Aftonbladet – 27 april 1871, sida 2

sLLAMCS UC, al GON Nältva miulardea vario betalad till preussarne; den 24 förnekades s etta åter i ett telegram från Versailles. !1 eremot berättas det från Rouen, att underyn andlingarna mellan regeringen i Versailles d ch det tyska högqvarteret i Soissy rörandelrn e norra fästenas utrymmande ännu fortsät-!f ;e, och att finansministern Pouyer Quertiorsg st dit med nya instruktioner. i Times särskilda korrespondent i Paris relr ogör för den operationsplan, som han anta. lg er skola följas vid anfallet mot hufvudsta-l, c 1 j 1 en. Naturligtvis kunna hans uppgifter i etta afseende icke göra anspråk på tillförtlighet, men då han föröfrigt meddelar åtkilliga upplysningar af intresse, ansa vi hans ref förtjena här meddelas. g Exekutivmakten i Versailles — skrifver korespondenten — har icke velat underkasta Paris n ny belägripg genom hungersnöd, utan att åt! pinstone gifva den lojala delen af invånarne tidl:! 1 4 1 tt lemna staden. Emellertid blir regeringens anvar inför landet dag för dag större och en cerering at Paris har småningora försiggått, dock mest i afsigt att låta kommunens anhängare sväfva okunnighet om den sida, hvarifrån angreppet l kall ske. Om flere samtidiga angrepp kunna före : agas, skall resultatet bli bastigare, säkrare och ! vifveleutan derjemte icke kosta så många men l! niskolif. Jag är förvissad, att de ledande genera erna och statsmännen i Versailles ha kommit till lenns öfvertygelze, och att det oemotståndliga, ; anfall, hvarom Thiers har talat i en af sina senaste cirkulärskrifvelser, skall utföras samtidigt på lera punkter. Derigenom skulle kommunens strids: krafter, zom redan nu äro utmattade och modödgas försvaga sig genom deinisg och det fiones säker utsigt till, att regeringscån tre eller fyra puokter skalle kunna Paris. Två af de utsedda punkterna olikt bli Onen och Cbarenton, som äro änder. Då Paris inre mur just på 1 icke blifvit armerad af insurgenterna, tra och norra fästena hittills varit i bänder, skall det bli tillräckligt, om resgstrupperna förstöra vindbryggorna och forra portarre genom kanoneld, för att genast sätta i ning af de två hufvudådror, som från purkter gå genom Paris. Om så hekunna regeriogstrupperna från glacisen skjuta bresch i bastionerna, utan att insurgenterna skola vara i etånd att besvara elden. I denna händelse skalle det vara nyttigt att siå två broar öfver Seine, den ena vid Asnidres och dena andra i närheten af Oaen. Från sydöstra sidan, vid fåstet Charenton, skall det bli ännu lättare att intränga i Paris; äro regeringstrupperna på dessa ställen herrar öfver enceinten, skola de genast kunna framrycka mot insurrektionens center. Fästet Vincennes, som icke är srmeradt, ska!l icke kunna bindra en fransk armå att passera förbi; det skulie dessatom lätt bringas till tystnad af fästet Charenton och de öfriga fästena på östra sidan. Det är tvifvelsutean till följd af ett påtänkt anfall från de båda nämnda ställena, som betydande truppmassor blifvit eammandragna dels på Seine-halfön vid Gennevilliers, dels vid Choissy le Roi och i trakten af Charenton, Ett tredje anfall skallsannolikt företagas vid Maillotporten. Det äraf detta skäl synnerligen vigtigt för regeringstrupperna att förbli i besittning af Neuillybron. Utan tvifvel skall en pontonbrygga slås öfver Seine till ön La Grande Jatte, så att en truppkolonn samtidigt kan intränga genom Porte des Ternes eller skjuta breschi bastionen 51 vid Bineauporten. Anfallet mot Maillotporien är långt svårare än på de båda