Då de flesta utländskatidningar icke utgifvas på Långfredagen och Påskdagen, bekommo vi med posten i går afton endast några få blad, hvilka icke innehålla några nya underrättelser från Frankrike. Times har väl ett par bref från sina korrespondenter i Versailles och Paris, men äfven dessa äro af äldre datum och meddela endast hvad som redan är kändt. Vi göra likväl här nedan ett par utdrag ur Pariskorrespondentens bref såsom upplysande beträffande förhållandena i den franska hufvulstadea. Derförionan måste vi bedja våra läsare om ursäkt för ett förbiseende, som råkade insmyga sig i gårdagsnumrets utrikes revy i afeeende på Thierss tillkännagifna beslut att afgå ur regeringen. Det borde nemligen ha tillagts, såsom också lätteligen visade sig af det telegrarn, som meddelade denna underrättelse, att sedan vederbörande utskott föreslagit ett amendement till nationalförsamlingens beslut att beröfva regeringen rättigheten att utnämna märerne, hvilket amendemant gick ut på att låta regeringeog tillsvidare utnämna dem, samt nämnde amendement blifvit antaget af församlingen, i departementsoch arrondisse mentshufvadstäderna samt i alla öfriga städer med mer än 20,000 invånare, var den närmaste anledningen till Thierss beslut att afgå undanröjd, hvarföre det derefter icke vidare var fråga derom. Den ofvannämnde Timeskorrespondenten skrifver : Jag räknade i dag (den 4 dennes) på hr Thiers hus 20 plakater, uppfyilda med anklagelser mot chefen för den verkställande makten. Jag läste igenom två gånger det manifest, som proklamerar kyrkans skiljande från staten och konrfiskerandet af de andliga korporationernas egendom. Stilen är kiat och ren; men jag beundrade ännu mera det plakat, hvarati kommunens styrelse underrättar deu förvånade befolkningen om att general Bergeret sjelf befann sig på slagfältet vid Courbevoie. Detta sjelf tydes på flere olika sätt. Man frågar, om kommunen fruktade att allmänheten skulle tro, att de federerades general var obenägen att sjeli taga del i striden. Denne store befälhafvares mod kan likväl icke betviflas, sedan han, såsom Journal Officiel berättar dödat två hästars. Journal Officiel upplyser icke, i hvilken position generalen befann sig i förhållsude till dessa hästar. Det skuile vara intressant att veta, om de dödades under honom eller framför honom. Generalen rider icke; han åtnöjer sig med att helt patriarkaliskt föra sina trupper i elden, åkande i ex vagn. Om hästarne dödades uader honom måste han ha sutit på kuskbocken. På ett annat ställe skrifver korrespondenten: Det obotliga hinder kommunens federerade mötte i går (den 3) gjorde det omöjligt att i dag åter börja fiendtligheterna. Männen på Hötel de Ville ha sett den fara, med hvilken de hotats, följa omedelbart på de svårigheter, hvilka de kände ökas för hvart ögonblick. Förgäfves slogo de generalmarsch. Endast få nationalgardister kommo för att ansluta sig till deras glesnade skaror. — Allt är förbi. Elden har brunnit ut. Kampen har tagit en alltför allvarsam vändning för att de åter skulle vilja blanda sig uti densamma. Ett vädjande har skett till qvinnornas manlighet.. Man har uppfordrat dem att gå och eröfra Versailles likasom fordom deras mödrar. Endast tre eller fyrahundra gajenor infunno sig till detta ändamål, och et uppgifves icke huruvida de voro familjemödrar. En trumpetare gick i spetsen för dem, men der var ingen Maillard, som kunde leda dem, och demonstrationen misslyckades 3 ett ömkligt sätt. 53: ENERGEAR