Aftonbladet – 18 mars 1871, sida 2

; oerhördt arbete. Talaren beder vidare k samlingen att på det sorgfälligaste und-!c ka alla frågor, som kunna föranleda sön-jkh ing och uppväcka de poiitiska passionerpa, abinettet arbetar i fullkomlig enighet. Det r endast för ögonen landets intresse och edlen att upprätta det ur dess olyckor. Han pfordrar männen af de båda stora partierna t vara eniga i reorganisationsvishet och ber dem att icke bekämpa hvarandra. Han ller starkt på den befallande nödvändighen att förbehålla alla frågor som röra konituerandet och säger, att om församlingen Il republikens bestånd, så beror detta enst af henne; republiken är i hennes hänrr. Hvad mig beträffar, sade han, svär jag för historien att ald.ig föra eder bakom set, aldrig prejudicera bakom eder rygg och drig begå några handlingar som skulle åsyfta t förräderi mot eder suveränitet. Före Thiers hade Milliere talat för förimlingens flyttning till Paris och 2 deputel. de af högern emot. Sedan Thiers slutat tt talafböjdes amendementet angående flyttingen till Paris med 427 röster mot 154. eremot antogs Garnier Pagös och Duponts mendemert om flyttningen till Versailles med 61 röster mot 104. På en interpellation af ouis Blanc svarade Thiers, att flyttningen I Versalles icke utgjorde något prejudikat jr frågan om dess vistelse utom Paris skulle ara permanent eller icke. Frågan blifver illständigt öppen. Om måndag öppnar nationalförsamlingen ter sina sessioner i Versailies. Der arbetas mellertid med stor ifver på iståndsättandet t den for församlingens mötea bestämda loalen, slottets stora teatersal. Den kommer tt tillsvidare upplysas med gas, tills arkiekterna hunnit anbringa det nödiga antalet övster. Slottets muster ha förefunnits i skadadt skick. Endast en tafla, förestälande slaget vid Jena, har blifvit illa tilltyad, i det en preussisk hassar huggit ett Lå! eri med sin sabel. Kejsar Wilhelm skall mellertid låtit res aaiera den på sin bekostad. Det säges att Thiers skall, som chef ör den verkställande makten, taga sin bostad Palais dEtys6e. Efterhand utrymmas och estaureras de andra offentliga byggnaderna, om under belägringen användts till lasarett ler förråd för krigsmateriel. Den Polytekviska skolan bar redan i förliden vecka från 3ordeaux återvändt till Paris. Förelärpinarne i de särskilta fakulteterna och College le France ha åter börjat. Särdeles besökta iro de af oså i går i korthet omnämnda föeläsningar, som i College de France hållas Philarete Chasles om kriset 1870 och dess vflytande på den intellektuella rörelsen i Europa. Från London skrifves den 9 dennes till Indep. belge: Den depesch från Odo Russell, hvari han örklarar sitt uppförande och sina yttranden vid underhandlingarne med Bismarck, då vist uppstod mellan Ryssland och England, har väckt stort uppseende Det visar sig deraf tydligt, att Gladstore, då han i underhuset skulie förklara Odo Russelis depescher, affekterade en okurnighet, hvari han alldeles icke befann sig. Tidningarne gilia dea engelske diplomatens frimodighet, och Daily Telegraph gifver honom hela äran af, att underhandlingarne om sammankallanet af en konferens ledde tiil et lyckligt resultat. Regeringen har just ingen anledning att vara belåten med denna episod, hvilken för öfrigt i sig sjelf är af. föga betydenhet; men i föreniog med det nuvarande kabinettets andra svega sidor kan den dock bidraga till Gladstones fall. Tories äro änau icke beredde att öfvertaga regeringen; de vilja icke göra en allvarsam ansträngning förr, än freden är definitivt afsluten och då de fråor, som ståisamband med försvarsväsendet, a funnit sin lösning. Dessa afsigter tillskrifver nan åtminstone Disraeli, som påstår, att ban förfogar öfver ertorderliga p:edel att störta miristeren. Det antapes äfven, att utgången af konferensen rörande Sverta hafvet skall bidraga att försvaga den engelska regeringens anseende i allmänhetens Ögon.n Stuart Mill har efter en längre paus äter uppträdt offentligt. Det skedde på ett möte at arbetzrefredsligan i S:t Jzmes Hall, der han förde ordet och i ett anförande afgjordt uttalade sig emot den af Cardwell i underbuset inlemnade armåreformbillen och förordade förandet af det schweiziska systemet. I stället för enförstärkning af den stående 2rmen önskar han allmän folkbeväpping; han ryggar dock tillbaka för de offer, zom det preussiska militärsystemet skulle ålägga folket, och anser, sågom nyss nämndes, det schweiziska tillräckligt för England. — Blott de vetenskapliga grenarne, artillerioch ingeniörkårerna, vill ban icke tvinga in deri, och lika litet flottan, som i hans tanke måste förbli det förnämsta, men derföre icke det enda bälverket för landet. Intet land får — sade han — förlita sig på en enda fö svarslivie, och utan ett starkt landtvärn skulle Eogland vara värolöst, om en olycka träffade dess flotta. Att England å andra sidan skule kuona uppdrifva den stående armån till en sådan höjd, att den blefve hvarje iendtligt antell vuxen, är rent af otänkbart, ty hädanefter skola icke längre stående arr6er, uten beväpnade nationer bekriga hvarandra, alldeles oafsedt att en omåttlig förstärkning af den stående armen förbjuder sig jelf af finansiella skäl. Således återstår insenting annat för England än att bli en beväpnad nation efter scbweizarnes mönster. Detta är det system England bör antaga, men cke regeringens bill, som skulle föröka skatteördan, utan att skänka motsvarande förlelar. Så långt Stuart Mill. För öfrigt töter regeringen med sin armebill på mottånd på alla håll. De konservative tycka j om den, deriöre att köpet af officersfallnakter afskaffas, hvarigenom officerskåren ill en del skulle förlora sin aristokratiska ! KON BEA SN ANI TIseR K TRATT LONE PINS: TTT NI SA mm tr må mar pe Då Då