Aftonbladet – 19 april 1871, sida 2

Stackars Bede! utropade Roland. Det var högst besynnerligt, jag har al drig sett något liknande, sade mrs Bed sträft, ty hennes mans död hade kommit gan ska olägligt på henne och hon visade öppe sitt missnöje. Det var ingen öm sorg öfve hans förlast, men öfver de tillgångar hon deri genom förlorade. Jag tycker att han kun. nat blifva bra, om han sjelf bjudit till. Hvac tycks, att dagen förr än han dog, åkte har sjelf till postkontoret med ett bref till si Thomas Kene.n Ingen svarade eller gjorde någon anmärkning. Är mitt gamla rum i ordning åt mig? M: Greatorex till hvilken frågan tycktes vara ställd, pekade med en åtbörd på dörrer till nästa ram och tog sjel! ett steg ditåt Jsg önskar tsla enskilt med er ett ögorblick. Ursäkta mig, sir Roland, jag är snar tillbaka. Mr Greatorex visste lika väl som hon sjelf att hon tänkte taga honom med storm och på sådant sätt återvinna sin plats i huset. Det bref George Winter öfveriemnat till henne var affattadt i ganska tydliga ordalag, hvilka ej kunde missförstås, och mr Greatorex undrade på att hon det oaktadt varit nog djeri att infinna sig hos honom. Ni kan ej hafva missförstått min skrifvelse, yttrade han, då de inträdde i det rum som förr var hennes boudoir, Jag måste emellertid hänvisa er dertill. Detta hem kar ej mera blifva ert.o Det måste blifva det., svarade hon, Aldrig, aldrig mera. a Åtminstone måste jag stanna här några dagar, tills jag fått bestämma mig för någon bagtads anvisades han och hennes röst lät äll och gbebaglig som den brukade, när hon ber uppretad, Ki kan väl ej neka mig deta