RIKSDAGEN. Första kammaren. Onsdagens sammanträde. j (Foris. fr. gårdagsbl.) Hr Beckman ansåg det visserligen ej vara skäl att börja ett djupare studium af modersmålet i de lägre klasserna, då det icke vore lämpligt att barnaåldern vändes till en minutiös reflexion på sitt eget språk, men en sådan reflexion på språket är dock icke blott af vetenskaplig betydelse för ett ok utan äfven af vigt för dess patriotism. Att li invigd 1 ett språka litteratur är jemförelseviz ganska lätt för den gom sedan barndomen talat letsamma; men ett folks språk är i sin organisation ett uttryck af dess karakterigticka lif och tankar, och det är derföre som den vetenskapliga behandlingen af detsamma har gå stor betydelse. Blott genom ett sådant studium lär man sig att fullt intränga i dessa tankar och detta lif — i sig sjelf. Tal. trodde derför att bifall till utskottets örglag vore af vigt för mycket annat som rör sig i tiden, sksom . ex. för denna åstundan att bevara sin sjelfständighet, hvilken nå ger gig tillkänna och som har en inre, likaväl som en yttre sida. Icke heller den inre sjelfständigheten vinnes utan strid och arbete. Tal. tillstyrkte bifall till utskottets förslag. Ar Nordström förklarade sig, såvidt refeventen kunde höra, efter några hänsyftnibgar på den första taiarens person och på hans ställning då han var universitetslärare, ämna beriktiga samma talares uppgifter rörande Carolinska institutet. Tal. hade under sina forskningar kunnat gå något länere tillbaka i tiden, nemligen till första h5le an af I6:de århundradet, der han i dåvarande barberareskrået igenfunnit första fröet till Carolinska medico kirurgiska institutet. Han framhöll institutets, sågom hån fattåde saken, förnämsta uppgift att bilda föltskärsämnen och skildrade institutets lärares bemödanden att erhålla ett vidsträcktare inflytande på den teoretiska läkarebildningen genom en tudelning. af kivirgie mmagistersexamen, såsom en för detta lärarekolleginm alldeles säregen uppfatinin af institutets bestiiinelsar egen uppfattning Grefve Beck Friis erinrade om att studiet af de nordiska språken nu vore obligatoriskt och att det sålunda vore skäl att bifalla utskottets förslag. Grefve C. G. Mörner instämde med hr Bergstedt, beträffande önskligheten deraf att anslagen till adjunktsplatser icke vore bundna vid vissa läroämnen och yrkade afslag å utskottets hemställan,