Aftonbladet – 16 mars 1871, sida 3

RIKSDAGEN e Andra kammaren. Behandlingen af frågor rörande 7 kongl. teatern. ad) Statsutskottet tillstyrker i sitt utlåtande n:o 1 no punkten. 6, att riksdagen måtte, på sätt K. M: ; örerlagit, bevilja ett extra anslag af 270,000 rår fe merm 1 j klara, att orssken dertill varit, att jag redan wu semt deraf nu anvisa 180,000 rär att utgå med 90,000 rdr under år 1871 och med 90,000 rår un der år 1872; samt i punkten 7 af samma utlåtan. de, att hr Liss Olof Larssons motion, deri bar föreslagit indragning af anslaget till k. teatern må af riksdagen lemnas utan afseende. Häreno hade åtskilliga reservationer, flertalet innehållande förslag till annat beglut, blifvit afgifoa. Kammsa ren beslöt att de båda punkterna skulle i sammanhsvg med hvaranära töredragas och ordet be gärdes af Hr Hierta. Då jag varit den förste somi dett: ämne begärt ordet, så får jag till en början för der den diskussion, som vid remiesen af K. Mi roposition angående statsverkets tillstånd och be: iof vppstod. tog mig friheten sätta i frågå, hurt vida icke ioköpet af den Dramatitka teatern sken -Iför H. M:t konungens och icke för statens räk ning. Härtill svarade då en af ledamöterna i der teaterkomitå, som närmare utredt denna fråga, al detta inköp verkligen skett för teaterns egen räk Y ning, samt sålunda, då denna är statens egendom äfven i viss mån just för statens räkning. Med an I ledning af detta påstående ber jag få uppläsa nå gra rader ur nämnde teaterkomites betänkande sidan .6, hvarest det heter: Den 31 December 11862 upprättades köpekontrakt, hvarigenom teater direktören E. Stjernström och bangs hustru Louise, f. Granberg, till -H. M:t konung Carl XV uppläto och försålde egendomen Mindre teatern kaliad, med allt löst och fast, för en summe af 270,000 rår, hvarutaf 220,000 för fastigheten och 50,000 för den lösa egendomen. Genorh ett under samma dag utfärdadt köpebref fullbordades köpgafhandlingen, och laga fasta å egendomen blef genom beslut at borgmästaro och råd i Stockholm den 1 Juni 1863 I meddelad H. M:t konungen på begäran af kongl. I teaterdirektionen. Häraf torde det vara en afgjord sak, att det är JH. M:t konungen och icke någon annan som kongl. teaterdirektionen vid köpet representerat samt att det är han ensam som är egare af den Dramatiska teatern. På grund häraf anser jag för min del, att riksdsgen egentligen icke har att befatta sig med denna fråga, så framt nvemligen icke riksI dagen kan anse billigt, att genom beviljande af nå.Igot anslag underlätta konungens uppoffringar i och för ifrågavarande köp. Men det;kan icke förnekas, att denna fråga på sätt och vis berörer civillistan. En annan fråga är, huruvida häri skall anses ligga tillräckligt skäl för riksdagen -att ikläda sig eller staten det ifrågavarande inköpet. För min del tror jag att riksdagen icke på något sätt genom dessa bidrag bör eller kan invecklas i befattningen med en teater, hvilken tillhör konungen ensam. Staten har uppiåtit den kongl. operans lokaler och inventarier att af :kopgl. teaterdirektionen användas, på sätt konungen derom föreskrifver, och riksdagen har så mycket mindre anledning att blanda sig i denna sak, som konungen sjelf lemnar ett högst betydligt årligt bidrag till enna institution. Efter hvad jag redan yttrat skulle jag visserligen nu kunna eluta med en enkel proposition om afslag å den föredragna punkten, men jag ber dock få tillägga några skäl, hvarföre jag ieke tror det vara så farligt som mången: föreställer sig; om den Dramatiska teatern blefve afsöndrad från den lyriska I elier Kongl. stora teatern, Hufvudskälet hvarföre jag önskar att det begärda anslaget för närvarande icke måtte beviljas, är att jag tror, att det icke skulle saknas tillfälle att, derest man så önskade, öfverlåta den Dramatiska teatern till en enskild prason och dymedelst från konungens skuldror lyfta en del af deg börda, som nw för de. kongl. teatrarnes underbåll tynger.honom. --Man har visserligen: hört att enbud i-denpna riktning blifvit gjorda; huruvida med dessa varit allvarligt menadt är en annan fråga, och just härom torde det nu vara skäl att förvissa sig. Men i hvilken-ställning tror man väl att den Kongl.