Aftonbladet – 20 april 1871, sida 3

som mata drifpumparne, så att vattnet stället rusar från de vattenfyllda afdelnin garne. Det blir en egendomlig syn, säger kap ten Moncreiff, för en våldgästare uti el hamn, att se någar få af dessa fartyg stört: sig in, och i stridsställning sänka sig sjelfv nästan ur sigte, öppnande eld från dolda ka noner invid vattenytan, under det de sjeltv: icke erbjuda någon annan anfallsfront är skymten af en på afstånd belägen Jjusgri punkt. Och skulle ett sådant fartyg af skot eller mina få en eller ett par af sina afdelningar fyllda med vatten, så är det tydlig att samma maskin som kan utpumpa flera sädana vattenfyllda afdelningar på fyra minuter, också kan förhindra ett fartyg frår att sjunka.n Det lär väl icke lida tvifvel stt om dessa lider, som af kapten Moncreiff framkastats och till en del äro förverkligade, till en del med stor sannolikhet .om framgång under tillämpning, och till en del under utarbetning, alla en gång blifva verklighet, de uti 1sig skola innebära just hvad Sverige behöfIver för ett godt kustförsvar. Af de egentIliga stridsfartyg vi kunna anse oss ega, äro monitorerna erkända att hafva för svaga tornSkyddet å såväl däck som sidor äro för ringa, och systemet för tornvridningen, redan under amerikanska kriget funnet bristfälligt, måste anses vara det Colesska betydligt underlägset. Mopvitorerna, egande en fart af högst 6!.e knop, torde derföre få anses föga stridsdugliga mot snabbgående fartyg med tungt artilleri. De s. k. pansarbåtarne lämpliga till intet annat än försvaret af stängseleller minlinier i ett sund der fienden måste komma rätt framför deras eldfront, besitta visserligen stor passiv motståndsförmåga så långt den 17 v.-tum tjocka ansarbeklädnaden räcker, men dess artileriförmåga är ringa, då kanonen måste riktas medelst fartygets propeller, eller med andra ord dess skott blifva flyktskott, så snart fartyget ej längre kan röra sig stadigt framåt. De hafva så ringa maskinkraft att det torde vara tvifvelaktigt huruvida de kunna nå en fart af 5 knop, och de kunna knappast våga sig öfver en öppen fjärd, der de, om deras kolförråd och ammunition är i betydligare mån åtgången, troligen i sjö skola mötas af en Captaing öde. Alla dessa olägenheter, om man undantager den ringa farten, torde, genom arvändandet af den Moncreiffska lavetten, kunna undanrödjas, då fartygen utan särdeles stora kostnader böra kunna göras ganska starka och användbara, om pansaret i tornen begagnas till förstärkande sf däck och sidor. Men ett kustförsvar, om man dermed vill förstå hvad detta namn verkligen innebär, ett flytande försvar hvarhelst å kusten der en fiende hotsr, behöfver äfven andra certers fartyg än dem vi nu egs2, äfven om de, genom en sådan förändring, blifva mera ända målsenliga, vi behöfva förutom snabbgående korvetter, så rödiga för inöfvande af sjö manskap och för tjenstgöring såsom kunskapare, samt minfartyg, äfven en eller ett par rammar jemte kanopbåtar. Intet sorts fartyg är mera egnadt att injaga skräck hos en fiende isynnerhet om han åtföljes af en större transportflotta, som ej kan försvara sig sjelf, än en ram, och kan man undvara en tung tornbyggnvad för den svåra kanonen som rammen bör föra, genom apvändande af den Moncreiffska lavetten, bör detta fartyg kunna göras nära nog osårbart. Denya kanonbåtarne hafva af kompetenta domare blifvit förklarade lämpade för samma lavett. Dessa båtar äro beräknade att kosta med artilleri 108,000 rdr, de göra 8 å 9 knvops fart, äro sjödugliga, kunna rikta sina 9 tums 12-tons kanoner i hvilken direktion som helst, och de kunna intränga på hvilka af våra inlandsfarvatten, snart sagdt de behaga. Pansarbåtarna som pu byggas beräknas kosta utom artilleri 270,000 rdr. 20 af kanonbåtarne representera således ungefärligen sam:na summa som 7 af pansarbåtarne, elier 2!a millioner, och om det erbjöds en sjöofficer att välja emellan en sådan kanonbåt och en af de nya pansarbåtarne, då det vore fråga att gå emot en fiende, är det ej troligt att valet blefve svårt, i det han föredroge den, som med mesta säkerhet kunde röra sig och sköta sin tunga kanon. Dessa nya uppfinningar, som jag här nu redogjort för, böra alla komma försvaret till del i större mån än anfallet. Den beskrifna materielen är föga lämpad såsom eskort åt en landstigningsflotta, men den är lämpad just emot en sådan. Må vi derföre hoppas att af desamma dragas alla de fördelar som erfarenheten från uppfinnarens land, utan nåpå eget experimenterande, kan lemna oss! å om icke förr torde de organer tystna, som icke kunna anvisa annan plats åt rikets sjöförsvar än att skydda Stockholms! skärgård, spärra inloppet till Mälaren och hindra en fiendtlig landstigning uti Södertörn och den närmare hufvudstaden belägna delen af Roslagens, ty dertill torde hvarken flotta eler särskildt konstruerade dyrbara fartyg behöfvas; då om icke förr skola vi hoppas, att in en gång få nära hoppet, att, om än icke blifva Sveriges svärd dock vara dess osköld, varhelst det kan falla en fiende in att landstiga eller brandskatta, och den satsen ej nera inför landet uttalas att å A indamål är att lemna ett kraftigt bistånd åt andtarmen vid försvaret af vissa vigtiga inlspp och kuststräckora, TREES Nägra karakteristiska predikoTföäraAramM