Aftonbladet – 6 mars 1871, sida 2

sranden till våra nuvarande nederlag? I de jaga af oss tillryggalagda åren under kejsardömet. Det är icko endast vi, utan hela Enropa, som påstår det; till och med Tyskland uttalar det högt. Men ver det icke deartementerna, som hufvudsakligen understödde framgången ef Decemberstatskuppen? Det var departementerna som höllo sig tilll, de otficielia kandidaterna, hvilka Paris all: tid tillbakavisade; det var de som gåfvo kej; sardömet en legstiftande kår efter dess ön-; i j l ; skao. Det var denna sedan tjugu är nästan j, oförändrade lagstiftande kär, som, ehuru sjelf icke benägen för kriget, icke vågade lägga hinder i vägen för detsamma, då herrskaren ville hafva det. Hvaröfver beklaga sig då departementerna? De ha beherrskat Frankrike och Paris. De ville hafva en stark regeriog och de fingo en sådan. De funno för godt att helt och hållet öfverlemna sig ät en enda man; och de ha gjort det utan några konsiderationer, utan att izkttaga de enklaste klokhetereglor. Deane man bar störtat Frankrike i en afgrund. Paris är icke Id dertilll Sakerna skulle säkerligen stå ittre, om man hade lyssnat till Paris. I alla händelser kunde det icke ha gått sämre än det gick. Sidele offentliggör en proklamation af Victor Hugo, Louis Blanc, Edgar Quinet, Schöleher, Floquet, Milliore m. fl republikanska deputerada (bland dem dock icke Gambetta och Rochefort) till representanterna för departementeroa Ofre Rhein, Nedro Rhein, Meuse, Meurthe cch Vosges; bufvudpunkten derilyder sälunda: Vi käpna oss lika mycket förenade med de hjeltemodigsa befolkningar, I representeren, som med det gemensamma fäderneslandet. Vi förklara oss och vi förklara nationsiförsamlingen och hela franska folzet oberättigade att göra en endå af edra valmän till Preussens undersåte; likasom I,! förklara äfven vi hvarje handling eller fördrag, hvarje votum och hvarje folkbeastuti ogiltigt, genom hvilket ringaste bråkdel afi Pl!sass och Lothringen skulle afträdas. TReubliken lofvar er, att ständigt vilja. sträfra för deras återförvärtvande. Daily Telegropk meddelar ordalydelsen at fredspreliminärerne, hvilka äro ondertecknade af Thiers och Favre på den franska, samt af Bismarck, Bray, Wächter och Jolly den tyska sidan. Demarkationslinien begyaner i rordvestra delen af kantonen Cattenom, går öfver Thionville, Briey och Gorze samt gränsar mot vester och söder till arrondissementena Metz, Chåteau BSalins och Petton1 conrt, derpå till. Orbte Montagnes, går emellan Sielle Moncel och Sielle Blanche och Verouze, sammanfaller derefter med gränserna: för departementens Nedre och Öfre Rhein ända till kantonen Belfort, går öfver kantonen Delle och berör den schweiziska gränsen. Linien i bar sedermera blifvit förändrad, på det atti Belfort skall kunna komma under Frankrike, ! och några socknar i närheten af Metz under Tyskland. Dokumentet stadgar, rtt Tyskland i evig tid skall behålla de afträdda om: rådena, Genast efter ratifikationen af frodepreliminärerna skola tyskaroe utrymma departementena Calvados; Orna,; Sartbe, Eure; Loire och Yonne ända till venstraSeinestranden. Fransmännen skola, med undantag af garnisonen i Paris, draga sig tillbaka på an. j dra sidan om Lvyire till det definitiva freds-; siutet. När. 2 milliarder blifvit erlagda, skola de tyska trupperna blott, hålla departementena Marne, Ardennes, Öfre Marne, Meuse,:j Vosges och Meurthbe samt Belfort besatta. ! Tyskland förbehåller sig tillfredsställande:! nansiella garantier i stället för de territo-! riella. Hura osäker den fred måste blifva somj ingåtts på sådana vilkor som de hvilka lemnat Metz i Tysklands händer, måste nu klart springa aila i ögonen. Att fransmännen! skola vara de första att framhålla det, kan; ej förvåna, Så yttrar den moderata Avenir, National i en artikel hvari bon söker visa att: bördan deraf ej endast skall falla på Frank-; rike, utan att Tyskland sjelf skall få vid-i kännas sin dryga anpart derat, Peyrat: skrifver: i Förlusten sf Metz betyder, att Paris stän-— digt är blottadt och utsatt för fiendens ha-: stiga anfall. Frankrike har då icke längre i! nordost någon fästning, som kan hejda en fiendtlig armes marseh en enda dag, och; Meuse blir vår gränos, men det är en illuso-; risk gräns. Med Vogeserna och Mutz kunde: Paris vara skyddadt för ötverrumpling; utan. Metz ega Vogeserna icke mera någon stra-! tegisk betydelse, emedan den fiende, som vill! angripa oss, helt visst skali akta sig för att, öfvergå dem, då han kan kringå dem i norr. : Genom at förlora Elssss lida vi en oerhörd: förlust, men det återstod oss en gräns: Vo-. geserna; genom förlusten af -Metz bli vi ett! öppet land. — Detta är för ett stort folk en! outhärdlig stöliniog, och om vi nödgas un-j derkasta oss den, skola vi göra det, men vi! skola ej villigt fiona oss dei, och den blifvande freden skall med sitt rätta namn ka. lag vapenhvila. Hvad skall Tyskland vinna!j på, att denns fred blir en vapenbvila? Mili-. tära bördor stan gräns och utan slut, full-i komlig osäkerhet, beständig rubbning för sind. industri och bandel, den preussiska despotis-!4 mens införande, det feodala partiets Se välde, förlusten af all frihet samt slutligen 1 en oundviklig inteliektuel, morslisk och in-it dustriel utarmaing. Frankrike, underkastadt! savaroa nödtvång, samma svårigheter, samma bördor, skall äfven bli fattigt; men det enal( landets olycka skall icke bota det andras, och ! äsynen af våra lidanden skall vara en sorg-( lig ersättning för da lidanden, som vänta det tyska folket; ty det har på samma gång vunnit äre och träldom, och det bar derutöfver fått de aggande bekymmer, som hemsöka eröfrare och röfvare, ty de lefva i ständig äångest, att deras eröfringar och byte skall gå dem ur händerna. De engelska tidningarne uttala allmänt det skarpaste klander öfver fredsvilkorens obillighet. Timez betraktar dem såsom ett vapenstillestånd, under hvilket Frankrike skall förbereda sig att vinna upprättelse. Tidningen råder Frankrike att välja en duglig och klok regering, som kan väcka förtroende utomlands, der det skall nödgas söka penningarne till Tysklands krigskostoadsersättning, — Morning Post yttrar, att ju mera Preussen äter app, destostarkare skall aptiteniblis Frankrike har upphört att vara en makt af första rangep,. tillägger denna tidning. och fölinu fm (MD IA PM ös AA AS ff KA ag RAN NR AN