Aftonbladet – 20 april 1871, sida 3

Toch ombord i fartyg? är hvad det senare beträffar ännu icke praktiskt besvaradt, men icke allenast uppfinnaren sjelf, utan äfven framstående engelska sjöofficerare och ingeniörer, bland hvilka senare må nämnas sir William Armstrong och mr Rendel, hysa T härom intet tvifvel. De kanonbåtar, hvaraf 11 stycken i England för närvarande äro lunder byggnad af 80 fots längd, 25 fots T bredd och 6 fots djupgående, försedda med tvillingsskrufvar och tvenne maskiner om 28 hästars kraft, samt ämnade att föra en 9 tums 12 tons kanon, hvilken medelst ånga kan lyftss upp och ned mellan däck och hålskepp, anses af pyss nämnda ingeniörer komma att vinna genom anbringandet å dem af Moncreiffska lavetter, men att något försök dermed blifvit gjordt har jag ännu icke sport, dock torde det ej länge låta vänta på sig. Änvad deremot uppställandet af kanoner i Moncreiffska motvigtslavetter beträffar, är detta redan, sedan någon tid tillbaka, ett folländadt faktam. Vid Cliffs End, Isle of Wight är ett Moncreiff-batteri anlagdt för 20 st. tunga kanoner, om hvars styrka uppfionaren anser att omed afseende å den derför utvalda marken, intet kustbatteri i England, hvad det än må ha kostat, kan, af någon kompetent och opartisk domare, anses starkare än detta... Dess kostnad är jemförelsevis ganska ringa. Kapten Moncreiff anser sitt system bäst kuopa motsvara fordringarne, då följande vilkor uppmärksammas vid valet af mark för hans batterier: 1:o. Att kanonerna spridas så, att de icke draga till sig fiendtliga fartygs konvergerande eid, och så att de icke under strid få utsigten skymd genom krutröken från hvarandras kanoner. 2:o. Att alla fördelar, som naturen erbjuder, begagnas i afseende å mark, så att kanonens verkliga position må så mycket som möjligt maskeras. 3:o. Att kanonerna så uppstöllas, att hvar och en kan begagrva, i vidsträcktaste måtto, fördelen af den stora sidoriktning som systemet erbjuder, antingen elden skall användas emot annalkande fartyg, eller för att beherrska marken framför öfriga kanoner, 4:0. Att batterierna dragas väl tillbaka, så att fartyg icke kunna komma dem för nära, och så att den säkrare elden från deras kanoner, uppställda i fasta ställningar, verkar till deras fördel. 5:o. Att afseende fästes på ett säkert skydd för besättningen, och att den om möjligt äfven skyddas för kasteld. 6:00. Att uppmärksamhet tästes vid hvad sorts materiel som begagnas till sjelfva krönet vid eldlinien, hvars loatnicg bör bestämmas, beroende af det materiel som användts. Att här redogöra för huru uppfinnaren anser dessa vilkor i öfrigt bäst motsvaras, vore alitför vidlyftigt, destomera som det endastil andra hand torde komma inom detta sällskaps ändamål. Det torde vara nog att nämna, att han anser sitt system icke kunna med fördel användas för redan anlagda verk, och att med atseende å regeln, att medel-sidoafvikniogen hos en kula tiil höger eiler till venster om en vertikal linie förbåller sig så-l. som distansen, under det att medelfelet öfver eller under en horisontal linia tilltager i förbållande till distansen, sannolikheten att träffa ett Moncreiffeller ett vanligt batteri, står i samma förhållande till hvarandra, som sannolikheten för en skarpskytt att träffa en skott-tafla då den ligger flat på marken och då den är upprest. Sättet hvarpå den tredje frågan besvarats: , Kunna sålunda uppstälda pjeser med tillräcklig , noggrannhet riktas och handteras?. är icke det minst sinnrika, då man betraktar att kanonbetjeningen icke visar sig öfver marken. För kustbatterier synes det vara fullkomlighet. ; Det beekrifves af kapten Moncreiff på töljande sätt: 1 En lång bas uppmätes inom positionen, och ; hela loppet framföre uppritas på ett kort, med; uppdragne radier för olika gradtal från båda , ändpunkterna af baser. Hvaje batteri är försedt med ett sådant kort, som t liika har I sin egen position otmärkt. Räta linier, ut-; dragna från denna punkt i kortet, öfverensstämma med en graderad skala, efter hviiken kanonen kan riktas, medan ännu laddningen ågår. På samma gång utvisa koncentriska inier, uppdragna med batteriets ställe som medelpunkt, den elevation som behöfs för ett!1 visst afstånd från pjesen, och denna elevation erhåller kanonea medan den ännu står nere. Förmedelst elektrisk telegraf vid hvarjei kanon, fås vinklarne emeilan baslinien ochly riktlinien från hvardera ändpunkten till fö-lr remålet som skall beskjutas. Dessa vinklart igenfianas i kortet, och föremålets ställe blir( derigenom bekant; såväl elevation som sidoriktning återfinnas äfvenledes å kortet, och om föremålet rör sig, lägges kanonen blott så i mycket mera åt detta håll, som fullt mot-g svarar tidsförloppet mellan det ögonblick bas-!n vinklarne signalerats och kanonen kommerlo app i eidstäilving, hvarefter, förmedelst ett!3 priamnatiskt sigte, ögonblicket afvaktas då jli öremålet passerar skottlinien. u Dessa äro i korthet de uppfinningar, somjd ntan tvifvel förr eller senare skola kommald att ådraga sig stor uppmärksamhet, och, i!G nån allteftersom de blifva fullständigt pröfvade, ramkalla en revolution inom allt hvad tillja uustförsvar hörer; men kapten Moncreiff tänli ker icke stanna blott vid dessa — han hål-A er på att uppgöra plan för en fartygskonr: struktion, som, om än icke ny i sg sjelf, bör! d komma att göra hans pu omnämnda uppfa-k ingar ännu värderikare, d Den af m:r Ruthven för några år sedann yggda kanonbåten Watetwitch, som fram-v lrifves af vattenstrålar, hvilka, medelst en ilfr artygets midt anbragt turbin, uttvingas ge-lsi tom rör å hvardera sidan, är troligen törd la här bekant. Efter samma princip tän-d: er kapten Moncrelff konstruera sitt fartyg.si Men han gör några vigtiga förändringar. er artyget afdelas medelst flera vattentätalb kott, af hvilka några erhålla anordningar, ei varigenom de efter behag kunna sättas ild örbindelse med vattnet utom fartyget, Vattjet, som användes för fartygeta Frumdrifvanje, skall kunna t?7ag antingen direkte från) d jön ellar frän dessa afdelningar, och på detta! 1. ätt tänker han kuuna så avordna, att då :;sl Artyget går i strid, sänker hon sig sjelf på i— ägra få minuter, genom att fylla med vatsc en efter behag flera eller färro af dessa af-k Glninmevn Br dT RR ER sc h