Aftonbladet – 27 april 1871, sida 2

orrektiv och en ständig tygel på rådplä-fri ade församlingar med medlemmar, som ;ra sitt representantkall till ett yrke. Han d likväl bär ett nederlag, ty förslaget blef en 20 dennes till principen antaget med (5 röster mot 152 med ett amendement :f Iben, enligt hvilket arvoden först skola uppäras under nästa lagstiftningsperiod, d. v, om tre år. Förslagets öde beror dock mu på förbundsrådets beslut; måhända all rådet icke vara hågadt, att bevilja sin unktion, dels till följd af Bismarcks obe ägechet derför, dels äfven af det skäl, att et skulle påkalla en förändring i den nygen antagna statsförfattningen, hvilken formgen förbjuder arvode åt de deputerade. Under dessa debatter frambar grefve Miänter det konservativa partiets önskan, att en lagstiftande makten skulle delas mellan n folkvald kammare och en öfre kammare, som fallet är med konungariket Preussen. Äen Bismarck uppträdde afgjordt emot en ylik förändring, och detta i ordalag, som ke tycktes innebära några loford åt herehuset. Han anmärkte, att förbundsrådet, om består af delegerade för förbundsregeingarna, bättre gör tjenst såsom behörig notvigt. ; Den första åtgärd regeriogen vidtegit i afeende på Elsass ioförifvande med Nordyskland, har varit att göra skolgången oblisatorisk likasom i Tyskland. Genom en förrdniog har påbjudits, att barn mellan 6 och 4 år skola besöka de allmänna skolorna ller sådana privata skolor, som äro inrättade ter mönstret af de förra. Den 1 Majskall ycbet i Stragbourg förändras till gymnasiawm. Såsom ett telegram längre fram i tidningen örmäler, har det äfven förordnateg, att ty:ka språket skall vara obligatoriskt skolspråk i la delar af Elsass, der tyska talas. Af Bismarcks yttrande vid tyska riksdasens sammanträde den 24 dennes i anledning Af den begärda krediten på 120 millioner chaler gifver ett telegram i Berlingske Tilende ett något utförligare referat än det vi förut meddelat, hvarför vi här återgifva detsamma. Bismarck yttrade nemligen: Då fredspreliminärerna undertecknades, kunde regeringen icke förutse de nuvarande svårigheterna och trodde icke, att hon skulla blifva nödsakad att upptaga nya lån. Före ntbrottet af den sista en var Frankrike redo att utbetala d sta 2 milliarde Detta skuile emellertid icke vara tiliräc! för fransmännen för att få alla föstena u rymda. Dertill fordras det defivitiva fredsslutet. (Bismarck uppläste här hithörande paragraf i fredspreliminärerna.) Det kan ko med säkerhet sägas, när freden skall blifva afslatön. — Förhandlingarne i Brisael gå endast långsamt framåt, och det ser ut som om Frankrike geroa ville hafva andra vilkor; men från tysk sida skall man hålla fast vid preliminärerna äfven i finansielt hänseendsa. Genom oroligheterna i Paris ha vi bli:vit tvungna att hålla Frankrike bett med en större truppstyrka än som från örjan var meningen. Versaile armea räknar 100,000 man; om den misslyckas i sina operationer roåste vi förblifva nog starka för att kanca möta hvarje eventua Detta kräfver stora finansiella uppoffringar, isynnerhet som Frankrike icke gjort sina afbotalniogar och erlagt provianteringsomkostaaderns på de fastställda terminerna. Tisdegen den 25 dennes skulle alla de summor, som restera från den 1 Aprilutbetalas. I motsatt fall skola reqvisitioner på nytt uskrifvas. Det gitves visserligen ett medel att a ett hastigt slut på saken, men a har jag icke ve isaren. Så pge vi icke uppfordras dertill måste vi afbålla oes från hvarje inblandning, på det icke Frankrike må inför utlandet på börda oss skulden till alla sina olyckor. Regeringen tror sig ba handlat riktigt i detta bänseende, men hon anser det icke ändamålsenligt att. gifva något bindande löfte för framtiden, Vi appgifva denna hållning endast i det fall, att vi blifva nödsakade att göra det för våra egna intrezsens skull och icke för att skydda fråmmande intressen Telegrammerna från Paris och Versailles äro temligen stereotypa, å ömse sidor beskjuter man hvarandra häftigt med gevär, kulsprutor och kanoner. Asnidres, Neuilly, Sablonville, Levallois-Perret och Les Ternes äro förnämligast skådeplats för oupphörliga strider, som dock vanligen äro föga mördande, emedsn de för det mesta utkämpas med artilleri, men deremot mycket förödande för byggnaderna. Bombarderingen af vestra delen af staden her fortgått sedan den 16 dennes. De delar af staden, som lida mest äro Jes Ternes, början-af Faubourg S:t Hovorg samt angränsande boulevarder och gator, I denna stadsdel bo en mängd kapitalister, isynnerhet engelsmän, till förmån för hvilka lörd Lyons också har intervenerat, men hittills förgäfves. Neuilly, som beskjates både från Mont Valerien och från insurgenternas batterier vid Maillotporten och på vallarne, är till stor del förstördt. Suresnes har lidit mindre. På södra sidan ha äfven Chåtillon och Meudon lidit förfärligt. I förstnämnda stad ligga kyrkan och mer än halfva antalet af husen i ruiver. Meudon har isynnerhet beskjutits från Issy-tästet. Militärtelegrafstationen i Grand Runa har träffats af en bomb; ingen menniska dödades dock. Sörres har slappit undan lindrigt. Endast några få knolor ha skadat det. Emellertid afbidar man med oro den slutkatastrof, som Thiers försäkrat skola inträffa inom kort. I lördags förklarade han för det rådgifvande 15-mannantskottet med bestämdhet, att trupperna, inora några dagar skola rycka in i Paris. Afven i korrespondenser till Times och Indep. belge. uttalas en förmodan, att elotet nalkas. Det kan dock draga längre ut på tiden än man väntat, då ofta oförmodade hinder inträffs, och hvad telegrafen dena ena dagea omtalar såsom ett faktum förnekas åter nästa dag och törklaras vara en förhastad underrättelse. Den 22 beSLE HENDERSON RIDIT PETE AE sluts börja ni båda väl edra böner i kaus vamn! Stackars gosse! Stackare är djefvulen, som ej får komma för Guds åsyn... Fastän, om han fortfar på den vägen han nu går, torde det hända honom precist detsamma,, brummade alltjemnt don Jos6. Pepe! Jag känner mte igen dig,, sade hans syster; det der är ja ren elakhet; don Leopoldo är en god gosse, och han menar inte SE, a. BT rm mi UR TA —4 MM AM ARM