Aftonbladet – 17 mars 1871, sida 3

UTpiiav et Tv pi1i3 OC VU IVP INUCIDINRS verkets afskaffande. Skall detta anbud kunn: tagas under öfverrägande, så måste den ut sträckta värnepligten vara sådan, att er derpå utan indelt stam organiserad armö er bjuder ett försvar, åtminstone lika kraftigt och betryggande som det, hvilket K. M:t: förslag åsyftar att bereda, och dertill like I billigt som detta, Målet för den ifrågastälde Tarmåorganisstionen må för egarne af viss lags jord vara afskaffandet aef n på denns jord sedan århundraden hvilande grundskatt Vi tillåta oss icke att tördöma dem derför I Några kalla deras sätt att se saken cynism -J andra åter egoism. Vi fiona den endast vara en helt naturlig följd af den svenska bondens åskådningssätt i allmänhet. Men deraf Itöljer ingalunda, att andra medborgare få uppfatta frågan på samma sätt, För dem I måste målet vara skapandet af ett starkt J och väl organiseradt försvar, med eller utar 1 Indelningsverk, efter regeringens plan eller efter någon annans, endast derigenom ändamålet på det bästa och mest praktiska sätt vinnes. De hafva således att endast ur denna allmänna. synpunkt bedöma frågan, och deras pligt, så sannt fosterlandet är dem kärt, måste blifva att noga öfverväga, huravida det pris, som rotehållarne bjuda för att slippa en dem pu åliggande laglig skyldighet, är tillräckligt eller icke, och att tillse, bururida några eftergifter kunna medgifvas, utan att landets trygghet och sjelfständighet derigenom sättas på spel, utan att alltför stora bördor derigenom läggas på de skattdragande. Om till ersättning för indelningsverkets afskaffande rotehållarne skulle bjuda en värnepligi till endast den utsträckning, som K. M:t uäder förotsättning af indelningsverkets bibehållande och vidare utvecklande föreslagit eller hv Mankell på de lösligaste grunder motionerat, och detta anbud blefve, mot all rimlighet, af riksdagen och K. M:t antaget, hvad vore då vunnet? Jo rotehållarne hade då nått sitt mål, de hade fått indelningeverket till skänks, men landets försvar vore i mindre betryggadt än förut, ty i stället får en visserligen liten, men någorlunda väl öfvad och mycket väl disciplinerad verklig :armå skulle vi ega endast en illa öfvad och illa disciplinerad beväriogsarmt närmast jemförlig med de härar, hvilkas sorgliga öde under Chanzy, Feidherbe och Bourbaki vi nyigen bevitnat. Blir anbudet icke antaget, men rotehållarne fortfarande hålla i sig, så blir åter resultatet det, att intet vid denna riksdag göres för ordvandet af vårt försvar, att vi måste till en mer eller mindre sflägsea framtid se uppskjuten den organisation af våra stridskrafter, hvars nödvändighet man nu så lärge erkänt, och det just under: det att Tyskland är mäktigare än nägonsin, under det att Frankrike skälfver af hat och hämndkänsla, under det att Ryssland företager de kolossalaste rustningar och inför: allmän värnepligt, under det att Österrike! rustar, Turkiet rustar, sjelfva det fredliga! England rustar, jäsningen i Orienten tilltager, och det goda förståndet mellan Nordamerika och Ryssland kan betraktas såsom ett erkändt faktum. År denna tidpunkt väl; vald för att antingen skänka bort sitt otillj räckliga försvar mot ett ännu otillräckligare, eller ock låta allting vara som det är endast derför, att en samhällsklass vill hafva en rent ekonomisk angelägenhet ordnad på ett för denna samhällsklass fördelaktigare sätt? Om indelningzverket skall afskaffas, så måste såsom oeftergifligt vilkor derför uppställas, att såväl rotehållare som äfven alla andra samhällsklasser åtaga sig en så utsträckt värnepligt, att en försvarsorganisation sådan som Preussens eller åtminstone Danmarks kan på grund deraf åstadkommas. Hvad vill man nu sätta i stället för indelningsverket? Finnes någon antaglig plan till armöorganisation utan indelt stam uppgjord och framlagd? Hvilka uppoffringar fordras för dess genomförande? ro rotehållsre och icke-rotehållare benägne att göra dessa uppoffringar? Skola fäderneslandets trygghet och sjelfständighet göras beroende af en enda samhällsklass verkliga eller inbiliade fördel? Vi sade med afsigt inbillade fördel, ty det är vår öfvertygelse, att den fördel, rotehål — -— IH Vv EE arne skulle vinna genom indelningsverkets! afskaffande, är mera skenbar än verklig. Man måste nemligen fasthålla att indelta stammens afskaffande icke kan ifrågakomma utan införande af ett långt mera omfattande och tryckande värnepligtssystem än det nu ff K. M:t föreslagna. Låtom oss t. ex, ani jaga, att preussiska systemet blefve härstäles infördt. Mäånne icke derigenom i form . af dels direkt beskattning, dels personlig tjenst n tyngre börda skulle läggas på allmogen in den, som genom det nu förevarande kgl. örslaget skulle drabba densamma? Och dessutom skulle det sannolikt icke dröja länge, ! innan rotehåällaren genom förhöjdt taxeringsvärde på sin jord finge såsom bevillning igen den beskattniog, han nu utgör såsom ett realonus. Hvilken materiel vinst hade då blifvit gjord på bytet? Vi lemna dock tills ! vidare derhäp, huruvida rotghållarnes fördel på indelningsverkets afskaffande skulle blifva stor eller liten, en sak, hvilken vifinna vara at jemförelvis mycket underordnad vigt. Är len verkligen så stor, som man frän visst håll tyckes antaga, så beklaga vi de rotehållare, som händelsevis sitta inom represen.ationen, ty det är aldrig angenämt att döma egen sak, minst när det gäller verkliga fördelar. Deremot är det en annan sida af den ekonomiska frågan, som vi anse förtjent af större uppmärksamhet och det isynnerhet från deras sida, bvilka intressera sig för deicke besutna arbetarnes ställnipg. Om genom indelningsverkets upphäfvande utan ersättning flera millioner årlig statsinkomst på ett håll efterskänkas, så måste dv väl tagasigen på annat håll? Detta kan ske gerom hela summans. uttaxerande enligt nu gällande bevillningslag, hvaraf följden skulle bli en högst betydligt örökad, kanske fördubblad beskattning på la vu efter 2:a art. beskattningsbara förenål, bland hvilka äfven arbetet. Men det san ske äfven derigenom, att antingen bevillnipgsförordningen ändras så, att den nya oeskattningen kommer att drabba jemväl sålane arbetare, hvilka nu äro derifrån fria, ller ock, hvilket med tendenserna hos nuvaande representation är det savnolikaste, den : ndirekta beskattningen höjes genom ökade mllgatsor nå Allmänna tärhynknrninggavrtiklar