Aftonbladet – 12 april 1871, sida 2

söka om ett par månaders frånvaro kan vara mig py tige Och lemna oss åt gamle Brown! jo, det blir just trefligt! utbrast Roland med nedslagen min. Men det är sannt, jag kommer visst inte att stanna här,, fortfor han lifligare, Vincent Yorke har telegraferat efter mig, sir. Både jag och mr Greatorex tro, att han vill utnämna mig till sion inspektor. Ett svagt leende öfverfor Bedes aftärda ansigte. Jag önskar er allt godt, sade han vänligt. Tack, sir, jag önskar också er och mrs Greatorex mycket nöje af resan, och hoppas innerligt att ni måtte komma hem vid bättre helsa. Nå, mr Bede, Carrick är på väg hem. Bede böjde hufvudet som svar. Greatorex Greatorex hade nog reda på den saken, ty det var just genom dem, som lorden blifvit underrättad att kusten nu var klar för honom, Då Roland kom till Channings, väntade han i matsalen tills Annabel kom ut och omtalade brådskande för henne hvad som händt. Ett åkdon väntade honom vid porten och han talade ifrigt under det han höll hennes hand i sin, och hennes bleka kinder lifvades af en klar rodnad då hon lyssnade till honom. Det kan ej gerna vara för något annat, förstår du, Annvabel. Han behöfver mig visst genast till befattningen, ty annars hade han skrifvit i stället för att telegrafera. Kanske den nye iospektoren — ifall han hade antagit någon — ej var till nöjes. Jag kan tro att vi få en liten nätt bostad med rosor och liljor utanför och vi skola bli så innerligt lyckliga. Du har ju inte något emot att försöka det, eller huru? Annabel hviskade med blossande kinder att