambrytande i hans skriftliga uttryckssätt, en fart, som föga hade tid för undseende och alldeles icke skötte vm att väja för ömtåligbeter. tt godt språkgehör sem! en tidig och rätt omfattande vilter bildning hade äce lärt honom att taktfulit aktgivå på stilehs och framställvigssättets yttre polityr. Hazelius tlef 1856 chef för topografiska kåren och 1862 utnämnd till generalmajor. Han har varit stadsfollmäktig i Stockholm och var zedan 1867 af Vesterbortens landsting vald till representant i Första kammaren. H. var kommendör af Svärdsoch Nordstjerneordnarne, storkorset af S:t Olafsorden och Dannebrogsorden, kommendör af spanska Isabellaorden, riddare af österr. Jernkroneordens andra klass samt officer af franska Hederslegionen. Den aflidne efterlemnar tre barn, af hvilka sonen Arthur Hazelius redan gjort sig ett namn på den fosterländska språkforskningens fält; en dotter är gift med kyrkoherden i Klara församling, dr F. Grafström.