PSir Vincent Yorke till mr Greatorex. Skicka Roland Yorke hit med första bantåg. Förlora ingen tid: Hederlige Dick!b upprepade Roland i sitt hjertas glädje. Jag borde väl ha vetat att han ej kunde glömma bort mig, fastän jag just nyss så otacksamt brummade öfver honom. Det är för att gifva mig förvaltare. gysslan, förstår ni, mr Greatorex.o Jaså — månn tro det, sade denne fundersamt. Men jag vill minnas att platsen är upptagen., Åh nej, det är den visst inte, sir. Hurra för Dick! När kom han hem ifrån Paris? Jag vet ingenting om hvar sir Vincent sednast passerat tiden, mr Yorke. Ni bör genast begifva er till stationen. Har ni penningar till resan? Jag har litet småmynt, sir. Mr Greatorex tog fram penningar ur en låda och lemnade honom. Jag vet ej huru ofta tågen afgå åt detta håll,, anmärkte han, men om ni utan dröjsmål begifver er till stationen, så kan ni vara redo för det som först afgår. Det måtte gå huru snart som helst, så ämnade Roland ej ge sig af förrän han först fått träffa Annabel och meddela henne den goda nyheten. Det bar således af. uppför trapporna och vidare med några hopp öfver askar och kappsäckar, som stodo packade i öfra förstägan, men der mötte han mr Bede Greatorex. Roland hade ej sett honom på några dågar och blef förvånad öfver huru förändradt hans utseende blifvit endast på denna korta tid. Bede sade honom att Annabel icke var hemma, hon hade gått att besöka mr Channing. Ni ser ej frisk ut, sir. Nej, jag tror nog det. Jag ämnar för