Aftonbladet – 18 februari 1871, sida 2

3 a s se a 2 ia lade erivringar. Vi återgifva först den iu-jsända artikeln, så lydande: I Om landtförsvarstrågan. Till Redaktionen of Aftonbladet! Många och Jånga artiklar ha skrifvits i allehanda tidningar om försvarsfrågan, men gudnåg litet eller intet upplysande i sak. Det var derföre med tillfredaställelse inan i Aftonbladet n:r 34 för den 10 denneg läste en artikel om kostnaderna för landtförsvaret, deri ett försök gjordes att lemna faktiska upplysningar i frågan, men det är attbeklaga, att de i denna uppsats meddelade uppiysningar och gjorda beräkningar icke räckt tt symnerligen utbilda omdömet hos 093, militäriskt obildade ledamöter af riksdagen, som bära det tunga ansvaret, att med vår röst deltaga i afgörandet af denna för fåderneslandet i dubbelt afseseende så vigtiga fråga. j I hopp om en möjligen fullständigare utredning , genom frågans vidare diskuterande i Aftonbladet, vågar jag, då ingen annan kompetentare hittills ; L ; gjort det, framstöila några anmärkningar och frå gor med afeeende på nämnda uppsats. Aftonbladet har velat belt enkelt framställa en , en beräkning öfver da enkla anslagsbelopp, som det eva och det abåra systemet skulie erforåra och hvilka nya skat:ebördor, som följaktligen skulle blifva en följd af det ena och det ra systemets . genomförande. N 1 förbigående må anmärkas, att då Aftonbladet härvid beräknar -den förbanden vwarande tillgå en (för landtförsvaret) utgöra 11,104 000 rdr, oc om detta belopp drages ifrån den (för det danska systemet, tillämpadt på Sverige) beräknade kostnaden, 21,300,009 rdr, den ökade kostnad, till hvilken medel behöfde ytterligare anskaffas, alltså ! uppgår till 10.196,000 rår,, men deremot euligt regeringens förslag, med indelningsverkets bibehål lande den ökade kostnaden till 2,800.00v rår och således får en stilnad mellan båda ar 7,396, beräknar deremot chefen för landtför: et naden enligt regeringens förslag till 17.000,000, hvarvid skilnaden reduceras till blott 4 300,090 rår. Detta i förbigående — det vilseleder oss icke. Det är ej meningen att gentemot Aftonbladsuppsatsen knussla på en eiler en annan million — utan framställa den frågan: Är det nu ej annat fråga om än den evinuerliga sparsawheten — om den enkla anslagsfråga Månne ej det äfi ven gäller dea valxta vi kuuna få derföre? Hura mycket, huru godt och huru för sitt ändamål I tiliräckligt ? Gillde det endast sparsamheten — den enkla anslagefrågan, så torde det vara en sinpel sak för hvem som helst att med några penndrag stry ut hälften af den tillökning i personal och öfning, I som regeringen föreslagit och få en enkeians! summa på halfva beloppet. — Men mig syaes, som om frågan äfven och hufvudsakligast gällde att få utredt huru mycket och huru godt man kan få för hvardera summan efter hvardera systemet och hvi!lketdera som vore mest betryggande för föderneslandets försvar. Aftonbladet uppger emellertid ej på något ställe enz huru stor mängd trupper eller huru lång tids öfning, som för hvurdera summan lan fås. : Chefen för landtförsvarsdepartementet har låtit !uppgöra en jemförande promemoria, som visar huru Sveriges landtförsvar skulle ss ut, ordnadt efter danskt och efter nordtyskt mönster, och der upptagas 162,50) man för 21,297,000 rår danskt och 130,000 man för 25 millioner efter nordtyskt mönster; men då ban ej .uppställt regei ringen3 förslag i jemnbredd härmed och jag, säsom ej krigskunnig, icke vågar afgöra huru stor del af de i förslaget omnämnda 30),600 man är beräknad motsvara de ofvannämnda, kan jag eni dast såsom troligt autaga, att för de nämnda 17 I millionerna en större styrka är beräknad erhållas än efter det danska systemet. Nordtyska förbundet tyckes närmast ha anslutit sig till satsen: litet, men godt,, men deremot Sverige längst aflägsnat sig derifrån ; ty enligt tyska systemet — med den minsta styrkan — skulle manskapet öfvas 2 3 år, enligt danska -— med en större styrka — 12 månader, men enligt :egeringens förslag — I med den största styrkan — blott 82-å -90 dagar. Ni ba haft det visserligen bedröfliga, men likväl ; lärorika tillfället, att se hvartill de tyska trup porn duga, och nu tvingar sig fram den frågan Lam en lika krigsduglig beväring bildas på korI tare tid, på huru mycket korfare och huru skall , denna bildning vara-anordnad? i Då vi åter sett den franska stående armån, med !sin mångåriga öfning, ändock vara oduglig i farans stund, finna vi, utan att fråga, att öfningstiders längd ej ensam ger utslaget. j Att öfningstiden ej heller i afseende på den , enkla anslagsfrågan är någon obetydlighet, zunna vi finna, om vi fästa oss vid regeringens förslag, som under rubriken vapenöfningar upptager (i rundt tal) 3 miliioner kontant (oberäknadt värdet af de dagsverken, som derpå användas), och om , öfningarne, såsom jag antager, kunna beräknas ; såsom en valuta för anslaget, skulle det vara intressant att; se jemförande kalkyler öfver denna ; valuta öfver de 3:ne systemerna i förbållande till iskilvaden mellan kostnaderna för hvardera. Intressant skulle äfven vara att veta (men det toråe vara svårt nog att få upplysning om och r kanske ej heller hit, då det mest är fråga om ;sifferkaikyler) huruvida ett sammanförande af så j olika öfvade trupper som indelta soldaten och I värnepligtige vore nyttigt eller skadligt för krigsdugligheten. Skulle det d.rvid visa sig, att detta I geammanförande vore så förträffligt, att en, eniigt I kongl. förslaget sammangatt, armå vore jemngod i med en efter danskt eller tyskt mönster, betydligt dyrare, så vore det gifvet, att vårt indelningsi verk vore svart ssgdt ovärderligt, men då vore det ju allt för billigt att aflösa det för det pris i Aftonbladsartikeln antager. Visar sig deremot I sammanförandet skadligt, torde vara skälatt tillse hvad en indeit soldat kostar i förhållande till en beväringskorl. Tyska soldaten bar ju aflagt mästerprof och vår indelta soldat torde ej rättmätigt kunna begära bli ställd framföre — men hvad kostar hvardera? 130,000 man svensk beväring, enligt nordtyska systemet, beräknas ju kosta 25 millioner, och 26,000 man indelta trupper skulle, i förhållande dertill, kosta 5 millioner, men huru mångdubbelt kosta de i verkligheten. — Riksdagsman. Då vi nu gå att med några korta anmärk ningar beledsaga förestående artikel, tillåta vi oss till en början uttrycka vår förundran öfver det försök som af insändaren göres att, en passant, jäfva riktigheten af våra uppgiter rörande skillnaden mellan de nya anslag och, till iö!jd deraf, de nya skattebidrag som erfordras, å ena sidan för gevomförandet at en organisation evligt danskt mönster, å den (andra för en organisation såden som den ef regeriogen föreslagna. Vi hafva i detalj! framställt de beräkrvivgar af den förhandenvarande tillgången, som skulle vara att för! den nya organisationen påräkna, och insänd. !