Aftonbladet – 25 februari 1871, sida 3

DEER IIUA AIUCISBIdBSLI LE, UCL IDKICPP UCH äv tiva krigstjensten kan göra i öfrig medborgerlig -.verksamhet, längden af den tid som nödvändigt måste åtgå till krigsduglighets förvärfvande 0. . v: Med antagande aft folkbeväpningsgrundsatsen skall det sålunda alltid blifva möjligt att blända den okunnige med stora siffror om bärens numerär och små siffror om kostnaden för densamma. Huruvida åter dessa siffror belyda något, annat än på papperet, beror på det allvar och fullständighet, hvarmed medborgarens första krigsöfning bedrifvits. Om man utan vidare ätgärd helt enkelt dekreterar, att alla medborgare räknas som soldater och tillhöra mnationalhären, har man visst till skenet en lika stor härstyrka, som den manliga folkmängden, och en sådan organisation kan öfverträffa alla andra, såväl i afseende på försvarsstyrkans storlek som i dess billighet, men denna styrka är dock endest på! papperet en militärisk styrka, så framt den ej tillika är öfvad och med inre fasthet organiserad. Om man vill, att folkhären skall kunna vara något att lita på i farans stund, måste hvarje dess medlem hafva undergått så lång tids militärisk öfoing, att verkningarne under hela den följande lifstiden skola göra sig gällande och att det under öfoingen inkemtade aldrig helt och hållet glömmes. Vi tro, att om under det första året af öfningstiden allt för gemenskapen väsentligen möjligen kan grundligt inhemtas, det likväl för nyssnämnda ändamäls fullständiga vinnande är nödvändigt, att det inhemtade under åtminstone tvenne omedelbart efterföljande års fortsatta öfniogar ytterligare inskärpes och fullkomnas. Under denna förutsättning måste de ständiga öfningarne omfatta trenne åldersklasser sf befolkningen. För Sverige skulle detta, med antagande af hvarje äldersklass till omkring 22.000 man (hvartill hvarje åldersklass, när inga andra ifrån krigsöfoing befriades än de verkligt lytta till själ eller kropp, torde uppgå) tillsammans göra en styrka af 66,000 man, hvilken styrka ock torde vara den högsta, som landet under fredstid behöfde på en gåvg hälla under varen. I krigstid kan sanvolikt en långt större styrka blifva erforderlig och för detta ändamal böra åtminstone de årsklasser, hvilkas öfning senast blifvit afslutad, vara fullt organiserade och färdiga till krigstjenst, ehuru de icke under fredstid behöfva undergå ytterligare öfning. Dessa klasser utgöra då hvad man kallat krigsreserven, Huron många årsklasser som börå ingå i denna; är en fråga, hvars . afgörande dels Beror af det sannolika behofvet af -härstyrksn vid ett fiendtigt öfverfall, dels åf tillgångarne, dels; af den gräns, vid hvilken man. vill starna med afseende på det önskliga deri, att medborgarne vid den ålder, ci deres fredig i verksamhet ken antagas hafva erhållit ett; mera fast skoplymne, må, varda befriade från! skyldigheten till ett aktivt deltegande i det mera rörlig. försvaret, och alltså deras skyl-! dighet inskrävkas till aft qverstå i ortför-! svaret. Om man med afeeende få dessa för: hållanden bestämmer sig för bibehållande af endast ett inskränkt antal årsklasser, såsom! på förhahd fullt ordoad krigereserv, uteslu-: fer detta tydfigen icke möjiigbeten för ko-! nöng och riksdsg stt vid ötverbängande yttersta fara till rörlig tjäfstgöriog inkalla äfven senare åldersklasser. Med afseende på dessx förhållanden torde det kunna göra tillfyllest att ordna endast fyra reservklasser eller en styrka med aj till antalet öfverskjutande den aktiva fredsBtyrkan. Såsom skäl för denna begränsning torde, utoar svårigheten att anskaffa och under fred sflöna tilräckligt befäl för emstörre styrka, böra anföras att, om krigsöfoingen i; allmäahet tar sin början under 21:sta lef. nadsäret, skyldigbeten till rörlig krigstjensti alltså komme att opphöra med 27:de Iefradsåret, alltså ungefär vid den ålder, då i vårt land mannen vanligen ingår äktenskap och derföre med större feg bör sparas från rör. lig krigstjenst: Efter reservtidens. slut bör medborgaren inträda i den fullt ordörde landtstormen elier ortförsvaret, hvilket vi anse böra omfatta alla medborgare ända till den ålder; då all krigsduglighet uppbör. Ometelbart för hus! och hem bör hvarje medborgare, bu som för dom, ega voviikorlig skyldigbet att strida, i! hyiiken älger som helst; sat tilvälle dertill beredas hösom: Det ör bättre Att tjna sitt land än öfver!emnsa Fig åt en inträngande eröfrares godtycke. j Eon Försvärkorganisstionen torde alltså böra omfarta de trenre höfvuddeteree: den aktiva öfningshären (af--088 sntagen till tre ålders klasser eller omkring 66:000 mas), krigsreserven (af oss antagen till fyra åldersklassercels ler. omkring -80,000 mar) sarst landsstormen... Vi ekola nu söka att framställa ellmännsj buvudgrunder för dessa afdelvingars orgeavi-j eatior, utgäende från den aktiva öfningshören, såsom de öfrigas grundvsl För den aktiva öfningshörens orgavisation skulle landet kunpa indelssifem (5) divisions1 områden, tio (10) brigad-oemräden samt tjugu (20) r-gemenis-områden Ilvsrje regemsatsomfåde borde vara. så stort, att den delat den manliga befolkningen, -s0m sårligen derj skulle inträde i krigstjenst, uppginge tili oa; kring-1400 san. Med: ardrag of omkring 200: man för -svecialvapuen rytteri, artilleri och ingeniörtrupper (omtattande poctonierer, sappörery fältsignaleriogsmanskap 0. s. vjJ skulle de öfriga vid pass 900 .bilda en fol-j: folksbataljon. Pill regementet hörde alltså trej fotfolksbatal!joner, en-tör hvarje årsklass. s Foifolksbataljonen åter indelad i fyra kom panier om 220—225 man... Af decsa kunde ! omkring 200 betraktas såsom fullt.stridbare, men de öfrige, bvilka geno:a större eller min dre kroppsfel (oärsynte, plutfötter Gc. s v.)i dertill ej vore fullt lämpade, kacde användas! såsom train-, sjukvärdsoch ioteddenturtrup-1 rer. Dels äro de nemligen för detta ändamål behöflige och använbare, dels böra mindre kroppsfel icke beröfva medborgaren der tillfälle Til ichemtarde af allmän medbor-! gerlig bildning, som i samband med krigsöfningen bör honom beredas. Man torde göra avmärknivg emot den gtora styrka vi föreslagit för kompaniet, hvilket härigerom i sjelfva verket blir den första taktiska enheten. Denna förändring torde dock vara icke ellenast möjlig uten ötsklig; redan i vidtagna och inledda förändringar i exercisi E I