Aftonbladet – 19 april 1871, sida 2

tt regeringen uppgjort någon storartadiplan ill ett afgörande slag mot insurgenterna, och nan fioner det också nu bekräitadt af Thiers gen förklariog. Hurudan denna plan är bekaffad, känner man icke, då regeringen naorligtvis är mån om att hälla den hemlig ill det afgörande ögonblicket. Nordd. Allsemeine Zeitung förmodar, att det är marskalk Mac Mahons afsigt att tilltvinga sig tillträdet till Paris från sydöstra sidan, och att man af denna orsak kan motse vigtiga tilldragelser vid fästena Issy och Vanves. Denna förmodan tyckes vinna bekräftelse genom den starka koncentreringen af regeriogstrupper mot sydost och genom Orleansbanans afbrytande af en kavalleristyrka under general Barals befäl. De upproriska ha å sin sida lyckats i Dombrowski och Ciuseret erhålla ett par ganska dugliga härförare och organisatörer, som hittills gjort regeringstrupperna kraftigt motstånd. Det medborgerliga kriget erbjuder pu, såsom Köl nische Zeitung träffande anmärker, det intressanta skådespelet, att den gamla franska routinen, personifierad i Mac Mahon med bans befälhafvare och kejsarrikets gamla trupper samt den amerikanska praktiken, förkroppsligad i Dombrowski och Cluseret med deras dels fanatiserade, dels terroriserade nationalgardister, här drabba tillsammans. Om striden natten mellan tisdagen och onsdagen, den 11 och 22 dennes, eller, rättare sagdt, få tisdagsaftonen har man nu en mängd berättelser. — Tidningen Le Cri d Peuple skrilver: Kl. 8 började fästena Vanvegs, Issy, Montrouge och Bicetre en kanoneld mot Clamart och Chåtillon, der flere fiendtliga armåkårer hade samlat sig. Kl. 9 uppstod en panisk förskräckelse i de varter, som ligga i centern af Paris. Skotten rän de amerikanska kulsprutorna gåfvo ettstarkt eko, och några inbillade sig derföre, att de hörde en stark plutoneld på gatorna. Man antog, att gensdarmerne trängt in i staden öfver vallen, och rykten gingo att alla sydfästena voro tagna. Det förhöll sig emellertid ingalunda så. Kl. 10 kunde man tydiigen höra, att gevärsoch kanonelden aflägsnade sig, och man måste deraf sluta, att fienden drog sig tillbaka. Kl. 11 aflossade fästena endast då och då några skott. Kl. !,12 erhöll verkställande komitån följande depesch: Situationen företer ingen fara. Må Paris vara vid godt mod! Royalisternes anfall, hvarpå vi i två dagar varit beredde, skall icke leda till något resultat. Dombrowski. Kommunens officiella tidving för den 12 innehåller följande berättelse: I går på aftonen öppnades en kanonad mot sydfästena. Ett häftigt anfall. följde, men det tillbakaslogs. Vid midnatt inträffade en officiel depesch utan underskrift af följande innehåll: Min adjutant har i detta ögonblick kommit tillbaka från fästena med rapporter från de tre kommendanterne och från general Eudes. Allt går väl. Fienden har blifvit tillbakaslagen på hela knien. Anfallet företogs mellan fästena Issy och Vanves. Roygalisterna närmade sig löpgrafvarne på ett afstånd af 100 måtres, men blefvo tillbakaslagne med kraft och ledo en betydlig förlust. Vi ledo nästan ingen förlust. Af en redogörelse i Le Temps hemta vi följande atdrag: Striden började med en stark och ihållande gevärseld mellan fästena Issy och Montrouge, och det kom på flere ställen till en bajonettstrid, emedan anfallet skedde så plötsligt, att nationalgardets förposter knappast fingo tid att taga sina gevär. Denna strid man mot man mellan fransmän, således mellan soldater som vore i lika hög grad raske i sina rörelser och gripne af razeri, måste ha varit fruktansvärdt blodig, och den räckte i mer än tre fjerdedels timme. Fästena kunde icke blanda sig i detta förfärliga handgemäng, utan voro först sedermera i stånd art göra bruk af sina kanoner. Anfallet på förposterna vid Issy tvang nationalgardet att draga sig tillbaka till byn af samma pamn, som emellertid är förskansad, och gevärselden fortsattes; men båda parterna hade dragit sig tillbaka till gina respektive sällningar. Det var då kl 3, till 10 och i detta ögonblick: började fästets kanoner att dundra. Dettaimörkret utförda anfall, kom hos båda parterna framkallat en förbittriog, hvilkens motstycke man säkerligen icke sett sedan religionskrigens tid, företogs i akt och mening att trupperna skulle besätta terrängen mellan fästena Vanves och Issy, för att sålunda komma fram till Paris portar, hvilka skulle tagas med storm, sedan fältartilleriet skjutit bresch på dem. Häraf förklaras att gevärsoch kulsprutelden ståndigt hördes från flere punkter. Nationalgardena slogo den reguliera hären tillbaka sedan denna drifvit dem mot Paris. Stundom skildes trupperna från hvarandra genom större mellanrum, och då kunde batterierna och fästena vexla skott med hvarandra. Härens batterier, hvilka bestå af marivartilleri och betäckas af de verk, preussarne qvarlemnat, äro uppställda i byn Chatillon, i Touraux-Anglais, i Moulin de Pierre, på höjderna af Sövres och i skogen vid Clamart. Det var under skydd af denna eid, som stotmkolonnerna kunnat rycka fram till de två nyssnämnda sydfåstena samt till fästet Montrouge. Om de mycket omtalade 2000 å 3000 man Versaillestrupper, hvilka skulle ha blifvit afskurna nordvest om Paliis at insurgenterna, berättar Times korrespondent den I2 dennes på aftonen: Kommunens anbängare jubla öfver den framgång, som de i dag hatt nordvest om Maillotporten. Såvidt man kunnat erfara, har en afdelning regeringsgendarmeri — inalles omkring 3000 man — gått öfver Seine till Chateau dAsnieres och ön La Grande Yatte för att intaga en ställniog på högra Seinestranden. Genom en af insurgenterna företagen flankrörelse ha de blifvit afskurna från sin förbindelse, dä reträttiinien beherrskas af ett batteri sjuoch tolfpundiga kanoner, hvilka äro uppstälda vid Rouenbanan (norr om La Yatte). De kunna icke heller komma öfver Neuillybron i följd af de nya batteriema vid Maillotporten, hvilka beherrska denna väg. Man sntager, att hela styrkan skall nödgas kapitulera. För öfrigt berättas från Paris, att kommunens anhängare den 12 dennes hade öppr nat ett starkt batteri vid Porte des Ternes (omkring 1000 steg norr om Maillotporten), hvarifrån en liflig eld underhålles mot regeringstruppernas ställning vid Courbevoie. Vidare förmäles från samma håll den 15 på aftonen, att föregående natt anfall gjorts mot fästet Vanves, hvilket dock fyra gånger blifvit tillbakaslaget, samt att regeringstrupperna Mr Greatorex gjorde n afböjande åtbörd. tycktes förbereda ett antall mot Porte DauFER GRADTIER TT DR SIT ITE MBL TIDENS HETTAR NINE SLI RIGGE STASIS Philip skall föra er till ett botell, ifall vi ej Ob 2 anna nad Ae IRA Rd