Aftonbladet – 18 april 1871, sida 2

dsaaderhandlingarne skola försiggå. Orvo till kriget var, såsom man torde mins att perttaneraa förfördelat de spanskä j kolonien Talawmbo och vägrat att on öpptättalfol som sbangka Tgerio er rdrade af den pernanska, ven Iurte 8 följd deraf srmirel Pinzon bombardera paraiso och taga Chincha öarne i besittsåsom pant. De inre hvälfningar, en sedandess upplefvat, samt upproret i Coba, hvilket jemte de inhemska revoluoncröa togn landets.krefter i anspråk, torde få anses sasom den förnämsta orsaken varföre icke dessa tvistigheter redan förat lifvit på ett eller annat sätt uppgjorda. Vi berättade för några dagar sedan, att n delegation af köpmän i Paris infunnit sig Versailles för att, såsom det då hette, söka örbindelsen mellan Paris och Vers ailles åtörställd. De Yisåär sig. Smöllertid u, att deras urpdrag var vidsträcktare. )essa delegerade ha remligen afgifvit en beättelee till sina kommittenter, hvaraf man fiaer, att postfrågan spelade en underordnad oll i de rådplägningar, delegationen haft med jeputsrade och imäd medlemmär af regerinen. Hennes förnnämsta uppdrag och höfs rudämnet för hennes samtal med Thiers ut;jordes af frågan om lugnets äterställande i Paris. De delegerade hade sammankomster örst med deputerade af högern och derefter ned venstra sidans representanter samt framade slutligen för Thiers ett förslag till grundvalar för en uppgörelse i godo; dessa voro följande: Paris antager den provisoriska mus nicipallag, som komme att antagas af natiönalförsamlingen; val skola enligt denna lag näst företagas till municipalråd i Paris; jet valda mänielipalrådet skall ega att till nationeiförsamlingen inlemna ött förflag fö rande de vilkor, som ansåges oundgänpghgis för kommunalmyndigheteus verksamhet i bufvadstader; en vapenhvila skall ingås med frågan öppen om nationalgardets organisstion och beväpning; slatligen skall en allmän politisk amnesti beviljas. Thiers skall icke ha gjort några bestämda invändningar annat än mot den artikel som handlade om de särskilda rättigheter, Paris kunde begära. I detta afseende förklärada han bestämdt, att han för sia del icke skulle bevilja någonting, som går utöfver den allmänna lsgen. Då Thiers för öfrigt icke gjorde några formliga inkast, drogo de delegerade deraf den slutsatsen, att döras förslag verkgen skulle kunna tjeia til grdoåtal fir yta terligare underhandliogar; men som då icka haae fullmakt att inleda rådavs, återvände de till Paris för att underrätta kowmunen om utgåpgen af sitt försök och det intr de erhållit i Versailles. Redaa i början hade Thiors på det uttryckligaste försäkrat, att så länge han lefde och stode i spetsen för regeringen, skulle republigen ega bestånd: Rörande de ruvarande förhållandena i Psris berätta de utländska tidningarne en mängd mor eller mindre karäkteristiska drag och händelser, af hvilka vi här vilja meddela några. Den barska och fruxtade kommunen är icke blott en stark härbnere, hot vill äfven visa, att bon har ett godt bjerta och uppträder sågom siva undersåters välgörare. Nyligeh har hon gort de stackars byresgästerna den tjönslen att bafria dem från omaket att flytta, ifall hyran skall betaiass. Kommunen har nemligen genom ett landsfaderligt dekret förklarat tre qvartals byra icke beböfrva erläggas. Men hon har ströckt sin välvilja mot de klena börsarne äfint längre i det att hon påbjadit, att inga slags skulder behöfva betslas förrän efter två års förlopp. räknadt från den 15 dennes, och då blott i ätta dvartalsafbetalningar. Att lags stiftarne härvid skulle haft hågon tanke jå sig sjelfva, vore väl förmätet att antägåj ren visst är, att penningtilligångarne äro nästan alldeles uttömda i Peris. Genom ett tredje I dekret lofvar kommunen draga försorg om lenkor och bara efter alla i försvaret för ) folkrätten failne medborgare. En natiopalgardistenkas pension bestämmes titl 600 francs, hvsrje barns, sntiogen det är erkändt eller ej, till 18:de lefaoadsåret 366 franc, att utbetalag månadsvis Åro ätven mödrarna döda, skola barnen uppfostrss på kommunens bekostnad. Far, mor, bröder och systrar, som kuona bevisa, att den fallne varit ett näd. vändigt stöd för dem, kunna erhålla en siter I deras beho? lämpad pension af 100 till 800 I francs för hvarje person. ) Frootinmershattar ser man icke längro på atorna i den fi avska bufvadstaden, emed:h e äro alltför aristokratiska. F untitren bära I bofvor och halsdukar på hofvudet. — Måögs ;I lerskorna i saluhallarne eller de s. k. dames I des halles ha tvingat kommunen satt frigifva Jen af dem omtyckt prest, abb6 Simon, zom I hade blifvit häktad. Han är anställd vid den till hallarne närbelägna kyrkan S:t Eustache. -I Fruarne hotade att storma prefekturen, ifall man ej samtyckte till deras begäran, och så fiago de sin vilja fram. Plundriogen såväl af offentliga stiftolsers som enskilde porsoners egendom fortsättes I hejdlöst. Detta öde har drebbat bland anI dra-den rika kyrkan Notre Dame des LorI rettes, hvars skatter ha blifvit förda till stadeThuset. Femtio nationalgardister under eu kaptens befäl utförde denna bedrift. Kyrkoherden protesterade och blf arresterad. Bland de hus, som plundrats, befinner sig äfven prins Pierre Bonapartes. O.vkring trettio fede:erade, inträngde i detsamma och fanno der doktor Morel, det bexanta vitnet till prinI sons förmån i dan Victor Noirska mordransko ngeo. Morel förklarade, att huset tillhörde honom. Det får ni bavisa inför domstolb, svarade en federerad, hvarpå doxtorn fördes i fängelse. Thierss bus bevakas sf pationslgarde och på Jules Favres och Galiifeta hus har man satt sigill. Ena afton skedde reqvisitioa på en skomakares hela, med mansskodon välförsedda butik. Detta väckte stor förbittring bland qvinnorna i qvarteret, och det var de, com protesterade högSTD TETRIS USER EATING i står nin . Jag förstår, vi komma riktigt att förlora på er. De förra medlemmarne af er tamilj ILafunan I allmänkat varit nde atina klienter n Joch jag kan ej bryte mitt löfte till dem, för