Aftonbladet – 12 april 1871, sida 2

hon ej hade något deremot. Jag tror, Ro land, tillade hon blygt, att jag kan få el elev om jag vill, som skulle betala sig väl. Det var ju galant., sade Roland. Di kunna vi nog taga oss fram, om Dick ocksi ej skulle gifva mig mera än etthundra, t; han är allt ganska nogräknad. Vi få fr bostad och fullt upp med frukt och grönsake och det är så billigt att hafva hushåll på landet. Min elev är Jane Greatorex. Åh, hon! utropade Roland något hand. fallen. Men hon är ju en sådan liten stygga inte kunde du stå ut med henne, Annabel Hon har blifvit rätt sväll emot mig. Mi och mrs Bede resa bort och mr Greatorex vill inte att vi skola stanna qvar derhemma Han sade åt mig i dag att om jag önskade och min mor ej hade något deremot, så kunde jag återvända till henne i Helstonleigh och taga Jane med mig. Han yttrade att har helst ville hafva henne i min vård och att han skulle se till att det blefva en fördel åtminstone hvad betalningen angick. Nåja, Annabel, om du inte gör någon invändning att taga emot den lilia markattan så är det väl afgjordt och härnäst få vi nu tänka på värt bröllop. Så lyckan vändt sig i en hast. Nog vill jag tjena Dick med lit och själ. Men hörpå, kunde jag ej få titta in till Hamish? jag ville så gerna berätta det för honom. Han sprang sakta uppför trappan. Hamish låg till sängs och var ensam, med undantag af lilla Nelly som: krupit ihop bredvid honom, med sin kind tätt intill hans, Roland äöpprepade med giädjestrålande blickar sina goda nyheter, aldrig föll det honom in att de kunde vara endast luitslott. Hamish lyssnade, i det ett leende, som hade något at den fördaa skalkaktiga glädtigheten, lyste ur hans blå