Aftonbladet – 11 april 1871, sida 3

lande vid temligen nedstämdt lynne. Allting syntes just mu så. bedröfligt och dystert. amish Channing var döende, hans anhöriga hade blifvit efterskickade och den sista stunden kunde ej vara långt aflägsen, Roland visste det med djup smärta. :.Det onda hans bror Gerald ästadkommit tyngde hans sinne och andra personliga bekymmer-konimo dertill. Dag eftet-dag hade Kan förhoppningsfullt afvaktat:-bref från sir Vincent Yorke red. bilall tillvbans önskan om plats som förvältare, men intet bref hördes af. Roland, som ej visste något omhvad söm händt sir Vincent på jagten, ty Grerald::var ej den som talade derom, förmedadeatt baronen var i Paris med sin fästmö miss Trehern: Afven å byrån var det otrefligt. Bede Greatorex, hvars helsa på sista tiden alltmer försvagats, måste slutligen upphöra med sitt arbete, hvarigenom skrifvarnes göromål blifvit be tydligt ökade. Roland tyckte det var både synd .och skam att så fort juldagen var förbi iter, som ban yttrade: släpa som en annan skjutshlisto., Ett rykte hade äfven spridt sig utt Bede Greatorex skulle företaga en utririkes. resa med sin hustru för sin helsas återställande, samt att mr Brown skulle hafva jfverinseendet under hans frånvaro. Roland var ingalunda belåten meddenna utsigt, ty ör Brown var den som förstod att strängt hålla ordning bland skrifvarne. Hans tankar voro för ögonblicket mest sysselsatta med att fondera öfver orsaken till ir Vincents tystbad, han kunde -ej-utfinna någon urndskyllan för denua försummelse. Jag . förstår inte huru Kan kan bära sig å åt, puttrade. Roland i det hans bekymner sgaf: sig luft i ord. Afven, om platsen edän var upptagen då jag avmälde mig, eller m han trodde att jag ej skulle duga till len, så kunde han åtminstone ha skrifvit