Aftonbladet – 16 mars 1871, sida 3

ger ytterligare stöd för tvifvelsmålen om författarens indentitet såsom ,avtilleriofficers. Det vore nemligen mera än beklagligt om den goda anda, som förf. något skrytssrt vill tillerkänna företrädesvis detta artilleriregemente, skulle vara af sådan beskaffenhet, att dess officerares pligtkänsla och kärlek till vapnet skulle finnas beroende af, huruvida regementet finge bibehålla ett relativt större antal hästar än öfriga artilleriregementen eller icke. Han har dermed insiouerat att detta regementes officerare skulle utmärka sig för vissa inbillade kavalleristiska föreställningar, men deremot saknar en allvarligare och sannt artilleristiek uppfuttning om vapnets verkliga betydelse. Om Wendes regementes officerare hade någon särdeles förbittrad ovän, skulle ben knappast hafva kunnat uppträda på ett för dem mera förolämpande sätt än den s. k. artilleriofficer, som velat gifva sig sken af att noga känna förhållandena såväl vid artillerivapnet i allmänhet som vid Wendes regemente isynnerhet. Det som i denna fråga blifvit anfördt torde vara tillräckligt för att öfvertyga icke fackmän, om rätta halten af åtskilliga bland de yrkanden, som af förf. till snågra betraktelser öfver nya armeorgarizationsförslaget, med fästadt afseende å föltartilleriet blifvit framställda, D—r.