-stora teatern skulle komma, derest från densamma den Dramatiska teatern skulle afsöndras. Man har hittills ansett såsom ett faktum, att den Dramatiska teatern bär gig sjelf, och att det sålunda endast är för upprättbållande af den lyriska scenen somuppoffringar göras. Jag ber att få illustrera detta påstående genom att ytterligare hänvisa tillteaterkoI mitns betärkarde: Först och främst ber sg då att få fösta uppmörksamheten vid åtskilliga up I gifter å sidan 13, hvaraf framgår, att -H. Me 0 ,nungens af enskilda medel lemnade bidrag till de i kongl. teatrarne utgjorde under tiden-;från den 1 I Juli 1863 till ssmma dag 1869 ett sammanräknadt i belopp af 547,821 rår 64 öre, eller i medeltal för I hvarje af dessa sex år 91,307-rdr 10-öre. Öfvergå ivi vidare till sidan. 34 i samma betänkande,så finna : vi att, med iakttagande af den-nyss gjorda medeli beräkningen af konungens årliga bidrag; de under;stödsmedel de kongl. teatrarne för hvarje år kunpat påräkna, utan att räkna recetterna, gestalta sig . sålunda: i Statstanslag.. -:60;000 rdr H. M:t konung g 91307 Kongl. familjens abonnemeni 11.860 i Summa 187;867 rdr ; Om pu, såsom man antegerj den Drzmatjiska teatern bärsig sjelf utan understöd, så måste alla dessa 187,867 rdr hafva gått åt endast för att understödja den Stora eller lyriska teatern. Antager jag vidare, att de kongl. teatrarnes speltermin börjar omkring den 24 Augusti och slutar den 20 Juni, så blir detta, med antagande af 5 representationer i veckan å den lyriska scenen, 215 representationer under hela spelåret, hvilken beräkning äfven temligen öfverensstämmer med de uppgifter som äro att:tillgå i kongl. teaterns egna : journaler. Delas vidare den nyssnämnda årliga understödssumman, 187,867 rdr, med antalet re: presentationer, 215, så finner man, att kongl. stora i teatern, utom recettmedlen, för hvarje representation tillgodonjuter ett bidrag af 873 rdr 3 öre. Det förefaller mig. verkligen, som om något måste vara i olag i afseende å sjelfva styrelsen af en ; sådan teater, hvilken, utom recettmedel, icke kan , bära sig med ett:tillskott af 873 rår för hvarje . representation. Ehuru det måhända icke vore förenadt med synnerligen stora svårigheter, att försöka utreda orsakerna till detta missförhållande, vill jag dock ej inlåta mig derpå; men deremot skulle det vara mig kärt, om en annan ledamot af denna: kammare, hvilken sjelf varit direktör för den kongl. teatern och hvilken följaktligen eger större sakkunskap än jag i detta ämne, behagade något närmare utreda denna ssk. För min egen del har jag velat hålla mig till sifferuppgifter, och af..dessa har jag trott mig kunna draga den slutsats, att, -derest den Dramatiska teatern komme att frånskiljas från den lyriska, följden deraf skulle blifva, att-en stor del och troli-;gen den förnämsta delen af den Dramatiska teaj terns talanger komme att öfvergå till och uteslutande egna sin tjenst åt den Stora teatern. Härigenom skulle åter den dubbla fördelen vinnas, att dels den Stora teatern icke -så ofta som nu nödgades gifva nästan uteslutande lyriska pjeser, dels ock att dessa talanger skulle i betydlig mån bidraga att öka Stora teaterns inkomster. Man måste nemligen fästa stort afseende vid det förhåNande, att den del af Stockholms befolkning som besöker teatern är alltför ringa för att kunna ensam underhålla den lyriska scenen minst fyra och oftast fem gånger i veckan, och detta så mycket mer som teaterdirektionen, hvilken vanligen befinr ig i ett finansielt betryck, ä d