Aftonbladet – 19 april 1871, sida 2

bredd krusad tyll som hon fana lämpligt at benämna sin enkemössa. Hon räckte handen åt mr Greatorex, met han säg ut att ej märka det. Man kunde e misstaga sig på att han hyste bittra oct ovänliga känslor emot henne, men hon tycktes ej låtsa om hans köld. Hon kastade er halft föraktlig blick på Acnabel och yttrade ett Par försmädliga ord då bon gick henns örbi. Jaså! är ni här igen? jag trodde man val er qvitt.n Det är min bustru, lady Yorke, yttrade Roland med så högdragen ton han förmådde antaga, Ni torde ba godheten ej glömma det, mrs Bede Greatprez. Hon såg från den ena och på den andra Hon visste förnt att Roland blifvit familjens hufvadman, men hon var okunnig om hans giftermål. Den unga, fattiga guvernanter som hon tyranniserat, var således lady Yorke Det blef ett ögonblicks uppehåll, men derpå förändrades mrs Bedes sätt som genom ett trollslag och på franskt manår kysste hon Annabel på båda kinderna. Ingen förstod bättre än hon att vända kappan efter vinden. Ah, min söta, hvilka förändringar sedan vi sist träffades. Ni är gift och jag ärenkals Mr Greatorex tog ett otåligt steg framåt likasom för at påskynda hennes affärd. Hon vände sig till honom och började tala om sin man. Jag tror nog Bede kunnat blifva frisk igen, om han velat, det brakade jag säga äl hunom. Läkarne gjorde en undersökning eftoråt och funno sin ni torde hafva hört, at! det icke var någon egentlig sjukdom alls. Har bara tynade och tynade af, det var som om det varit en inre feber som tärt på honom ända tills han dog.n