Aftonbladet – 3 april 1871, sida 2

har sparat och hushållat för att kunna betala dem och jag har betalt allt, Jag sparar nu ihop för att kunna betala er de fyratiofyra punden, jag har redan EN älften af summan. Om ej min goda gamla moder, som är bosatt i Wales, behöfde mitt unders stöd, så skulle jag förr blifvit qvitt denna skuld. Ni behöfver ej tänka på dessa frratiofyra pund; sade Bede; med tanken på huru stora förbindelser han och hans familj hade till denna i tysthet sjelfförsakande man., Om det vore fyrtiofyra hundrade, sir, så skulle jag arbeta fills jag gäldat dem, om lifvet förunnas mig. Godt, sade Bede. Måhända skall jag på annat sätt komma i tillfälle att belöna er.c Om Bede Greatorex hade föreställt sig att hans blotta befallning var nog för att frigifva miss Rye, så fann han nu sitt misstag. Butterby, inkallad för att deltaga i sammankomsten, befanns vara i hög grad oresonlig. Ni vill påstå att hon är oskyldig, och mr Brown der försäkrar mig också att hon är oskyldig! men så kömmer ni i samma andetag och säger: Låt henne vara fri; Butterby! Jag tycker ni så gerna kunde be mig taga ner-stjeffiörna åt er, mr Bede Greatorex, ty jag förmår lika litet det ena som det andra. Men hon är oskyldig upprepade Bede. Mr Brown här — pi vet hvem han är — kan bevisa det.n Butterby nickade vårdslöst åt det håll der mr Brown befann sig liksom för att medifva att han naturligtvis kände hvem an var, men han var lika strängt obeveklig i alla fall: Hör på, mr Bede Greatorex, det är godt och väl att ni försäkrar mig om miss Ryes oskuld och att den här värde gentlemannen instämmer