förstnämnda ställena, och det skall af denna anledning sannolikt företagas först, ty planen kan icke låta utföra sig i sin helbet, såvida icke angreppet i fronten mot Maillotporten framekridit så långt, att utgången icke längre är något tvifvel underkastad. Det finnes emellertid ännu en fjerde anfallspunkt, som skall öfverraska de upproriska mer än något annat, och der anfallet skall kunna verkställas hastigare än på något annat häll. Versailiesregeringen har skickat ett antal kanonbåtar och flytande batterier uppför Seine. Deras uppgift är efter all sannolikhet att intränga vid Point de Jour och att gå uppför Seine till Hötel de Ville, under vägen söksnde förjaga insurgenterna från båda flodstränderna. Ha de en gåvrg kommit utanför Hötel de Ville, skola de med lätthet kunna tysta de batterier, gom här blifvit uppförda af inkeurgenterna, då de kunna träffa dem, utan att sjelfva träffas. Om de derefter Jandsätta några kompanier, skall Hötel de Ville, upproreta egentliga centralpunkt, snart falia i deras händer, medan tre stora kolonner, hviika från tre sidor intränga i staden, framrycka mot samma punkt och bringa insurgenterna mellan en dubbel eld. Men det är klart, att man måst vidtaga många och vidtomfattande förbereQelser för att kunna sätta en så kombinerad plan i verket. Kanonbåtsflottiljen har till n början måst hemtas och föras förbi uppdämningen vid Suresnes; man bar måst eröfra Asniöres och nödgats koncentrera betydande truppmasgsor både på halfön vid Gennevilliers och midtemot vid fästet Charenton. Alla dessa förberedelser äro nu undangjorda, och det är af denna orsak möjligt, att kommunen endast har några få dagar att lefva. Kommunen i Paris tyckes å sin sida rusta Big till motetånd till det yttersta, Antalet af da barrikader, som öfveralit i staden blifvit uppförda och hvilkas avtal ständigt ökas, uppgifves pu till 2000. På många ställen ha minor och torpedos blifvit nedlagda. Jerntrådar ha nedlagts genom alla kanaler, och ofantliga förråd af sprängämnen äro hopade i underjordiska hvalt. Times korrespondent boskrifver dessa förberedelser och tillägger: Det är naturligt att personer, som icke ha någonting att förlora, icke skola skygga tillbaka för någon ytterlighet, utan i rödfall, om de sjelfve skola gå under, vilja ödelägga allt som omgifver dem. General Bergeret är satt på fri fot likasom Assi och deltager åter i kommunens förhandlingar. Inom denna lär oenighet råda. Pyat och Rogeavud lära be begärt afsked. Rådet skulle bestå af 90 medlammer, men räknar faktiskt endast 39. Kommunen har genom ett dekret förordnat, att den verkställande makten skall tillsvidaro anförtros åt 9 delegerade, som uteämnas af kommunen och gemensarat beslnta genom enkel majoritet, De skola sammanträda hbvarjo dag och äfven hvarjo dag för kormunen göra reda för sina beslut och åtgärder, hvilka skola setadfästas af kommunen. De delegerade äro för kriget Cluseret, finanorna Jourde, lifemedlen Viard, de utländska örbindelzerna Paschal Grousseft, arbete och handel Fränckel, domstolsväsendet Protot, tjanstamannaväsendet Andrien, undervisningen Vaillant och den allmänna säkerheten Rigault. Bland antra af kommunens krigsminister, general Ciuseret, vidtagna åtgärder är att märka upplösandet af den internationella sjukvårdsförevingen. — Denna törenings tills varo i Paris daterar sig från år 1867. Vid utbrottet af 1870 ärs krig ogde hon redan ORTOSER AOE PEAK SRS NN Don Jose bröt brefvet och började läsa: Kan du ana hvar din trogne vän befinner sig? Min trogne vän? upprepade don Jose.