Aftonbladet – 11 mars 1871, sida 2

ill detta ögonblick jemte furst Metternich,: ord Lyons, Djemil pascha och andra am-lf assadörer och ministrar från den diplomaiska logen åhört och åsett sessionen, stegl: iu upp och lemnade salen, sannolikt tänande att med författaren till Les Miserables 4 å tribonen det ej fanns någon säkerhet förl; eliga öron. Det var sällsamt., säger kor-! espondenten, att se Victor Hugo efter tjugul. rs landsflykt tala till en fransk församling gen, med full frihet att anklaga dessa devuterade som vågade framstamma kejsarlömets försvar inför det mördade Frankriken. Correspondenten finner det vara af nog nycken vigt att omtala att Victor Hugol: rid tillfället bar den röda skjortan underl. ocken. Efter honom kommo Vacherot och: Louis Blanc, hvars tal mycket prisas. Menl: vem är det som efterträder den senare pål. ribunen? Hvems är denna gestalt, en gång så rak, och äfven pn endast lätt böjd af hög ålder, denna hvita mustach och detta ansigte fåradt af bekymmer och sorg, lika mycket gom af år? Det är general Changarnier. Den tappre gamle generalen helsades med bifallsrop. Hans ord föllo ungefär så: Nära slotet af ett långt lif och mera angripen till helsan än jag månända ser ut, har jag bibehållit en stark passion, kärleken till mitt land. Jag skallänpu en gång kunna tjena det genom att vördnadsfallt tillstyrka denna församling att sluta fred. Vi meddela här nedan namnen på dem af församlingens mera kända ledamöter, som röstade för ratifikationen af preliminärerna. De voro: Abbadie de Barrau, Abattucci, Adam, Andelarre, Audiffret-Pasquier, Aurelles de Paladines (general), Bagneux, Barante, Barthelemy Saint-Hilaire, Bastid, Batbie, Baze, Benoist-dAzy, Bernard-Dutreuil, Besson, Bethmont, Bethune, Bonald, Bonnet; Boyer, Brame, Brun, Carnot (den äldre), Carr6-K6risouöt, Casimir-P6rier, Castellane, Chambrun, Changarnier, Chardon, Charton, Chasseloup-Laubat, Chevandier, Horace de Choiseul, Cochery, Conti, Corn6, Costa de Beauregard, Daru, Decazes (baron), Decazes (bertig), Delord (Taxile), Deseilligny, Douai, Duchåtel, Ducrot (general), Ducnaing, Dufaur (Xavier), Dufaure (Jules), Du Marhallac (abb6), Dupanloup (biskop i dOrigans), Dupin, Dupont (de IEure), Eschasseriaux, Eymard-Duvernay, Fourichon (amiral), Fournier (Henri), Franclieu, Frebault (general), Galloni dIstria, Gavini, Germain, Gouvion Saint-Cyr, Grammont, Grery, Guichard, Haentjens, Haussonville, Jaffre (abbe), Jätirbguiberry (amiral), Johnston; Joubert, Kergariou, Kergorlay, Keridec, Kermenguy, Kersauson de Pennendreff, Kolb-Bervard, Labitte, La Caze, Oja de Lafayette, Lambert de Sainte-Croix, Lambrecht, Lanfrey, Lsprade, Larcy, La Ronciere Le Noury, la Rochejacquelin, Lasteyrie, Laurenceäu, Leblond, Lebrun, Le Camus, Amedeo Lefövre-Pontalis, Antonin Lefåvre-Pontalig, general Le Fiö, Victor Lefranc, Legrand, Aime Lervyux, Emile Leroux, Le Royer, Lesperut, Lespinasse, Lestourgie, Laurent, Leopold de Limayrac, Littr6, Magnin, Maleville (marquis de), Maleville (Leon de), Maltzieux, Malicorne, Manini, Marmier (duc de), Martel, Martin (Charles), Martin (Henri), Martin des Palligres:(general), Massy, Merode, Monjaret