Aftonbladet – 18 februari 1871, sida 2

mig åt någon annan, skulle du bli min lilla hustru, Nelly. Hvem är någon annan, är det Kitty. Nej, hon är för liten. Lät det bli mig, då. Roland skrattade och såg på Hamish. Om jag ej kommer och ber dig om henne, så blir det kanske om någon annan, bered sig dera Jag vill väl hoppas, att om du gifter dig, Roland, du ej mätte bliså snäsig mot hu och barn som dia bror är emot oss) inföll Winny i gråtmild ton. Jag tror verkligen! att det var någonting i iör Channings bok som gjorde honom missoöjdi dag. Så snart den kom på rorgonen stävgde han in sig i sitt rum och kor: ej ut a timmar och sedan var han vid så gr igt lynve! Han knuffade lilla Win on föll omkull! och ban var ovänlig mot de andra barnen, u:an orsak, fsstöän Gud skall veta att de små kräken äro så rädda för houom att de aldrig 4 vara acnat än snälla när hac är hemma. Det var lycka för Geraid Yorke att hin ej begick mera allvarsamma förseelser, ty hans hustru i sitt barnsliga oförstånd skule ej hafva gjort någon hemiighet ai dem. Hon hade emeliertid ganska riktigt uppfattat orsaken hvarföre henres mans lynne var sämre än vanligt. Då Gerald emottog Hamich Channing: bok, stängde ban in sig och förbjöd att man skulle få störa honom. Redan af dess yttre slöt han att detta arbete ej var ämvadt att bedraga med ett falskt sken. Hans egen box hade omkring tjuga rader på hvarje sida och dess grofva stil kunde iäsas på långt alständ. Deuva å emot var tärv tryckt och ade om att fi fattaren åtminstone icke haft brist på ämnen att skrifva om och att allmänheten i detta