Aftonbladet – 6 mars 1871, sida 2

dess motståndare. Metz skall bli fältropet för dea franska patriotismen och hatet till Tyskland. — Daily Telegraph skrifver: I ett nära förestående krig skola sympatierna, hvilka i Juli måned voro på Tysklandsisida stå på Frankrikes sida under dess ansträngningar att återvinna sin integritet., — Pall Mall Gazette ser i den fred, som Tyskland har påtvungit Frankrike, en permanent fara för Europas fred. — Standard yttrar sig i samma riktning. Tidningen hoppas blott, att den engelska regeringen icke bar haft någon del i den förförliga förödmjakelse, som Evglands gamla bundsförvandt har lidit. Hon kan icke i fredsvilkoren se minsta skymt till en moderation, för hvilken man kan ha Eng3a inflytande att tacka. Af de österrikiska tidoingarne ge naturligtvis Neue Freie Presse och de öfriga af det rent tyska partiets organer uttryck åt sia lifliga belåtenhet med fredsvilkoren, så mycket Hfligare måbända som partiet för ögonbiicket känner sig starkare än någonsin draget till stamförvandterna i det nya tyska riket. Deremot låter det något antorlunda från de tidningar som betrakta saken ur ceuropeisk och rent österrikisk ståndpunkt. Så skrifver Tagespresse: Metz var en fransk stad redan för tusen år sedån, då pommeranarne och brandenburgarne ännu vankads omkring i moras och skogar såsom hedniska barbarer och talade slaviska. Bland de otaliga pilar, som afskjatits mot det franska folkets bröst, är denna den förfärligaste, ty den är förgiftad. För oss här i Österrike tager det sig ganska märkvärdigt ut, att Preussen sätter sig i besittniog af lothringiskt område under äberopande af Tysklands säkerhet; men att Frenssen till på köpet skulle ha i sinnet att tillfoga 0ss en skymf, att insätta en österrikisk erkehertig såsom vasalifurste i det eröfrade landet, såsom Neue Zäricher Zeitung berättar, förefaller oss dock otroligt. Vi kunna böjas djupt och ha lidit förfärliga saker at Preussen; men vi äro, Gudske lof, ur stånd att sjelfve vanära oss till den grad, som otvannämnde förelsg, hvilket till på köpet har sken af välvilja, skulle förutsätta... Den franska nationalförsamlingen skall utan tvifvel göra ena dygd af nödvändigheten och ratificera de alla gränsor öfverskridande, bjetslitande vilkor, som man har pålagt landet. Det oaktadt kan och skall depna fred icke bli naturlig, sund och varaktig. I gynsammwaste fall betyder den en flerärig vapenhvila och ingenting annat. Och vi komma nu till den punkt; som i förunderli grad kastar dager öfver situationen, om också långt ifrån på något glädjande sätt. Vifråga, om det förnuftigtvis kunde vara tänkbart, att man påtvuoge Frankrike i dess yttersta nöd vilkor, gom måste väckas en ontsläcklig hämndtörst i dess själ, så framt icke Preussen ovilkorligt kunde lita på Ryssland, så framt icke den.rysk-prenssiska sammansvärjninger, hvars tillvaro vi aldrig tröttnst att bevisa, vore en dbestridlig sanning? Hkulle licke Frankrike för att återvinna sin integritet: vara villigt att i hvad ögonblick som j helst hjelpa Ryssland att tega hela: orienten :i besittning? I riksrådets gårdegsplennm tai lade emellertid våra tyskt-nationaia österriI kare om ett tyskörryskt krig såsom någonitiag, som alldeles icke kunde utebli. Ettsåi dant oförouft, en sådan förblindelse, ett såI dant öfvermått af tanklöshet och villfarelse jmåete man hålla till godo med hos personer, som ha lika mycket begrepp om den högre i politiken som en vaulig barberarelärling om ij komparativ anatomi. På Östersjöprovinserna j och deras bef:ielse, tänker Preussen alldeles icke; det skull uppsluka Holland, Danmark och stora stycken sf Schweiz, och s8edermera skall det göra slut på det cisleithanj ska Österrike. Detta stall det taga tillsyfi temål, härpå skall dess rofgiriga falköga stänI digt vara riktsdi; men så enfaldigt skall det icke vara, stt det för att betrygga orientens I säkerhet och behaga Österrike skall ställa sig ji ett fiendtligt förbållande till Ryssland, nej i så gränslöst inskrönkt är Preussen i sanning jicke. Det är obarmbertigt, förfärligt, skto I ningslöst, våldsamt roflystet, men det har all jtid varit i högsta. grad positivt, Hr Bisi marcks organer här i Wiea kaila detta ro l alpolitik. Hvilka afsigter Preussen har, är Jlätt att utgrunds, då det icke kan hålla för, dolåt; i hvilka riktningar dess grymma intressepolitiks magnetnål pekar; men den list, , hvarmed det utför dem, är obeskriflig och låter icke utleta sig. Tillfällst att bereda den I rycek-preussiska konspirationen, hvilken icke , blott hotar de flesta staters säkerhet, utan äfven verldens frihet, en välörtjent och nesa :Jig ändalykt, bar pu passeret obegegnadt. I Vridande händerna, men rådlöst och nverk. samt står Europa på stranden och ser Franko rike kämpa med böljorna. TIet kan icke. fortgå på samma sätt, utsn att vi allan, com : sträfva framåt, skola förlora allt fottästa och fvergilfva tron, att en rättfärdighetens ande går genom verldskistorien, tron på framåt i skridandetsoch bumanitetens upplyftande jidber. Ånnu konna Europa, rätten och frsrmi åtskridsndet bli räddade, och medan det stora vapenstillestånd, som eufamistiskt kal. las fred, tager sin börjar, spinner kanske den i förbittrade Nemesis trådarne till en frälsanda ; koalition, gom öfverensstävamer med folkens tanke och sinne och möjligen till på köpet jsättes i verket till trots för deras duperade statskloke. ft Det har på senaste tiden talsts om, att genom amerikanska sändsbadet i Berlin Ban erofts bemedling ett intimt förhållande skulle I blifvit inledt moallan Wachkinatan anh Parlin