Aftonbladet – 3 mars 1871, sida 3

w8 ; derkasta sig den deraf följande större bö m I dan för en till artalet jemförelsevis ring I del af de värnepligtige. Det är egentligen fi re dem som åsyfta att vid universitetet for ir I sätta sina studier som denna förlängning bl mera tryckande. De öfriga erhålla i state n tjenst något så när samma fördelar som I enskilda yrken. Denna svårighet för de 4; högre bildningens ungdom kunde dock vö a sentligen häfvas genom en äfven från andi n synpunkter önskvärd förändring af anordnir egen för preliminärexamina eller genom der alnas afekaffande. t Vi framställa alltså först ett förslag grun gl) dadt på ett års vinteröfning, fullkomnad ge tnom kortare fältöfningar under tvenne som elrar. t! A) Då den hufvudsakliga öfningen ska försiggå under vintern, följer deraf me nödvändighet, att de förberedande öfningarn 8 I mäste förläggas till någon stad eller derme t jemförlig ort: För upptagande af hvarje ål värnepligtige benöfdes, om kompaniets stor tllek bestämdes till 200 man utom trainsol s I dater, inom hvarje regementsområde fyra kom i I panidepotplatser, af hvilka en dessutom kund 1 j vara depotplats för dithörande kavalleri sam Jen annan gemensamt för artilleri och öfrig ; I specialtrupper, helst vid någon fästning son I derigenom finge garnison. Till dessa öfnings I depoter borde tydligen utses de för hvarj 3 I distrikt tjenligast belägna städer och köpin -gar, så att hvarje värnepligtig fullgjorde sil I öfningsskyldighet i största möjliga närhet til -Isin hemort. I några få fall kunde det måI hända blifva nödvändigt, att till en och samma depotplats sammanföra tvenne elle I flera kompanier. Till dessa depotplatser kunde första klassen af årets värnepligtige i de särskilda kompanidistrikten, för undergående af mönstring och särskiljande af det manskap, som ville egna sig åt specialvapnen, kallas till den I November hvarje år. Denna dag synes lämpligast dertill i anseende till dess sammanfallande med den vanliga flyttningstiden. Derefter borde rekrytöfningen med allvar och kraft bedrifvas under de följande sex månaderna, dock med 14—20 dagars uppehåll under julen, såväl för behöflig hvila, som för att ej genom onödigt störande af denna familjehögtid göra öfningarne särskildt betungande. Denna öfning skulle alltså fortfara till medlet af Msj. Denna tid hvarken kunde eller borde uteslutande egnas åt militärämnen och krigsöfningar. Äfven om detta vore möjligt, med afseende på kroppskrafternas i sådant fall onaturliga! öfveransträngniog, vore det ändock ej Jämpligt med afseende på öfvingarnes dubbla ändamål att icke allenast gifva krigisk utan ock merborgerlig daning åt den stora mängden. Tiden bör deremot någorlunda jemnt fördelas mellan militärötningar och andra medborgerliga öfningar. För att åskådliggöra vår uppfattning skulle vi vilja föreslå, att dagen blefve använd på ungefär följande sätt: Efter gemensam morgonbön kl. 12 7 användes den följande tiden kl. 7 till 9 för gymnastik och vapenföriog. Efter en timmas frukostrast användes tiden kl. 10—12 till studier, om vexlande omfattande modersmålet, dess läsning och skrifning, fäderneslandets historia och geografisamt samhällsförfattningens grunder, vissa kofvoddrag af den allmänna verldshistorien och geografien, räkning och geometriens hufvadgrunder samt allmän naturlära, särskildt den del som rör menriskokroppens orgsnism och behöriga vård. Dessa ölningar aflösas kl. 12—2 af militäröfningar, Helst i fria luften, hvilka efter 2:ne timmars middagsrast å eftermiddagen fortsättas kl. 4—!e 6. Den återstående delen af dagen 126—8 skulle slutligen egnas dels åt teckning, dels åt sångoch musiköfningar samt uppläsning af valda stycken ur fosterlandets litteratur. Någon tid kunde ock möjligen afses till handtverksmessiga öfvingar, synnerligast sådana som stå i samband med krigstjensten. Äfven de icke militära öfniogarne horde naturligtvis ledas af befälet, hvars antal dervid bör vara fullt tillräckligt. Om behöfligt, kunde biträde också lemnas af de mera bildade beväringsynglingarne, hvilka härigeoom komme att på ett ganska direkt sätt återgälda det allmännas kostnad för den högre undervisningen. Dock torde öfvervägande skäl tala för att jemväl dessas tid blefve använd till studier, dock i mera militärisk riktoing, så att de under öfningstiden kunde göras någorlunda skickliga till lägre befälsplatser. Af alla medborgare bör nemligen staten fordra, att de förvärfva en militärisk bildving, motsvarande deras bildningegrad i öfrigt, men också bereda alla medborgare lika tillfälle till sådan bildnings förvärfvande. Efter sex månaders dylik öfning tro vi, att rekrytbildningen skulle lemna föga öfrigt att! önska, vare sig från militärisk eller medborgerlig Synpunkt, och att man på en fast grundval kunde bygga den samfälda krigs.! öfningen. Den värnepligtige borde då kunna vara skicklig skytt och öfvad soldat samt förberedd att blifva god medborgare, Den 15 Maj borde alltså kompanierna bryta: app och förses med full fältutrustning, komplett: till alla de minsta delar, företaga marschen till regementets öfningsfält, der de sammanträffade med hvarandra och bataljonsöfninsar, fältarbeten m. m, kunde vidtaga. Vi, ägga någon vigt på det kompletta skick, hvari : slit, kompanierna tillhörande, då borde be-: inna sig och pröfvas under marsch, jernvägsresor m. m. Öfning häri är i och för sig af. cke ringa vigt, För så förberedda trupper borde 14 dagars Sfningar i bataljoner m. m. vara fullt till-;) äckliga och lämpligt kunna förbereda del. större fältöfningarne, som kunde taga sin böran den 1 Juni och fortgå antingen till midsommar eller till den 1 Juli. I dessa sistvämnda öfningar skulle icke allenast regenentets tvenne öfriga bataljoner från de två l; öregående åren (möjligen efter några daars föregående repetitionsöfningar i depöerna) deltaga jemte öfriga vapenslag, utan, elst (en eller flere divisioner) sammandrasas till fullständiga krigsöfningar. Detta ; lags öfningar i sådan skala äro absolut undgängliga, dels för manskapet, som ene, last sålunda kan förvärfva nägen vana vid erkligt fältlif, dels för befälet, som endast ålonda kan erhålla verklig insigt i taktiska ch strategiska rörelsers ledning och betylelse, dels ock för materielens follständiga, hak omm Aandact oalunda ban fo 24 4 N