Aftonbladet – 16 mars 1871, sida 3

tt, Betraktelsernas författare uppgifver tillillika att bästantalet vid ett ridande batteri 1 I på fredsfot, hvilket nu utgöres af 31, ekulle tt ) kunna nedsättas till 26 pr batteri, men dera I jemte att, vid mobilisering, 161 hästar för iI ett sådant batteri på 6 kanoner skulle era fordras. Öfver 130 hästar pr batteri skulle ke ju således vid krigsutbrott behöfva anskaffas; rImen hvilken betydande fördel erbjoder egent. tt jligen under sådana förhållanden orgsnisationen af 2 kalladt ridande artilieri på fredsa fot och hvilket värde kan man tillmäta för8 stterens argumentering, då han i fråga om ar l athålligheten på slagfältet yttrar som följer: tHärtill kommer äfven svårigbeten att under ifiendens eld sätta i ett anspann hvilken häst gom .d ) helst, om ban dertill är oriden och oförsökt, bvilM ket allt kan lända till den största oreda och ett farligt dröjsmål. Dessa olägenheter försvinna till s)stor del vid ett ridande artilleri med sina mer el1, ler mindre ridna, förut kända och i närheten var rande servishästar. al Vid ett mobiliseradt batteri blir ju tillgånst gen på sådana hästar, efter hvad nyss är vist sadt, relativt obetydlig. nn) Hvad artikelförfattaren ordar om det å svenska åkande artilleriets största fel: att t Janspanrets 6 hästar alla äro beridna och ;, Iskola atyras af 6 kuskar, röjer, hvad bedö,, mandet af kuskarnes förmåga att fullgöra sitt r J uppdrag beträffar, en så tullständig okunnigelhet om rätta förhållandet, att man deraf tydligen kan finna att han ätminstone ej är ofIficer vid det åkande artilleriet. Rätta förhållandet är nemligen det, att meilanoch stång-parens högerkuskar vid det åkande lika litet zom förparens högerkuskar vid både det ridande och åkande artilleriet försvåra sty frandet af dessa spann; ty de högerberidte ; jkuskaine rätta sig i detta fall heit och hål, let eter de vensterberidne, hvilka senare en samrme bestämma den väg, på hvilken fpanpet skall föras, och någon konversation — ;Jäpnu mindre någon tvist förekommer i följd deraf icke — vid det åkande artilleriet. Deremot lär väl ingen förneka, att det i flesta i fall vore fördelaktigt om för det eervismanskap, zom nu rider högerhästar, plats i stäl;Jlet kunde på fordonen beredas. Vår pova1ende materiel torde dock ej medgifva vid. Jtagandet af en sådan åtgärd — åtminstone hafvs hittills verkstälde försök icke visat pynnssamt resnitat — men man kan tega för fvet, att vid apskaffoing af ny materiel ve. Cerbörigt afseende å ifrågavarande omständighet skall fästas, ty de fördelar, som ders igenom kunde vinnas, äro särdeles betydande. För att vera framstäldt af en sartilleriofficer. förekommer följande yttranden lika oförståndigt som talet om BHörerkuskarnes mest orördelektiga inverkan få körvingen. Förl. söger remligen; Fördelen via det ridande artilleriet är dessutom den, stt som servishöstarne äro försedda med -bröstselsr,! bad tan man. till oberiden högerhöst der begagna jen a sadelbruten sou mankoch lok-) i bruten bäst äfvensom att jemförelsevis svai gare och oridne hästar dertill ktnra snvänli das. Häraf vill det synas som om högerihästarne vid det ridande artilleriet aldrig skulle vara beridne, och likväl är det fl jstörsta vigt för hästarnpes uthållighet, attj. lman under alla tågmarscher, så länge men j! lördas i skridt, låter endera endast höger-! I hästarne eller endast vensterbästarne bära ; J L tare, bvarföre också reglementet föreskrifr, att omvexling härutinpan skall iakttas. Bervishästarne vid det ridande zertilieriet äro dessutom ala beridne. De äro såledeg alla bloitställda för sadelbrott och tröt! itas derjemte af att bära ryttare. Roserv!! kh starpe vid ett åkande bsiteri äro deremot i sadisde, men icke beridae, och tordel, i säkrare tillgirg på friskare ochls ittade hästar derigenom beredas än ge-l. inom den anordning, rom vid det svenska rij ande artilleriet nu eger rum. Hvad slatli ; en beträffar det omförmäldea stora antalet; g 8 I f C 1 brutna höstar vid de år 1848 mobiliserade batjterierna, härrörde detta ef en felaktig utrustning med en då oförsökt och sedermera olämplig befonnen sadelmundering. Frågan om ridande eiler åkande artilleri är för öfrigt oj by. Den väcktes redan inom 1861 års landtförsvarskomitö af en bland )t Wendes regemeptes mest framstående offii cerare, majoren Hjort. Komitöna yttrar derJm i gitt betänkande. Ridande srtideris!j företräde framför det hes oss 2 k. åkande har länge ansetts bestå uti intet annost, änjg att ega en större reserv af bästar och mani skap, somt derigenott mera uthållighet i rö Felse, ehuru denna reserv vore bättre använd e ö ait enligt sin natur bålläs bakom, än onödigtvisielden. I betraktsnde derföre af det större antal manskap och hästar, som det svenska li de artillieriet skulle fordra, tro komitöå ade att, vid ermeas försättanda på fältfot, våra mindre tillgångar icke böra anvärdss I att organisera åtminstone flere ridarde batlt terier, än det till kavallerireserven börande. s Alla de öfriga 18 skulle organiseras såsom äkande, Komiten föreslog således — högst 7 ett ridande bätteri. t Af allt bvad i det föregående blifvit sn-k 8 e eg ä fördt tordel framgå, att skilnaden . mellan it åkande och ridande srtiilleri hufvudsakligen !? består i tillgången på reservhästar. Tvifvels1 utan vore det fördelaktigt om i uirustningsplanen för hela vårt föltartilleri på krigsfot ett så stort avtal reservhästar komma att ingå, att alla batterier kunde göras till ridande; men då, af sparsamhetsskäl, i fredsOrganisationen, såsom förf. sjelf angilvit, ej; bör upptagas mera än !e—!s5 af det för fältbehof erforderliga hästantsalet, så torde deraf 1 också vara klart, att till följd af denna ofullh ständiga fredsorganisation vårt s. k. ridande 7 artilleris företräden vid mobilisering skulle; befinnas vara mera inbillade än verkliga. Jus större anslag, som för anskaffande och un-;p derbåll af artilleriets hästar på fredsfot kan :s beviljas, desto bättre för detta vapen, men!S detta blir då ej annat än en ekonomiskallFr deles icke en militärisk organisationsfråga. Fp Vill man åter redan på fredsfot organisera: ridande batterier, så böra dessa för ingen del, eäsom förf. yrkar, sammanföras i ett vid ;t ena ärdan ef landet förlagdt regemente, 4 utan de böra i lika antal tilldelas samtliga d artilleriregementena och derigenom på samma ö gång de särskilda armekårerna, emedan in-:J delvingen på fredsoch krigsfot i allt bör så t vidt möjligt vara densamma. 8 Härmed kunde hvad som i artikeln rör ? CAiolfra vakan avrtillariote nrvanieatinn) 3 dat. T K D a g B k J b