Aftonbladet – 15 mars 1871, sida 2

Jernvägsfrågan. ITIL Vi hafva i det föregående skärskådat det bibanekomiten föreslagna sätt för statsinderstöds lemnande åt enskilda jernvägsinläggningar, samt framdragit några af de conseqvenser; hvartill detsamma visat sig leda det fall, der det redan blifvit tillämpadt, och hvartill det med all säkerhet skulle leda, om man framdeles tillämpade detsamma. Vi skola nu egna någon uppmärksamhet åt de öfriga sätt, som kunna ifrågakommia. För vår del tro vi, att räntegaranti för understödjande af enskilda jernvägsanläggningar icke heller bör ifrågakomma, enär följden skulle blifva samma konkurrens med statens egen upplåning, som ofvan påpekats inträda vid meddelandet af understödet i form af direkt anslag. Attåter, såsom under innevarande riksdag föreslagits, staten för understödssumman skulle taga aktier, i de privata banorna, vore endast att binda större kapital i desamma, hvilka svårligen kunde frigöras,toch skulle medföra en inblandning i administrationen och trafiken, hvilken till följd af det mera invecklade kontrollväsendet för båda parterna troligen skulle blifva förlustbringande och menligt inverka på trafikens effärsmessiga ordnande. Denna form för understödets meddelande kunde föröfrigt föranleda till samma förluster och obehag, som statens intressentskap i Trollhätte kanal m. fl. företag. För båda parterna ömsesidigt fördelaktigast och på intet sätt förlustbringande för det allmänna synes oss det sätt för understöds lemnande, som hittills i allmänhet varit vanligt eller lån till 23 af anläggningskostnaden, med jernvägen som säkerliet för lånets ordentliga förräntande och amortering. Fördelarne af detta sätt för understöds jagande äro lätt bevisade och i ögonen fallande. Först och främst är det fördelaktigt för bolagen, som icke behöfva sammanbringa mer än a af anläggningssumman, hvilket alltid bör lyckas, om eljest banan är afsedd att byggas i-en riktning, der behofvet af densamma ger sig kraftigt tillkänna och utsigter förefinnas att erhålla en någorlunda tillfredsställande trafik. Sådana bolag deremöt, som icke medelst aktieteckning kunna sammanbringa nämnda belopp, förtjena icke att af staten understödjas. Bolag, som bildas på denna grund, ega ock fördelen att hafva sina finanser ordnade på förhand, hvarigenom arbetet kan utföras och trafiken ordnas på det bästa, ändamålsenligaste och billigaste sätt. Orsaken till våra hittills utförda enskilda jernvägars billighet i förhållande till de utländska kommer sig helt enkelt och till. större delen af det sätt, hvarpå finanserna genom detta statslånesystem kunnat ordnas, i det man kunnat undvika alla de oerhörda köstnader och förluster. på. kapitalrabatter, provisioner, räntor, vinster till entreprenörer m. m., som så betydligt fördyrat de utländska jernvägarne, och hvarpå för oss de af utländska bolag utförda Köping—Hult och Oscarshamns. banorna äro slående exempel. Samma svårigheter, som mött dem; skulle utan tvifvel också drabba våra blifvande jernvägsanläggningar om bolagen sjelfva måste anskaffa större delen af det för deras byggnad erforderliga kapital Och för staten bör detta system att genom lånebidrag understödja enskilda jernvägsanläggningar ej heller annat än medföra fördelår, om understöd endast lemnas till sådana banor somsäro af större allmänt gagn, för, hvilka en tredjedel af anläggningskostnaden kan genom aktieteckning sammanbringas, och hvilka kunna beräknas fömna ränta på det erhållna lånebeloppet, samt om -slutligen bolagen tillförbindas att erlägga samma ränta, hvartill penningarne kunna af staten upplånas. Staten understödde på detta sätt endäst med sin kredit, uppträdde ensam utan konkurrens som låntagare, då penningarne alltid kunde erhållas till billigare pris, och behöfde icke göra någon förlust, ty man borde väl kunna antaga att önskilda persöner iorterna icke gerna insätte 13 i företagen om dessa ej vore gagneliga och kunde beräknas lemna ränta på statens bidrag. Om på detta sätt ett viset årligt belopp, onligt . Mits proposition till innevarande ksdag, ansloges till låneunderstöd för enskilda jan vägsbyggnador, så skulle måhända något ångsammare men säkråre och utan det vingleri som läses å hvarje blad i utlandets jernvägshistoria, ett sekundärt jernvägsnät åstadkommas utan rubbning i våra finansiella förhällanden, till oberäknelig nytta för de orter som till detsamma kontribuerat och förlandet i sin helhet, som först derigenom finge full nytta af sina dyrbara stambanor, och större inkomster å desamma genom den trase som ett utsträckt bibarenät skulle tillrå. Vi kunna således ej annat än på detvarmaste förorda regeringens proposition till riksdagen i detta hänseende, men anse i motsats till denna proposition låneunderstödet böra lemnss till samma ränta som af kosta staten, då staten bör vara belåten med destora indirekta fördelar jervägarne tillskynda landet, utan att vilja förtjena -på jernvägsbolagen. ed -afseende å den vigtiga, men i -alla Händelserssekundära frågan, höruvida riksdagen eller rögerifigen bör bestämma den ordningsföljd, i hvilken täflande bolag böra komma i åtnjutande af -lånebidrag, kunna meningarne visserligen vara delade; men den erfarenhet vi haft af det inflytande, som jernvägsintressenas kamp inom representationen medfört, skulle göra det, synes 0as, i hög grad öpskvärdt om de slitningar och det köpslagande mellan intressena, som förut så ofta egt rom, kunde undvikas derigenom att, på RESTER —————— I Det var i detta kritiska ögonblick då mr ———— RR TS ia Nf RA