Aftonbladet – 25 april 1871, sida 2

blikens försvarare, beslutit indraga tidningarnep, Seir, Cloche, Opinion nationale och Bien public. I stället för de indragaa tidoingarna växa! sådana, som försvara kommunens sak, upp likt svampar ut jorden. Följande lista på h dem är ingalunda fullständig: Mot dordre, ; Vengear, Commune, Rappel, Cri du peuple, Sociale, Paris libre, Avant-garde, Affranchi,l? Montagne, Bonnet rouge och Pere Duchöne, till hvilken sistnämnda helt nyligen sällat sig Möre Duchöne. Bonnet rouge utbjudes på d gatorna af kolportörer, som äro utstyrda i hvit blus och blodröd frygisk mössa. h Från Versailles skrefs den 14 dennes: De parisiska deputerade äro splittrade i två nästan oförsonliga grupper. Den ens, till hvilken Vacherot, Henri Martin och Littr höra, sluter sig nära till regeringon och Thiers, den andra, som består at Schoel-n cher, Adam, Peyrat, Tirard, Louis Bleancf m. fl, ställer sig i opposition mot regeringen d och nationalföreamlingen och menar, utan att p likväl göra gemensam sak med upproret, attd n Vv de största felen äro på nationslförsamlingens sida. Ryktet om en upplösning af denna, likväl först om två eller tre månader, vinnerle dagligen större styrka. Tvisten mellan Pi-g card och högern om prefekttillsättningen fort-n tar i tysthet; i legitimistiska kretsar har deth åter varit på tal, att Picard nödvändigt måla ste slörtas. Venstern är mycket förbittrad !b öfver de förändringar, som genom amende-a menter blifvit införda i kommunallagen, och s de radiksis deputerade för Paris förklara g öppet, ett lagen är en verklig krigsförkla-l riog mot det hederliga folket i Parisv. i valen komma, såsom bekant är, å i den 30 dennes i hela Frankrike h antag af Paris och Seinedepartomen-!n artikeln 2 i lagen af den 14 d:s6 till aktiv valrätt berättigade inväln pare, som fyllt 25 år, valbare med undantag I af fredsdomare och domare i första iustan-j tien i deras vederbörande arrondissement. l Den aktiva valrätten begynner vid fylida 21!1 år med vilkor af ett års vistelse på orten. I Strasbourg ha 90 mairer och delegerade i kantonen Bas-Rhin hållit en sammankomst för att rådplägs om Elsass framtida ställning och administrativa organisation. Tja-j gafyra puskter diskuterades och antogos. Dels utgöra ett program, som skall framlemnase till Bismarck af en deputation af fyra personer, hvilka skola försvara det inför förbundskansleren och i förbundsrådet. Daily News berättar, att kejsar Napoleon för att undandraga sig den Londonska allmänhetens nyfikenhet, hvilken besvärar honom, beslutit lemna Chiselhurst. Han lär ligga i underhandling med markisen af Normanby att hyra dennes herresäte Malgravel? Castle i Yorkshire i granskapet af Whitby, d Tidningarna ha börjat fortsätta offentlig-! görandet af deNapoleonska papperen. Vi torde ? framdeles få tillfälle att meddela ett och annat af dem, men utrymmet för dagen tillåter oss endast att nu införa följande båda: jÖ Bref från hr Walewski, utrikesminister, till br u Billault, inrikesminister. 3 rm Den 30 Januari 1856. P Min käre embetsbroder! C Garibaldi, med hvilken jag var nära bekant i : La Plata, har vändt sig till mig för att bedja mig att för honom utverka tillåtelse att taga vägen gevom Frankrike till England, der han har en son, som är nära döden. Han gifver mig sitt hedersfi örd på, att hans resa icke bar något annat motiv, h och lofvar att icke uppehålla sig någonstädes i Frankrike. Ehuru Garibaldi är ett oroligt hufvud, tvekar jag icke att försäkra er, att han är en man af heder. Jag tror derför, att man utan olägenhet kan bevilja hans begäran. Om ni icke har mycket allvarsamma skäl emot att jag gifver bonom pass till England, vill jag icke vägra forom det. Han föreslår sjelf att icke resa under eget narmn, utan under ett antaget namn, som vår koneul i Nizzal skall bestämma. Haf den godheten, min käre em-ö betsbroder, att svara mig ett ord utan dröjsmål,!n ty Garibaldis son har, gom det säges, endastnågra dagar qvar att lefva. Kostnadsräkning för prins Jörome Bonapartes resa från S:t Nazaire till Nantes. Bref från hr de Mentque, prefekt i Loire--Inferieure till inrikesministern. . Nantes i Aug 1852. Hr minister ! Under den 6 Angusti har jag från ers excellens mottagit en telegrafdepesch af följande lydelse: Prins J6rome ankommer enligt all sannolikhet i morgon söndag den 7 dennes till S:t Nazaire. Haf den godheten att genast vidtaga de åtgärder som äro nödvändiga för att på ett passande sätt transportera hans höghet och dess svit från S:t) fr Nazaire till Nantes. Mitt departement betalar räkfc ningen. al Genom en annan depesch anbefallde ers excel4 lens mig att mottaga hans höghet prins Jerome med all den glans, som tillkommer hans rang. Jag tog mina mått och steg. Ett ångfartyg för2 hyrdes till bestämdt pris. Jag beställde hos en restauratör en passande middeg för prinsen och hans svit. I den önskan att, såsom ni befallt, oragifva prinsens person med en viss glans, öfverb. enskom jag med en orkesteranförare, att tjuguJ. musikanter skulle placeras fartyget. Slutligen , lät jag på flera ställen uppföra äreportar. TotalI beloppet af dessa utgifter, uteslutande gjorda förj 5 prinsens resa från S:t Nazaire till Nantes, har!k stigit till 1828 francs, som jag utbetelat till ve-tj derbörande. Jag vågar hoppas, hr minister, att!h: ni har den godheten öfversända mig denna summa. or Jag bifogar qvittenserna, utom den för äreportarne, hvilka äro fördelade på ett alltför stort antal individer. Jag förblifver, hr minister, med AA pr pr (Orm djup vördnad ers excellens ödmjukaste och unaf dergifnaste tjenare. 7 Prefekten i Loire 5k Inferieure. E. de Mertque. Im P. 8. Ers excellens torde vara god observera, att här endast är fräga om kostnaderna för prinsens resa från S:t Nazaire till Nantes enligt föreen skrifterna i ofvannämnda telegrafdepesch. Hvad t mottagandet på prefekturen beträffar kan här icke jS! vara fråga derom. Detta är en stor ära, förho hvilken jag alltid skall förblifva djupt tacksam. ve (Härpå följer en specificerad räkning.) me Vicomte de Vabourt, f. d. officer i Ba-JZ zaines stab och sedermera Gambettas sekretersre, höll den 17 dennes ett töredrag ij? Williz Rooms i London, hvari han fram-M ställde sina åsigter om Bazaine. Såväl i ÄTRIRUETELIRAAA i TS PDAS RUE långeamma och; tysta vandring, belyste detjde med sitt bleka sorgsna sken, så att det såggö ut som en stor vaxfackla af fadren upptän j till hans döttrars äras. Stjernorna, som vorod högre upp än månan, strålade gladt, som om en; de gladde sig att få vara sin skapare nära. Husdjuren inom slottet läto ej höra andra lar ad än näora lånsssmma. halfhödga lätan. för! 3