Aftonbladet – 3 april 1871, sida 2

miralen hade utfärdat en proklamation, i hvil-g n han försäkrade, att regeringen och nationalrsamlingen erkände Paris rätt till kommunal plfständighet, ville medgifva nationalgardet rätt t välja sina officerare, ville ändra den nyligenY tagna lagen angående lättnad vid betalandet afll rfallna vexlar och andra fordringar, genomlj 5 ordna frågan om Hhushyran på för hyresgä-sg erna gynnsamma vilkor m. m. Regeringen och I tionalförsamlingen ville, med ett ord, gå in på rad centralkomiten begagnat som förevändning !? r att rycka till sig makten, men naturligtvis på 4 ;t vilkor, att deras auktoritet erkännes och att sjelfva få utfärda lagarne och inkalla valmänn. Det var sålunda ett förlikningsanbud af helt man beskaffenhet än det, hvarpå märerne och radikale deputerade gingo in. Man blef ense n att sända två delegerade till amiralen, på det m inför dem måtte kunna bekräfta hvad som: tod i hans proklamation. Medborgaren Grolrd ansåg, att de delegerade borde skickas till äriet i 2:a arrondissementet. Mötet förklarades derefter hemligt, men man ar dock ett referat öfver hvad som nu försigck. Presidenten Assi tog till ordet på följande : tt: Medborgare! Under närvarande förhållanen kan borgerligt krig blifva en förbrytelse mot : et allmänna, men det är säkerligen en nödvänighet, om hvilken vi kunna säga, att den står rifven i ödets bok. Jag skall nu meddela eder e vilkor regeringen erbjuder oss, (Han uppläser ilkoren.) Jag för min del har visserligen icke ågot emot att I antagen dem; men i betraktande f det begärda uppskjutandet af valen och naionalförsawlingens tvetydiga hållning, tror jag tt det är klokast att förkasta dem. Om vi uppkjuta valen, skall regeringen, d. v. s. reaktionen, rycka med hela sin tyngd på valmännen. Hon kall leda omröstningen på ett sådant sätt, att vi, om i detta ögonblick äro segrare, efter valen kola vara icke blott besegrade utan till och med anvlyste. Vi äro herrar öfver situationen; våra iotståndare deremot äro hvarken organiserade eler förenade genom samma åsigter, ehuru de gifva ig sken af att inlåtasig i strid med oss. . En nda dags dröjsmål är nog för att allt kan gå förpradt. Om -märerne och regeringen icke gå in A att valen hållas om söndag; böra vi afbryta nderbandlingarne.s song, Bergeret ansåg tt man borde afbryta underhandlingarne och ruta sig till en strid till det yttersta, Efter några rd af medborgaren Billioray valde församlingen vå medlemmar, som skulle begifva sig till märiet 2:a arrondissementet. Desse delegerade skulle komitns namn gå in på alla de af amiral Saieet föreslagna vilkoren, men valen skulle ega rum )å den af nationalgardets representanter fastställda lagen. Mötet blef nu uppskjutet. Vid midnattsiden! kommo de delegerade tillbaka med det besked, att regeringen icke ville höra talas om att ralen skulle ega rum redan på söndagen. I anedving häraf förklarade centralkomiten enhälligt, utt alla de förda underhandlingarne voro ogiltiga. Mötet upplöstes under ropen: Lefve republiken, efve kommunen ! Den proklamation, i hvilken centralkomitens seneraler tillkännagåfvo att alla underhandlingar vore inställda, var af följandelydelse: Medborgare! Då centralkomiten provisoriskt uppdragit åt oss befälet öfver nationalgardot, en lika så vigtig som farlig post, svära vi bärmedelst att vi vilja utföra detta värf för att bevara den sociala freden mellan alla medborgare... Vi vilja ha ordning, men icke den ordning, som de störtade regeringarnes anhängare fordra, i det de mörda våra fredliga skiltvakter och tyst hvarje mistbruk. : De, som söka framkalla: blodiga NIA för att genomdrifva sina planer till monarkiska reståurationer, så icke att taga sin tillflykt till nedriga medel. e ha gått så långt, att de ville uthungra nationalgardet Sp att afspärra det från banken och militär. aperiet. Nu måste-man upphöra med allt parlamenterande, dertill är ögonblicket icke lämpligt. Vi måste handla och strängt straffa republikens fiender. Den som icke är med oss är mot oss. Paris skall vara en fri stad. Den stora staden låter icke skrämma sig af kontrarevolutionen, men den skall icke tillåta att man ostraffadt stör den allmänna ordningen. Lefve republiken! Brinel, E. Duval) E. Eudes. Kommenderade generaler.s Bland de företa åtgärder, den nya kommunen vidtagit, är att besluta, att kommuhen icke skall hålla nägra offentliga sammanträden, emedan. kon är en komite för handling, men icke en församling sfadvokater. Hon kommer blott att offentliggöra ett protokoil öfver sioa sammanträden ech de på dessa fattade beeluten. Vidare förklarar kommunen; att dess medlemmer icke kunndå vara representanter i nationalförsamlingen. I stället för den förutvarande centralkomitåa har en exekutiv-komite af 7 medlemmar blifvit utsedd, hvilken skal! underteckna kommunens, beslut och draga förzo g om deras verkställande. Denna komite skall dock endast till den I Maj inneha sin makt och kuöna afsättas när zom helst. Vidare har kommunalrådet för regeringsgöromålens utförande valt 9 sektioner, -hvilka motsvara de vanliga ministörerös. Sin lägstiftande verksamhet har komriunen inledt med ett dekret, som påbiuder att alla vapentöra parisare tkola ingå i nationälgardet: Dessutom har den lagt beslag på flere försäkrivgsbolags kassabebållningar. Insurrektions-regeringen röjer efter Hand alltmer sina kommunistiska laner. I hvarje af Paris arrondissementer ar en srevisionskomite blifvit tillsatt, som skall undersöka stadens materiella förråd. Journal officiel förordar statens: upplösning i fria: kommuner,, likväl sålunda; -attlandtdistrikterna beherrskas af de större städerna. Cintralkomiten Har tid efter annan offentligi berättelser om de sammankomster, den ittills-hållitri Hötel de Vitte. Den 23 Mars förekom bland Annat frågan om hushyra: Jestioni föreslog att alla hyresgäster, söm erlagt mindre årlig byra än 500 francs, skola helt-och hållet fritagas från att betala hyra, emedan de måste antagas vara fattiga, skmt att alla hyror på öfver 1000 fråncs skola nHedsättas till hälften. Ordföranden Assi biträdde detta förslag såsom billigt, men ansåg det först böra hänskjutas till ett utskott, hvilket också skedde. Vid samma tillfälle a0togs ett förslag af Viard att indrags alla tidningar, som vågade angripa folkets suveränitet. De af centralkomiten utfärdade reqvisitionerna lyda sålunda: Franska republiken. Frihet, jemnlikhet, brödraskap. I Fojablieen namn: Reqvisitioner. I penningar... I lifsmede)... I händelse af vägran är medbörgaren Ne N., som har åtagit sig attindrifva reqvisitionerna, bemyndigad att kalla qvarterets nationalgardister till hjelp. N. N.; medlem sf federationen. -Sedlarne äro. försedda med trå etfmnler nå menena-etart STlan fran.