de Kerjegu, Monneraye, Monnet, Montgolfier, Mloraar marduls de), Mortemart (marquis de), Moulin, urat (Joachim), Murat-Sistridre, Pajot, Passy, Pclissier (general), Pellatan, Philippoteau, Plibon, Pothuau (amiral), Poujade, Pouyer-Quertier, Pradie, Prax-Paris, Rameau, Rampon, Remusat (Paul de), Richier, Rolland, Roussel, Saint-Germain, Saint-Marc Girardin, Saint-Pierre, Saint-Victor, Saisset (vice-amiral), Salvandy, Savary, Say (Lon), Segur, Silva, Simon (Jules), Taillefert, Talhouöt, Target, Temple, Thiers, Thomas, Tillancourt, Trochu (general), Vacherot, Vast-Vimeux, Vidal, Vitet, Voguc, Wilson, Witt (Cornlis de). Af de 107 som röstade nej äro följande de mest bekanta: Adam (Edmond), Arago (Emanuel), Arnaud (de FAniegeN Bamberger, Barbaroux, Dillot (general), Blanc (Louis), Brisson, Brun, Brunet, Carnot (den yngre), Chanzy (general), Clemenceau, Dorian, Del escluze, Ducoux, Durieu, Esquiros, Farcy, Floquet, Gambetta, Gambon, Gent, George, Grandpierre, Greppo, Grosjean, Guiter, Hartmann, JauBert, Joigneaux, Jouvenel, Keller, Langlois, Laurier, Lefranc (Pierre), Locroy, Loysel (general), Malon, Marc-Dufraisse, Mazure (general), Millidre, Moreau, Peyrat, Pyat (Felix), Quinet (Edgar), Ranc, Razoua, Rochefort, Saglio, Schneegans, Schelcher, Tachard, Teutsch, Tirard, Tolain, Victor Hugo. I omröstningen deltego ej Jules Favre och Picard, såsom af sina embetsåligganden qvarhållna i Paris, hertigen af Aumale och prinsen af Joinville, om hvilkas val kammaren ännu ej uttalat sig, mairen i Strasbourg Kuss, som då låg på dödsbädden, de fyra deputerade från. Vosgesdepartementet, bland dem Buffet, samt slutligen några andra, som, i likhet med Belforts kommendant, öfverste Denfert,: general Deligny. och grefve Chaudordy, ännu ej kunnat begifva sig till Bordeaux, ; Från det öppnade Paris börja nu åter några stämmor, som vi ej på länge hört, tränga fram till oss. En af dem är John Lemoinnes, den utmärkte publicistens, som i Journal des Debats uttalar sigi följande nobla ord om de känslor, hvarmed Frankrike bör gripa sig an det jättearbete, som ligger framför det; Fäderlandets blod sipprar ut genom alla porer; vi tyckas knappt förstå, känna och veta af det; vi likna särade, som blifvit söfda med kloroform. Men när vi vakna upp ur denna feberslummer; när vi söka efter vår hand; vår arm och fina ett tomram, då, store Gud, hvilket uppvaknande! ... Och ändå måste vi vakna. Vi måste fortsätta lifvets och arbetets pilegrimsfärd. De ruvarande generationerna skola ej skörda frukterna deraf; de ha upplefvat för mycket för att vara förtviflade för alltid, och de kunna säga till lyckan: Vi kända hvarandra för väl för att låta lura 088 en gång tills, Men framtiden tillhör oss icke. Om vi gifva efter för sjelfviska och personliga känslor, skola vi testamentera fältropet hämd åt de generationer, som komma efter oss. Vid den plågobädd, der Frankrike nu ligger mördadt, ha vi endast tre ord att yttra såsom liktal: Tystnad, tålamod. Det tredje ordet ha vi ej rättighet att uttala; vi ha ingen rättighet att förfoga öfver deras blod och lif, som komma efter oss; vår enda pligt är att sätta dem i stånd att täpka och handla