Aftonbladet – 4 mars 1871, sida 3

LITTERATUR-TIDNING. Innehåll: En röst från utlandet i svenska slöjdernas liffsfråga. — Upsala universitets årsskrift. — Musikpressen. — Litteraturoch konstnotiser. En röst från utlandet i svenska slöjdernas lifsfråga. Det är en egendomlig företeelse att hvarje stor, tanke, som verkligen innebär ett framsteg i någon mensklighetens eller enstaka folks hufvudfråga, plötsligt — man vet knappt hvarifrån — dyker upp och ger sig tillkänna på en gåog från olika håll, hvilka till det yttre ej ha någon gemenskap med hvarandra. Något dylikt försiggår för närvarande inför våra ögon i en angelägenhet som med skäl blifvit kallad lifsfrågan för Sveriges slöjder. Det är frågan om höjandet af vår industri och följaktligen af hela vär odling som folk, dels genom en återgång till det rent folkliga och ursprungliga i motiver och behandlipgssätt, dels genom en verkligt genomtänkt och med älla behöfliga hjelpmedel utrustad anordning af hela vär slöjdundervisning. Skilda röster inom landet ha redan låtit höra sig öfver dessa frågor, isynnerhet om det oafvisliga behofvet för Sverige af ett omfattande murenm för-slöjd och industri, anlagdt efter fuilt praktiska grunder och stäldt i den lifligaste vexelverkan med hela den industriella utvecklingen. Det är under sådana förhållanden en synnerligt angenäm öfverraskning för alla dem som omfattat denna framtidstanke, att finna honom klart förstådd, grundligt utvecklad och lättfattligt framstäld af en man i utlandet, hvars insigter i alla dithörande frågor och hvars opartiskhet äro lika mycket höjda öfver hvarje tvifvel. Doktor Jakob Falke i Wien, känd som en af Tysklands utmärktaste vetenskapsmän inom det kulturhistoriska och konstindustriella facket, besökte förliden sommar vårt land för en särskildt med hans vetenskap sammanhängande angelägenhet. Under sin korta härvaro riktade han sin uppmärkssmhet i främsta ruvimet-åt vår konstindustri, och i senaste nummer ef tidskriften Mittheilungen des k. k. österr. Museums fir Kunst Industrie (15 Febr. 1871) har han nu meddelat några om utmärkt blick och varmt intresse för Sverige vitnande aomärkningar i detta hänseende, Vi ha ansett det vara af stor vigt att låta dem komma till våra läsares kännedom, endast med det tillägg, att man i en eller annan enskildhet skulle kunna rätta eller fallgtändiga hvad författaren antecknat; men dylika småsaker förringa ingalunda betydelsen af hans klara och värdiga framställning, hvilken vi lägga samtliga vederbörande. på bjertat. Hans uppsats lyder i fullständig öfversättning sålunda: Några anmärkningar om Sveriges konstindustri. Den som under den stora Parisutställningen 1867 egnade den svenska afdelningen nåon uppmärksamhet erinrar sig helt visst, att fon i flere hänseenden erbjöd konstvännen ett särskildt intresse. Detta berodde ej så mycket på de svenska målarnes verk, ehuru