Aftonbladet – 13 april 1871, sida 2

; utveckla den lifligaste och mångsidigaste tio rcksamhet. Hon strör omkring sig dekreter,na oklamationer och order. Så har exekutiv-ho miten förbjudit de möten, som hållits iou ris för att söka införa regelbundnare för-på landen. Samma komit6 har befallt, attpr a motsträfviga nationalgardister skola af-lgl pnas samt beröfvas sold och medborger-ra a rättigheter. Vidare har kommunen för-fö rat regeringen i Versailles i anklagelse-he stånd. Dekretet härom lyder sålunda: ar Kommunen i Paris. Alldenstund regeringsmän-tr 0 i Versailles befallt medborgerligt krig och gynnt anfalla Paris samt dödat och sårat natioigardister, liniesoldater, qvinnor och barn; allnstund detta brott begåtts med öfverläggning h försåtligt, mot all rätt och utan föregående ovokation; alltså bjudes och befalles: Årt. 1. rrarne Thiers, Favre, Picard, Dufaure, Simon h Pothouan försättas i anklagelsetillstånd. Art. Deras egendom belägger med beslag och sättes der seqvester, tilldess de inställt gig inför folksskipningen. . . I ett annat dekret påbjudes kyrkans skilsessa från staten, Vi meddela här äfven tta, så lydande: Kommunen i Paris. Alldenstund den första af n franska republikens grundsatser är frihet; idengtund samvetsfriheten är den första bland iheterna; alldenstund kulturbudgeten strider mot nna grundsats, emedan den lägger skatt på edborgarne mot deras egen tro; alldenstund resterskapet i sjelfva verket varit monarkiens edbrottsling mot friheten; alltså påbjudes: Art. Kyrkan skiljes från staten. Årt. 2. Kultusidgeten indrages. Art. 3. Den egendom, som onämnes main morte,, och som tillhör de reliiösa korporationerna, den fasta såväl som den sa, förklaras för nationalegendom. Art. 4. En ndergökning rörande denna egendom skall geast anställas, för att konstatera dess natur och ålla den till nationens förfogande. Regeringen i Versailles har till nationalörsamlingen inlemnat ett lagförslag, afsedt tt påskynda förhandlingarna vid de krigsätter, som skola döma öfver de med vapen hand tagna nationalgardisterna och öfver nstiftarne af revolutionen i Paris. Det utkott, som haft att yttra sig öfver förslaget, sr dock ansett militärlagskipniogen redan ilräckligt skyndsam och med 10 röster mot E li; äl ti sö si a ti ri Vv se nr I d k d V b 1 p d i u 1 d I ( k å k ; E 1 afstyrkt förslaget. I provinserna är det endast i Mareeille, f I om insurrektionen lyckats få något fastare; otfäste. Äfven der är den dock nu beserad. Efter flera dagars underbandlingar, aelian insurgenterna, municipalitetet och di-l. isionsbefälhafvaren och general Espivent hal, ropperna tagit i besittning prefekturen, dar. evolutionskomitens medlemmar hade slagit sig). ed. Desse började, redan på morgonen den. kt dennes den ena efter den andra smyga ig ut ur staden. Myndigheterna ha utfärlat arresteringsorder mot dem, och togos på teen 500 fångar, hvilka fördes till slottet f. Prefekten i Marseille, amiral Cosnier och några andra högre tjenstemän, som hålits arresterade i prefekturpalatset alltsedan insurrektionens början, ha blifvit befriade. De franska HKnietruppernas hemforsling ur preussisk fångenskap försiggår med skyndsamhet, hvaremot mobilgardisterne och nationalgardisterne enligt order från krigsministören i Berlin blifvit qvarhållna:; Från Frankfort telegraferades den 8 dennes: Från Kassel marscherade i går de krigsfångna linietrupperna tillbaka till Frankrike. Äfven från Giessen ha alla fångarne aftågat. Genom Pfalz passerade i går stora transporter krigsfångar på väg till Charlesville, der en fransk kommissarie väntade på på dem för att beväpna dem och föra dem mot ingurgenterna. I Frankfurt bar för de närmast följande dagarna anmälts en genommarsch af 16,000 fångar. Den republikanska rörelsen i Frankrike tyckes vilja sprida sin emitta äfven på andra håll, ehuru utan några allvarsamma symptomer. .I London ha några möten varit tillställds till förmån för republikens införande i England, och för rågra dagar sedan höll den bekanta arbetarekandidaten vid flera val till underhosmed!emmar Ojger ett föredrag för ett obetydligt antal åhörare, hvari han utvecklade planen till en stor republikansk förening. Han framlade för de närvarande hufvaddragen i denna plan uti två resolutioner. Enligt den första kunna alla personer ingå i föreningen, hvilka förklara sig gynsamt stämda för republikanska grundsatser. I den andra definierades republikanisa n närmare. Arfprincipen skall afskaffss och äfvenså alla konstlade olikheter och förmåner, som grunda sig på börd. Resolutionerna antogos utan invändning af de församlade, och den stora republikanska förenipgen har sakta trädt i verksamhet. I Hannover höllo socialdemokraterna den 2 dennes ett af ungefär 2000 personer besökt möte. Ett långt manifest till de franska arbetarne antogs, hvilket uttalade församlingens falla gillande af det anarkiska oväsendet i Paris. Förnämste talaren varen 23-årig smedsgesäll vid namn Frobme. Då det från tälarestolen med patos utropades: Vi vilja ej ha något kejsarrike, icke något konungarike, vi vilja ha social republik, bvilken skänker hwar och en den största möjliga makt, ljöd en röst från läktaren: Nej, vi vilja åter bli hannoveranare!o Österrike hsr gjort en stor förlust genom segrarens vid Lissa vice amiralen Tegethoffs död den 7 dennes. Enligt Wientidningar afled han i lunginflammation i en ålder af endast 44 år. Hsn var föddi Marburg i Steiermark 1827. På våren 1864 erhöll han. såsom linieskeppskapien befälet för en-eskader, som skulle begifva sig till Nerdsjön, och deltog i sjöslaget vid Helgoland den 9 Maj samma år. I denna drabbning med den danska flottan visade han prof på stort mod och skicklighet; han stred i två timmar, kom slutligen fienden 500 alnar nära, men måste, sedan fockmasten på fregatten Schwarzenberg genom en granat råkat i brand, afbryta striden. På sommaren 1866 kommenderade han hela -den österrikiska flottan och vann den lysande segern vid Lissa den 20 Juli. Kort derefter blef ban utnämnd till. viceamiral. Italien har forlorat en afsina ädlaste qvinTC RESET ROK NE PTE ES BE TERS ITRI ENTRE ST TAN skall göra det. Du bör ej lefva öfver dina tillgångar, Roland, det är alltssmmans. Jag vill försöka att göra hvar man rättn, evarade Roland. Hvad. det beträffar att kunna hushålla, så får väl Annabel bjelpa mig dermed. Käre Dick! jag tycker det är så orätt af mig att tala helt kallt om såJung dame alldalag sam am Jag vräknada vå